DNAgyraasi ja Borrelia

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=DNAgyrase%2C+borrelia

Search results

Items: 15

• Showing results for dna gyrase, borrelia. Search instead for DNAgyrase, borrelia (0)

Select item 158971981.

A superhelical spiral in the Escherichia coli DNA gyrase A C-terminal domain imparts unidirectional supercoiling bias.

Ruthenburg AJ, Graybosch DM, Huetsch JC, Verdine GL.

J Biol Chem. 2005 Jul 15;280(28):26177-84. Epub 2005 May 15.

DNA gyrase is unique among type II topoisomerases in that its DNA supercoiling activity is unidirectional. The C-terminal domain of the gyrase A subunit (GyrA-CTD) is required for this supercoiling bias. We report here the x-ray structure of the Escherichia coli GyrA-CTD (Protein Data Bank code 1ZI0). The E. coli GyrA-CTD adopts a circular-shaped beta-pinwheel fold first seen in the Borrelia burgdorferi GyrA-CTD. However, whereas the B. burgdorferi GyrA-CTD is flat, the E. coli GyrA-CTD is spiral. DNA relaxation assays reveal that the E. coli GyrA-CTD wraps DNA inducing substantial (+) superhelicity, while the B. burgdorferi GyrA-CTD introduces a more modest (+) superhelicity. The observation of a superhelical spiral in the present structure and that of the Bacillus stearothermophilus ParC-CTD structure suggests unexpected similarities in substrate selectivity between gyrase and Topo IV enzymes. We propose a model wherein the right-handed ((+) solenoidal) wrapping of DNA around the E. coli GyrA-CTD enforces unidirectional (-) DNA supercoiling.Free Article

Similar articles

https://www.researchgate.net/figure/7720486_fig1_Figure-1-Reactions-catalyzed-by-DNA-gyrase-and-topoisomerase-IV-a-Representative-DNA


 

Select item 127911462.

Transcriptional regulation of the ospAB and ospC promoters from Borrelia burgdorferi.

Alverson J, Bundle SF, Sohaskey CD, Lybecker MC, Samuels DS.

Mol Microbiol. 2003 Jun;48(6):1665-77.

OspA, OspB and OspC are the major outer surface proteins of Borrelia burgdorferi that are differentially synthesized in response to environmental conditions, including culture temperature. We found that DNA was more negatively supercoiled in B. burgdorferi cultures grown at 23 degrees C compared with cultures grown at 35-37 degrees C. We examined the regulation of ospAB and ospC transcription by temperature and DNA supercoiling. DNA supercoiling was relaxed by adding coumermycin A1, an antibiotic that inhibits DNA gyrase. Syntheses of the major outer surface proteins, expression of the ospA and ospC genes and the activities of the ospAB operon and ospC gene promoters were assayed. ospA product levels decreased, whereas ospC product levels increased after shifting from 23 degrees C to 35 degrees C or after adding coumermycin A1. In addition, OspC synthesis was higher in a gyrB mutant than in wild-type B. burgdorferi. Promoter activity was quantified using cat reporter fusions. Increasing temperature or relaxing supercoiled DNA resulted in a decrease in ospAB promoter activity in B. burgdorferi, but not in Escherichia coli, as well as an increase in ospC promoter activity in both bacteria. ospC promoter activity was increased in an E. coli gyrB mutant with an attenuated DNA supercoiling phenotype. These results suggest that B. burgdorferi senses environmental changes in temperature by altering the level of DNA supercoiling, which then affects the expression of the ospAB operon and the ospC gene. This implies that DNA supercoiling acts as a signal transducer for environmental regulation of outer surface protein synthesis.Free Article

Similar articles
 

Select item 123748433.

groEL expression in gyrB mutants of Borrelia burgdorferi.

Alverson J, Samuels DS.

J Bacteriol. 2002 Nov;184(21):6069-72.

GroEL protein and groEL mRNA transcript were up-regulated in gyrB mutants of Borrelia burgdorferi, a causative agent of Lyme disease. Furthermore, the protein and transcript levels in gyrB mutants were greater than those in experimentally heat-shocked cultures of wild-type B. burgdorferi. Circular DNA in the gyrB mutants was more relaxed than in wild-type cells, although groEL is on the linear chromosome of B. burgdorferi. To our knowledge, this is the first evidence, albeit indirect, for the effect of DNA topology on gene expression from a linear DNA molecule in a bacterium.Free PMC Article

Similar articles
 

Select item 121424244.

Simultaneous coexpression of Borrelia burgdorferi Erp proteins occurs through a specific, erp locus-directed regulatory mechanism.

El-Hage N, Stevenson B.

J Bacteriol. 2002 Aug;184(16):4536-43.

