söndag 5 januari 2014
torsdag 2 januari 2014
Ruotsin tartuntatautivirasto järjestäytyy uudelleen 2014
Miten uuden hakulaitteen löytää?
Uusi hakulaite löytyy osoitteesta:
http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/smittskydd-och-sjukdomar/smittsamma-sjukdomar/?letter=ABC#listing
Hakusanavihjeenä voi käyttää vanhaa luetteloa.
Uudesta integroitumasta kertoo tarkemmin Ruotsin Lääkärilehti:
Citeras som: Läkartidningen. 2013;110:CPF3 Läkartidningen.se 2013-12-30
Uusi hakulaite löytyy osoitteesta:
http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/smittskydd-och-sjukdomar/smittsamma-sjukdomar/?letter=ABC#listing
Hakusanavihjeenä voi käyttää vanhaa luetteloa.
Uudesta integroitumasta kertoo tarkemmin Ruotsin Lääkärilehti:
Citeras som: Läkartidningen. 2013;110:CPF3 Läkartidningen.se 2013-12-30
Nyheter
Myndighetskartan ritas om
Vårdens myndigheter möblerar om. Vid årsskiftet föds Folkhälsomyndigheten och eHälsomyndigheten medan Smittskyddsinstitutet och Statens folkhälsoinstitut försvinner.
Under 2013 gick Smittskyddsinstitutet och Statens folkhälsoinstitut i
graven. De två myndigheternas uppgifter samlas under den nya
Folkhälsomyndigheten med säte i Stockholm och Östersund. Dessutom
övertar myndigheten större delen av Socialstyrelsens arbete kring
miljöns påverkan på hälsan. Johan Carlson, tidigare generaldirektör på
Smittskyddsinstitutet, blir chef över myndigheten. Han tror att det är
en fördel att allt nu samlas under samma tak.
– Många länder har den här samlade funktionen och rent praktiskt är det ganska mycket enklare.
På kort sikt blir det ingen större skillnad för läkarkåren. På lång sikt kan – och bör – en förändring dock märkas, enligt Carlson som själv är infektionsläkare i grunden.
– Min förhoppning är att den nya myndigheten ska bli en mer kraftfull aktör, gå in och debattera och lyfta upp hälsofrågorna på agendan.
Han vill få hälso- och sjukvården att ta ett större ansvar för människors levnadsvanor, särskilt när det gäller kost och motion.
– Överviktsproblematiken är ett reellt problem som påverkar sjukdomsutfallet. Den enskilda läkaren har naturligtvis fullt upp med sina patienter, men hälso- och sjukvården som system borde komma in mer på banan.
Vid årsskiftet byter även det statliga bolaget Apotekens Service skepnad och blir myndighet. eHälsomyndigheten får sin bas i Stockholm och Torsten Håkansta blir generaldirektör. Apotekens Service bildades 2008 i samband med omregleringen av apoteksmarknaden med affärsidén att vara »ett nationellt informationsnav och en oberoende länk mellan hälso- och sjukvårdens alla aktörer«. Nu avvecklas bolaget och eHälsomyndigheten tar över dess uppgifter.
– Steg ett blir att föra över verksamheten, säger kommunikationschefen Eva Reimers.
För läkare blir förändringen liten.
– Skillnaden blir egentligen mest att man får en annan samarbetspart när det gäller e-recept, läkemedelsförteckningen och förskrivarprofilerna som många läkare använder i dag, säger Eva Reimers.
Myndigheten ska, liksom Apotekens Service gjort, sammanställa och tillhandahålla nationell läkemedelsstatistik. Den ska även fungera som en nationell samordnare för IT-, drift- och infrastrukturfrågor. Under året ska myndigheten själv komma med förslag på hur samordningen ska ske.
– Många länder har den här samlade funktionen och rent praktiskt är det ganska mycket enklare.
På kort sikt blir det ingen större skillnad för läkarkåren. På lång sikt kan – och bör – en förändring dock märkas, enligt Carlson som själv är infektionsläkare i grunden.
– Min förhoppning är att den nya myndigheten ska bli en mer kraftfull aktör, gå in och debattera och lyfta upp hälsofrågorna på agendan.
Han vill få hälso- och sjukvården att ta ett större ansvar för människors levnadsvanor, särskilt när det gäller kost och motion.
– Överviktsproblematiken är ett reellt problem som påverkar sjukdomsutfallet. Den enskilda läkaren har naturligtvis fullt upp med sina patienter, men hälso- och sjukvården som system borde komma in mer på banan.
Vid årsskiftet byter även det statliga bolaget Apotekens Service skepnad och blir myndighet. eHälsomyndigheten får sin bas i Stockholm och Torsten Håkansta blir generaldirektör. Apotekens Service bildades 2008 i samband med omregleringen av apoteksmarknaden med affärsidén att vara »ett nationellt informationsnav och en oberoende länk mellan hälso- och sjukvårdens alla aktörer«. Nu avvecklas bolaget och eHälsomyndigheten tar över dess uppgifter.