An individual Borrelia burgdorferi bacterium can encode as many as 13 different Erp (OspE/F-related) proteins from mono-and bicistronic loci that are carried on up to 10 separate plasmids. We demonstrate through multilabel immunofluorescence analyses that individual bacteria simultaneously coexpress their entire Erp protein repertoire. While it has been proposed that B. burgdorferi controls expression of Erp and other plasmid-encoded proteins through changes in DNA topology, we observed regulated Erp expression in the absence of detectable differences in DNA supercoiling. Likewise, inhibition of DNA gyrase had no detectable effect on Erp expression. Furthermore, expression of loci physically adjacent to erp loci was observed to be independently regulated. It is concluded that Erp expression is regulated by a mechanism(s) directed at erp loci and not by a global, plasmid-wide mechanism.Free PMC Article

Similar articles

Select item 107622445.

Efficient targeted mutagenesis in Borrelia burgdorferi.

Bono JL, Elias AF, Kupko JJ 3rd, Stevenson B, Tilly K, Rosa P.

J Bacteriol. 2000 May;182(9):2445-52.

Genetic studies in Borrelia burgdorferi have been hindered by the lack of a nonborrelial selectable marker. Currently, the only selectable marker is gyrB(r), a mutated form of the chromosomal gyrB gene that encodes the B subunit of DNA gyrase and confers resistance to the antibiotic coumermycin A(1). The utility of the coumermycin-resistant gyrB(r) gene for targeted gene disruption is limited by a high frequency of recombination with the endogenous gyrB gene. A kanamycin resistance gene (kan) was introduced into B. burgdorferi, and its use as a selectable marker was explored in an effort to improve the genetic manipulation of this pathogen. B. burgdorferi transformants with the kan gene expressed from its native promoter were susceptible to kanamycin. In striking contrast, transformants with the kan gene expressed from either the B. burgdorferi flaB or flgB promoter were resistant to high levels of kanamycin. The kanamycin resistance marker allows efficient direct selection of mutants in B. burgdorferi and hence is a significant improvement in the ability to construct isogenic mutant strains in this pathogen.Free PMC Article

Similar articles
 https://en.wikipedia.org/wiki/Kanamycin_A
 

Select item 107150166.

Disruption of the Borrelia burgdorferi gac gene, encoding the naturally synthesized GyrA C-terminal domain.

Knight SW, Kimmel BJ, Eggers CH, Samuels DS.

J Bacteriol. 2000 Apr;182(7):2048-51.

The C-terminal domain of the A subunit of DNA gyrase, which we term Gac, is naturally synthesized in Borrelia burgdorferi as an abundant DNA-binding protein. Full-length GyrA, which includes the C-terminal domain, is also synthesized by the spirochete and functions as a subunit of DNA gyrase. We have disrupted synthesis of Gac as an independent protein and demonstrated that it is not essential for growth in a coumarin-resistant background. We detected no alterations in DNA maintenance, condensation, or topology in B. burgdorferi lacking this small DNA-binding protein.

Free PMC Article

Similar articles
 

Select item 111195607.

Homologous and heterologous Borrelia burgdorferi challenge of infection-derived immune rabbits using host-adapted organisms.

Shang ES, Wu XY, Lovett MA, Miller JN, Blanco DR.

Infect Immun. 2001 Jan;69(1):593-8.

We have recently found that strain B31 infection-immune rabbits are completely protected against homologous challenge with large numbers (>10(6)) of host-adapted Borrelia burgdorferi (HAB) (E. S. Shang, C. I. Champion, X. Wu, J. T. Skare, D. B. Blanco, J. N. Miller, and M. A. Lovett, Infect. Immun. 68:4189-4199, 2000). In this study, we have extended these findings to determine whether B31 strain infection-immune rabbits are also protected against heterologous HAB challenge. Infection-immune rabbits challenged with large numbers (>10(6)) of homologous HAB strain B31 were completely protected from erythema migrans (EM) and skin and disseminated infection. In contrast, infection-immune rabbits challenged with heterologous HAB strains N40 and Sh-2-82 were completely susceptible to EM and skin and disseminated infection; challenge with strain 297 also resulted in EM and infection of the skin and viscera, but clearance of infection occurred 3 weeks postchallenge. These findings confirm that immunity elicited in rabbits by B31 strain infection confers complete protection against large-dose homologous HAB challenge but not against a heterologous strain.Free PMC Article

Similar articles

Select item 104696658.

Natural synthesis of a DNA-binding protein from the C-terminal domain of DNA gyrase A in Borrelia burgdorferi.

Knight SW, Samuels DS.

EMBO J. 1999 Sep 1;18(17):4875-81.

We have identified a 34 kDa DNA-binding protein with an HU-like activity in the Lyme disease spirochete Borrelia burgdorferi. The 34 kDa protein is translated from an abundant transcript initiated within the gene encoding the A subunit of DNA gyrase. Translation of the 34 kDa protein starts at residue 499 of GyrA and proceeds in the same reading frame as full-length GyrA, resulting in an N-terminal-truncated protein. The 34 kDa GyrA C-terminal domain, although not homologous, substitutes for HU in the formation of the Type 1 complex in Mu transposition, and complements an HU-deficient strain of Escherichia coli. This is the first example of constitutive expression of two gene products in the same open reading frame from a single gene in a prokaryotic cellular system.Free PMC Article

Similar articles
 

Select item 97972249.

Mutations in Bartonella bacilliformis gyrB confer resistance to coumermycin A1.

Battisti JM, Smitherman LS, Samuels DS, Minnick MF.

Antimicrob Agents Chemother. 1998 Nov;42(11):2906-13.

This study describes the first isolation and characterization of spontaneous mutants conferring natural resistance to an antibiotic for any Bartonella species. The Bartonella bacilliformis gyrB gene, which encodes the B subunit of DNA gyrase, was cloned and sequenced. The gyrB open reading frame (ORF) is 2,079 bp and encodes a deduced amino acid sequence of 692 residues, corresponding to a predicted protein of approximately 77.5 kDa. Sequence alignment indicates that B. bacilliformis GyrB is most similar to the GyrB protein from Bacillus subtilis (40.1% amino acid sequence identity) and that it contains the longest N-terminal tail (52 residues) of any GyrB characterized to date. The cloned B. bacilliformis gyrB was expressed in an Escherichia coli S30 cell extract and was able to functionally complement a temperature-sensitive E. coli Cour gyrB mutant (strain N4177). We isolated and characterized spontaneous mutants of B. bacilliformis resistant to coumermycin A1, an antibiotic that targets GyrB. Sequence analysis of gyrB from 12 Cour mutants of B. bacilliformis identified single nucleotide transitions at three separate loci in the ORF. The predicted amino acid substitutions resulting from these transitions are Gly to Ser at position 124 (Gly124-->Ser), Arg184-->Gln, and Thr214-->Ala or Thr214-->Ile, which are analogous to mutated residues found in previously characterized resistant gyrB genes from Borrelia burgdorferi, E. coli, Staphylococcus aureus, and Haloferax sp. The Cour mutants are three to five times more resistant to coumermycin A1 than the wild-type parental strainFree PMC Article

Similar articles
 

Select item 904312710.

Oligonucleotide-mediated genetic transformation of Borrelia burgdorferi.

Samuels DS, Garon CF.

Microbiology. 1997 Feb;143 ( Pt 2):519-22.

We have used short oligonucleotides to genetically transform the Lyme disease spirochaete Borrelia burgdorferi. The oligonucleotides are derived from the sequence of an Arg-133 to Ile mutant gyrB (chromosomal) gene that confers resistance to the antibiotic coumermycin A1. Oligonucleotides were about 10,000-fold less efficient at transformation, on a molar basis, than longer PCR-generated substrates. All of the transformants tested contained the predicted site-directed silent mutation in their gyrB genes. Antisense oligonucleotides were more efficient at transformation than either sense or double-stranded oligonucleotides. This is the first demonstration of oligonucleotides used to introduce site-directed mutations directly into the genome of a bacterium.

Similar articles
 

Select item 883069111.

Directed insertion of a selectable marker into a circular plasmid of Borrelia burgdorferi.

Rosa P, Samuels DS, Hogan D, Stevenson B, Casjens S, Tilly K.

J Bacteriol. 1996 Oct;178(20):5946-53.

Studies of the biology of Borrelia burgdorferi and the pathogenesis of Lyme disease are severely limited by the current lack of genetic tools. As an initial step toward facile genetic manipulation of this pathogenic spirochete, we have investigated gene inactivation by allelic exchange using a mutated borrelial gyrB gene that confers resistance to the antibiotic coumermycin A1 as a selectable marker. We have transformed B. burgdorferi by electroporation with a linear fragment of DNA in which this selectable marker was flanked by sequences from a native borrelial 26-kb circular plasmid. We have identified coumermycin A1-resistant transformants in which gyrB had interrupted the targeted site on the 26-kb plasmid via homologous recombination with the flanking sequences. Antibiotic resistance conferred by the mutated gyrB gene on the plasmid is dominant, and transformed spirochetes carrying this plasmid do not contain any unaltered copies of the plasmid. Coumermycin A1 resistance can be transferred to naive B. burgdorferi by transformation with borrelial plasmid DNA from the initial transformants. This work represents the first example of a directed mutation in B. burgdorferi whereby a large segment of heterologous DNA (gyrB) has been inserted via homologous recombination with flanking sequences, thus demonstrating the feasibility of specific gene inactivation by allelic exchange.Free PMC Article

Similar articles
 

Select item 792896512.