– Steg ett blir att föra över verksamheten, säger kommunikationschefen Eva Reimers.
För läkare blir förändringen liten.
– Skillnaden blir egentligen mest att man får en annan samarbetspart när det gäller e-recept, läkemedelsförteckningen och förskrivarprofilerna som många läkare använder i dag, säger Eva Reimers.
Myndigheten ska, liksom Apotekens Service gjort, sammanställa och tillhandahålla nationell läkemedelsstatistik. Den ska även fungera som en nationell samordnare för IT-, drift- och infrastrukturfrågor. Under året ska myndigheten själv komma med förslag på hur samordningen ska ske.
Vakavan influenssan riskitekijöistä
Nya rön
- Kommentera
- Läs kommentarer (0)
Få fastställda riskfaktorer för allvarlig influensasjukdom
Riskfaktorerna för att utveckla allvarlig influensasjukdom har låg evidens, enligt en metaanalys i BMJ.
Influensa orsakar årligen 250 000–500 000 dödsfall världen över. Risken för komplikationer, såsom nedre luftvägsinfektion och död, varierar beroende på ålder och samsjuklighet. Vissa riskgrupper brukar prioriteras för vaccination, men det saknas evidensbaserat underlag för en definition av dessa riskgrupper.
Undersökarna genomförde en metaanalys av 234 observationsstudier av säsongsinfluensa och pandemisk influensa, inkluderande sammanlagt 610 782 patienter. Syftet var att undersöka riskfaktorer för allvarlig influensasjukdom, definierade som död, ventilatorbehandling, inläggning på sjukhus, inläggning på intensivvårdsavdelning, pneumoni eller en kombination av dessa utfall.
Evidensen för olika riskfaktorer var begränsad. Flera av de ingående studierna visade sig ha olika statistiska svagheter. Data saknades i synnerhet från andra pandemier än H1N1-pandemin 2009 och från säsongsinfluensa. Låg till måttlig evidens fanns för riskfaktorerna fetma, hjärt–kärlsjukdom och neuromuskulär sjukdom. Vissa allmänt accepterade riskfaktorer för allvarlig influensasjukdom, t ex graviditet, kunde inte verifieras. Däremot fann undersökarna att kvinnor som nyligen (mindre än fyra veckor tidigare) fött barn hade en signifikant ökad risk för död i pandemisk influensa (oddskvot 4,43; 95 procents konfidensintervall, KI, 1,24–15,81).
Kunskap om vilka riskfaktorer som kan medföra komplikationer till influensa och identifiering av de viktigaste riskgrupperna är av vikt för att exempelvis kunna fastställa vaccinationsprogram. Slutsatsen från den refererade studien är att vi i dag har få fastställda riskfaktorer för allvarlig influensasjukdom och att större och bättre genomförda studier behövs i framtiden.
Influensa orsakar årligen 250 000–500 000 dödsfall världen över. Risken för komplikationer, såsom nedre luftvägsinfektion och död, varierar beroende på ålder och samsjuklighet. Vissa riskgrupper brukar prioriteras för vaccination, men det saknas evidensbaserat underlag för en definition av dessa riskgrupper.
Undersökarna genomförde en metaanalys av 234 observationsstudier av säsongsinfluensa och pandemisk influensa, inkluderande sammanlagt 610 782 patienter. Syftet var att undersöka riskfaktorer för allvarlig influensasjukdom, definierade som död, ventilatorbehandling, inläggning på sjukhus, inläggning på intensivvårdsavdelning, pneumoni eller en kombination av dessa utfall.
Evidensen för olika riskfaktorer var begränsad. Flera av de ingående studierna visade sig ha olika statistiska svagheter. Data saknades i synnerhet från andra pandemier än H1N1-pandemin 2009 och från säsongsinfluensa. Låg till måttlig evidens fanns för riskfaktorerna fetma, hjärt–kärlsjukdom och neuromuskulär sjukdom. Vissa allmänt accepterade riskfaktorer för allvarlig influensasjukdom, t ex graviditet, kunde inte verifieras. Däremot fann undersökarna att kvinnor som nyligen (mindre än fyra veckor tidigare) fött barn hade en signifikant ökad risk för död i pandemisk influensa (oddskvot 4,43; 95 procents konfidensintervall, KI, 1,24–15,81).
Kunskap om vilka riskfaktorer som kan medföra komplikationer till influensa och identifiering av de viktigaste riskgrupperna är av vikt för att exempelvis kunna fastställa vaccinationsprogram. Slutsatsen från den refererade studien är att vi i dag har få fastställda riskfaktorer för allvarlig influensasjukdom och att större och bättre genomförda studier behövs i framtiden.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)