Genetic transformation of the Lyme disease agent Borrelia burgdorferi with coumarin-resistant gyrB.

Samuels DS, Mach KE, Garon CF.

J Bacteriol. 1994 Oct;176(19):6045-9.

No useful method to genetically manipulate Borrelia burgdorferi, the causative agent of Lyme disease, has been developed previously. We have used resistance to the coumarin antibiotic coumermycin A1, an inhibitor of DNA gyrase, as a genetic marker to monitor the transformation of B. burgdorferi by electroporation. Introduction of site-directed mutations into the gyrB gene demonstrated that transformation was successful, provided evidence that homologous recombination occurs on the chromosome, and established that mutations at Arg-133 of DNA gyrase B confer coumermycin A1 resistance in B. burgdorferi. The coumermycin A1-resistant gyrB marker and genetic transformation can now be applied toward dissecting the physiology and pathogenesis of the Lyme disease agent on a molecular genetic levelFree PMC Article

Similar articles
 

Select item 818860913.

gyrB mutations in coumermycin A1-resistant Borrelia burgdorferi.

Samuels DS, Marconi RT, Huang WM, Garon CF.

J Bacteriol. 1994 May;176(10):3072-5.

We have isolated and characterized mutants of Borrelia burgdorferi that are resistant to the antibiotic coumermycin A1, which targets the B subunit of DNA gyrase. Mutants had either 100- or 300-fold higher resistance to coumermycin A1 than wild-type B. burgdorferi. In each case, a single point mutation in the gyrB gene converted Arg-133 to Gly or Ile. Mutations in the homologous Arg residue of Escherichia coli DNA gyrase are also associated with resistance to coumarin antimicrobial agents.Free PMC Article

Similar articles
 

Select item 838163914.

Coumermycin A1 inhibits growth and induces relaxation of supercoiled plasmids in Borrelia burgdorferi, the Lyme disease agent.

Samuels DS, Garon CF.

Antimicrob Agents Chemother. 1993 Jan;37(1):46-50.

Coumermycin A1 is an inhibitor of DNA gyrase, an enzyme that catalyzes supercoiling of DNA and is required for bacterial DNA replication. We have investigated the activity of this coumarin antibiotic on Borrelia burgdorferi, a spirochete and the causative agent of Lyme disease. B. burgdorferi was more susceptible than many other eubacteria to coumermycin as well as novobiocin, another coumarin antibiotic; this contrasted with its relative resistance to the DNA gyrase inhibitors nalidixic acid, oxolinic acid, and ciprofloxacin. Coumermycin at 0.2 micrograms/ml inhibited the growth of B. burgdorferi B31 in BSK II medium. A 100-fold-lower concentration induced the relaxation of two negatively supercoiled circular plasmids within 2 h. Plasmid supercoiling was restored within 2 h of removal of coumermycin. These results suggest that B. burgdorferi has a DNA gyrase and that this enzyme's activity is required for growth. Furthermore, structural analogs of coumermycin may be considered as treatments for Lyme disease.Free PMC Article

Similar articles

 https://en.wikipedia.org/wiki/Coumermycin_A1

 

Select item 164475015.

Linear- and circular-plasmid copy numbers in Borrelia burgdorferi.

Hinnebusch J, Barbour AG.

J Bacteriol. 1992 Aug;174(16):5251-7.

Borrelia burgdorferi, the Lyme disease agent, and other members of the spirochetal genus Borrelia have double-stranded linear plasmids in addition to supercoiled circular plasmids. The copy number relative to the chromosome was determined for 49- and 16-kb linear plasmids and a 27-kb circular plasmid of the type strain, B31, of B. burgdorferi.

 All three plasmids were present in low copy number, about one per chromosome equivalent, as determined by relative hybridizations of replicon-specific DNA probes. The low copy number of Borrelia plasmids suggests that initiation of DNA replication and partitioning are carefully controlled during the cell division cycle. The copy numbers of these three plasmids of strain B31 were unchanged after approximately 7,000 generations in continuous in vitro culture. A clone of B. burgdorferi B31 that did not contain the 16-kb linear plasmid was obtained after exposure of a culture to novobiocin, a DNA gyrase inhibitor. The plasmid-cured strain contains only one linear plasmid, the 49-kb plasmid, and thus has the smallest genome reported to date for B. burgdorferi.Free PMC Article

Similar articles

Back to top

Mahatauti (Magsjuka)

Magsjuka – diarré och kräkningar

MAHATAUTI- RIPULIA JA OKSENNUKSIA

Skriv ut (ca 15 sidor)

Magsjuka kommer ofta snabbt med kräkningar och illamående. Trots att du kan ha svåra besvär brukar magsjuka vara helt ofarligt. För de allra flesta räcker det med att vila och att dricka mycket. Vissa kan behöva söka vård, till exempel barn under ett år, äldre och personer som har en allvarlig sjukdom eller kraftigt nedsatt immunförsvar.

(SUOMEKSI) Mahatauti alkaa  usein äkkioksennuksilla  ja pahoinvoinnilla . Vaikka Sinulla  voi olla kovia vaivoja, mahatauti tapaa olla aivan vaaraton.  Useimmille riittää pelkkä lepo ja runsas nesteen juonti. Jotkut kuitenkin tarvitsevat sairaalahoitoa, esim. alle yksivuotiaat lapset, iäkkäämät ja henkilöt, joilla on jokin vakava tauti tai vahvasti alentunut immuunivaste

(1) Symtom  OIREET

(2.1.) När ska jag söka vård? MILLOIN ETSIYTYÄ HOITOON?

(2.2) Tecken på vätskebrist  NESTEEN PUUTTEEN MERKKEJÄ  

(2.3) Viktigt TÄRKEÄÄ

(3,1,) Vad kan jag göra själv? MITÄ VOIT ITSE TEHDÄ HYVÄKSESI?

blanda själv  Nesteenmenetykseen soveltuva juoma

(3.2) Vilken mat kan jag äta? MITÄ RUOKAA VOI SYÖDÄ?

(3.3) Lindra sveda   KIVUN LIEVITTÄMINEN

(3.4) Stoppa diarré   PYSÄYTÄ RIPULOIMINEN

(4) Hur smittar magsjuka? MITEN MAHATAUTI TARTTUU?

(5.1-5.2) Undvik och förebygg smitta VÄLTÄ JA ESTÄ ENNALTA TARTUNTAA

(6) Så här tvättar du händerna  PESE KÄDET NÄIN

(7) Behandling av magsjuka  MAHATAUDIN HOIDOSTA

(7.1.) Antibiotika brukar inte vara nödvändigt  ANTIBIOOTIT EIVÅT TAPAA OLLA VÄLTTÄMÄTTÖMIÄ

(8.1) Vissa läkemedel ska undvikas vid magsjuka TIETTYJÄ LÄÄKKEITÄ PITÄÄ VÄLTTÄÄ MAHATAUDISSA

(8.2) Ring Läkemedelsupplysningen om du är osäker SOITA LÄÄKEAINENEUVONTAAN, JOS OLET EPÄVARMA 

(9) Magsjuka under graviditeten  RASKAUDENAIKAINEN MAHATAUTI

(10) Vad händer i kroppen?  MITÄ KEHOSSA TAPAHTUU?

(11) Virus som orsakar magsjuka   MAHATAUTIA AIHEUTTAVA VIRUS

(11.1) Calicivirus – vinterkräksjukan   (11.1)  KALIKIVIRUS  - TALVEN MAHATAUTI

Rotavirus – vanligast hos små barn  ROTAVIRUS - TAVALLISIN PIKKULAPSILLA

(12) Bakterier som orsakar magsjuka MAHATAUTIA AIHEUTTAVIA BAKTEEREITA

(12.1) Campylobakter – vanlig magsjukebakterie  KAMPYLOBAKTEERI-TAVALLINEN MAHATAUTIBAKTEERi

(12.2) Salmonellabakterien – smittar oftast utomlands   SALMONELLABAKTEERI TARTUTTAA USEIMMITEN ULKOMAILLA 

(12.3) ETEC-bakterier – vanlig orsak till turistdiarré ETEC- BAKTEERIT OVAT TAVALLINEN TURISTIRIPULIN SYY

(12.4) EHEC-bakterier – sprids via livsmedel och förorenat vatten EHEC -BAKTEERIT LEVIÄVÄT ELINTARVIKKEIDEN JA SAASTUNEEN VEDEN KAUTTA 

(12.5) Matförgiftning – bakterier har bildat ett gift i maten RUOKAMYRKYTYS -BAKTEERIT MUODOSTANEET MYRKKYJÄ RUOKAAN 

gula stafylokocker.   Staphylococcus aureus 

(13) Annat som kan orsaka diarré och kräkningar MUITA SYITÄ RIPULIIN JA OKSENNUKSIA

(13.1) Antibiotika ANTIBIOOTIT

(13.2.) Tarmparasiter – ovanliga i Sverige SUOLISTOLOISET, RUOTSISSA EPÄTAVALLISTA

Undersökningar och utredningar
(13.3.) Andra sjukdomar. MUITA TAUTEJA
(14) Undersökningar och utredningar. TUTKIMUKSIA JA SELVITYKSIÄ
(15) Kroppen undersöks KEHOTTKIMUS
Källa, LÄHDE

(1) Symtom      OIREET

Typiskt för magsjuka är att besvären kommer snabbt och oftast går över inom några dagar. De vanligaste symtomen på magsjuka är:

• illamående
• kräkningar
• diarré
• ont i magen.

Ibland kan du även få feber och muskelvärk.

( SUOMEKSI)   OIREET. Mahataudille on tyypillistä, että vaivat tulevat äkisti ja menevät ohikin parissa päivässä. Tavalliset oireet mahataudissa ovat seuraavat:

• Pahoinvointi (Nausea)
• Oksennukset (Vomitus)
• Ripuli (Diarrhoea)
• Mahakipu (Abdominalgia)

(2)  När ska jag söka vård?   MILLOIN ETSIYTYÄ HOITOON?

Magsjuka går oftast över av sig själv efter några dagar men kraftiga diarréer och kräkningar kan vara allvarliga hos barn under ett år, gamla eller personer som är medtagna av annan sjukdom. Läs här om barn som har magsjuka, och när ni behöver söka vård.

Kontakta en vårdcentral eller ring och få sjukvårdsrådgivning på telefon 1177, om du

• förlorar vätska och riskerar vätskebrist i kroppen
• är mycket trött och svag
• har blodiga diarréer  
• har hög feber och fryser
• har svåra magsmärtor eller återkommande kräkningar
• är magsjuk och äter medicin mot hjärtsvikt, diabetes eller annan allvarlig sjukdom
• har blivit magsjuk under eller direkt efter en utlandsresa, framför allt om du inte haft tillgång till rent vatten
• har haft diarré i mer än en vecka
• kräks mer än ett dygn utan att det avtar.

(SUOMEKSI) MILLOIN ETSIYTYÄ HOITOON?

Yleensä mahatauti menee ohi itsestään parin päivän kuluttua, mutat rajut ripulit oksennukset ovat vaarallisia alle yksivuotiailla lapsilla, iäkkäillä tai niillä henkilöillä, joilla on jokin toinen sairaus taustalla. ( Lapsien mahataudista lähteessä on ruotsinkileinen linkki:  Läs här om barn som har magsjuka, och när ni behöver söka vård.)

Ota yhteys omaan terveyskeskukseesi tai soita sairaanhoidon neuvontaan (Puh. 1177) saadaksesi ohjeita mikäli sinä

• olet menettänyt nesteitä ja kehosi on joutumassa nesteen puuteeseen (Esim. Katso vaa´asta painon alenema kiloina!) (dehydratio)
• tunnet itsesi hyvin väsähtäneeksi ja voimattomaksi.
• havaitset ulosteissa verisyyttä. (melaena)
• olet korkeassa kuumeessa ja viluinen.(febris, pyrexia)
• koet vaikeita mahakipuja (abdominalgia) ja saat toistuvia oksennuksia
• olet mahataudissa ja käytät tavallisesti lääkkeitä sydämen vajaatoimintaan ( insufficientia cordis), diabetekseen tai johonkin muuhun vakavaan tautiin.
• olet sairastunut mahatautiin ulkomaan matkalla tai heti matkan jälkeen, varsinkin jos sinulla ei ole ollut saatavilla puhdasta juomavettä.
• olet potenut ripulia (diarrhoea)  yli viikon.
• olet oksennellut (vomitus)  yli yhden vuorokauden ajan eikä tilanne näytä vieläkään rauhoittuvan.

(2.1. ) Tecken på vätskebrist NESTEEN PUUTTEEN MERKKEJÄ

Tecken på vätskebrist är att du är torr i munnen, törstig, kissar lite och har mörk urin samt om du är blek och hålögd.

(SUOMEKSI) NESTEEN PUUTTEEN MERKKEJÄ

Merkkejä nesteenpuutteesta (dehydraatio)  on suun kuivuus, janon tunne, virtsamäärien väheneminen ja virtsan tummentuminen, kasvojen kalpeus ja kuopalla olevat silmät. 

(2.2.  Viktigt TÄRKEÄÄ

En del virus är mycket smittsamma. Ring därför alltid vårdcentralen innan du åker dit. Då kan mottagningen förbereda ditt besök och se till att du inte smittar andra. 

(SUOMEKSI) TÄRKEÄÄ

Osa viruksista on erittäin tarttuvaisia. Soita sen takia edeltä terveyskeskukseen, ennen kuin menet sinne. Silloin vastaanotossa voidaan valmistautua tuloosi ja katsoa, että muut eivät saa tartuntaa Sinusta.

(3)  Vad kan jag göra själv? MITÄ VOI ITSE TEHDÄ VOINTINSA HYVÄKSI?

( 3.1) Det viktigaste vid magsjuka är att motverka förluster av vätska och salt så att du inte får vätskebrist. En frisk vuxen person behöver dricka ungefär två liter per dygn, men om du blir magsjuk behöver du öka på mängden för att ersätta den vätska som förloras. Om det är varmt eller om du har feber, kan du behöva dricka ännu mer.

För små barn som har kräkningar och diarréer är detta extra viktigt, läs våra råd om barn och magsjuka.

Här är några tips för att kroppen lättare ska kunna behålla vätskan:

• Ta små klunkar i tät följd, ungefär en matsked, eller en klunk varannan minut.
• Undvik söta drycker, eftersom alltför mycket socker kan ge diarré.

 Du kan också ta hjälp av vätskeersättning som finns på apotek eller blanda själv.

(SUOMEKSI) MITÄ VOI ITSE TEHDÄ VOINTINSA HYVÄKSI?

Tärkein asia mahataudissa on vastavaikuttaa nesteen ja suolojen menetyksiin, niin etei saa nesteen puutetta. Terveen aikuisen tarvitsee juoda tavallisesti päivän kuluessa noin kaksi litraa, mutta kun olet mahataudissa Sinun tulee nostaa päivittäistä nestemäärää, jotta saat korvattua sen menetyksen, johon olet joutunut mahataudin takia. Jos ilman lämpötila on korkea tai jos Sinä olet kuumeinen, Sinun tulee juoda vielä enemmän. Oksenteleville ja ripuloiville pikkulapsille tämä on mitä tärkeintä. . Lue ohjeet lasten mahataudista ( ruotsalainen teksti: läs våra råd om barn och magsjuka.)

Tässä on muutamia ohjeita, joiden avulla on helpompi saada kehon pidättämään nesteittä

• Juo vain pieniä kulauksia kerrallaan, noin ruokalusikallisen kokoisia, tai ota kulaus vain joka toinen minuutti.
• Vältä makeita juomia, koska niiden liian korkea sokeripitoisuus aiheuttaa ripulia.

Voit saada apua myös niistä nesteenkorvausvalmisteita, joita apteekissa on tarjolla tai voit myös itse sekoittaa itsellesi sellaisen nesteen. blanda själv.

(3.2.) Vilken mat kan jag äta? MITÄ RUOKAA VOI SYÖDÄ?

Så snart du känner dig bättre och kan börja äta igen går det bra att pröva vanlig mat direkt. Ibland kan det kännas bra att börja med lättare kost, till exempel nypon- eller blåbärssoppa, och att undvika kaffe och söta drycker. Om det går bra kan du börja äta normalt igen.

(SUOMEKSI)  MITÄ RUOKAA VOI SYÖDÄ  Niin pian kuin tunnet vointisi kohentuneen ja voit alkaa jälleen syödä, on hyvä koettaa aivan tavallista ruokaa suoraan. Joskus tuntuu paremmalta alkaa keveämmällä ravinnolla ja jos  menee hyvin, voi alkaa syödä tavalliseen tapaan.

(3.3)  Lindra sveda   KIVUN LIEVITTÄMINEN

Att få diarré kan svida och göra ont i stjärten. Du kan

• tvätta eller duscha i stället för att torka med papper
• smörja med en fet kräm eller salva, till exempel Idomin
• prova någon av de smärtstillande läkemedel och salvor som finns på apotek.

(SUOMEKSI)   KIVUN LIEVITTÄMINEN

Ripulista voi tulla kirvelyä ja kipua peräaukon tienooseen. Sinä voit

• tehdä alapesun vedellä tai suihkuttaa vedellä sen sijaan että vain kuivaat paperilla.
• voidella rasvaista voidetta tai salvaa esim, Idomin- nimistä.
• Kokeilla jotain apteekissa tarjolla olevaa kipua lievittävää lääkettä ja salvaa

(3.4.)  Stoppa diarré  PYSÄYTÄ RIPULOIMINEN

Det finns receptfria läkemedel som du kan använda om du behöver stoppa diarré, till exempel inför en flygresa. Exempel på sådana läkemedel är Imodium, Dimor och Loperamid. Medicinskt kol har ingen effekt.

Du ska inte använda läkemedlen om du har hög feber, blodiga och slemmiga diarréer eller är gravid. Läkemedlen får inte ges till barn under 12 år.  Har du barn med diarré kan du läsa mer här.

(SUOMEKSI) PYSÄYTÄ RIPULOIMINEN

On olemassa reseptivapaita lääkkeitä, joita voi käyttää, kun täytyy saada ripuloiminen taukoamaan esim ennen lentomatkaa. Tällaisia lääkkeitä on esim Imodium, Dimor ja Loperamid. Lääkehiilestä sensijaan ei ole apua.

Muta Sinun ei pidä käyttää tällaista lääkettä korkeassa kuumeessa, ripulin ollessa veristä ja limaista tai jos olet raskaana.

(4) Hur smittar magsjuka?    MITEN MAHATAUTI TARTTUU?

I Sverige beror magsjuka oftast på en virusinfektion, till exempel calicivirus som ger vinterkräksjuka. Viruset smittar lätt och kan innebära att människor som varit i nära kontakt med varandra blir sjuka, till exempel i en familj eller i en förskolegrupp.

Men magsjuka kan också orsakas av bakterier. De kan växa till i mat eller dryck som hanterats på ett felaktigt sätt, till exempel tillagats vid för låg temperatur, eller spridas genom dåligt rengjorda skärbrädor och köksredskap. Den vanligaste bakterien som orsakar magsjuka är campylobakter.

(SUOMEKSI) MITEN MAHATAUTI TARTTUU?

Ruotsissa mahatauti johtuu useimmiten viruksesta, esim kalikiviruksesta, josta tulee talviajan oksennustauti. Se virus tarttuu helposti, mikä merkitsee että lähikontaktissa olleet sairastuvat kuten perhe tai esikouluryhmä. Mutta myös bakteerit voivat aiheuttaa mahatautia.

Niitä voi kasvaa ruoassa tai juomassa, jota on käsitelty väärällä tavalla, esim valmistettu liian matalassa lämpötilassa, tai niitä voi levitä huonosti pestyjen leikkuulautojen ja keittiövälineitten kautta. Tavallisin mahatautia aiheuttava bakteeri on kambylobakteeri. DUODECIMIN suomalainen teksti mahataudeista ja hoidosta:  http://www.terveyskirjasto.fi/terveyskirjasto/tk.koti?p_artikkeli=skl00020

Du smittas lättare om kroppens infektionsförsvar är nedsatt SAIRASTUT HELPOMMIN, JOS KEHON IMMUUNIPUOLUSTUS ON ALENTUNUT

I munnen finns proteiner som skyddar mot infektioner. Även saltsyran i magsäcken, gallsalter och bukspott skyddar mot infektioner. I tarmen finns dessutom ett lokalt infektionsförsvar och en bakterieflora som vi har normalt och som skyddar mot tarminfektioner.

Om dessa olika försvar har störts, till exempel om de skyddande tarmbakterierna minskat efter en antibiotikabehandling, ökar risken för infektioner som gör att du blir magsjuk.

(SUOMEKSI)

 SAIRASTUT HELPOMMIN, JOS KEHON IMMUUNIPUOLUSTUS ON ALENTUNUT

Suussa on proteiineja, jotka suojaavat infektioilta. Myös mahalaukun suolahappo, sappisuolat ja haimaeriteet suojaavat infektioilta. Suolessa on sitäpaitsi paokallinen infektiopuolustus ja bakteerifloora normaalisti suojaamassa suolistoinfektioilta.

(5) Undvik och förebygg smitta    VÄLTÄ JA ESTÄ ENNALTA TARTUNTAA

(5.1.) Så här minskar du risken för att smittan sprids:

• Stanna hemma från skola eller arbete i minst ett dygn efter att du senast kräktes eller hade diarré. För barn på förskola gäller två dygn.
• Tvätta händerna med flytande tvål före varje måltid och efter varje toalettbesök. Det räcker inte att använda handsprit, eftersom handsprit inte påverkar viruset som sprider vinterkräksjuka.
• Använd en egen handduk eller skaffa engångshanddukar.
• Undvik att laga mat så länge du har kräkningar eller diarréer, likaså om du har variga sår på fingrarna. Sådana sår är ofta orsakade av stafylokocker, som kan ge matförgiftning.

För dig som arbetar med matberedning eller hanterar oförpackade livsmedel samt för dig som vårdar barn under ett år eller patienter med kraftigt nedsatt immunförsvar gäller särskilda regler. Prata med din arbetsgivare.

(SUOMEKSI) NÄIN VÄHENNÄT TARTUNNAN LEVIÄMISEN RISKEJÄ

• Pysyttele kotona koulusta tai työstä vähintään yhden vuorokauden ajan siitä kun viimeksi oksensit tai ripuloit. Esikoululaisten suhteen on aikamäärä kaksi vuorokautta.
• Pese kädet nestemäisellä saippualla ennen jokaista ateriaa ja joka WC:ssä käynnin jälkeen. Ei riitä käyttää käsipriitä, koska se ei vaikuta siihen virukseen, joka levittää talven oksennustautia.
• Käytä omaa käsipyyhettä tai kertakäyttöisiä pyyhkeitä.
• Vältä ruoanvalmistusta niin kauan kuin podet oksennuksia ja ripulia, myös silloinkin, jos sormissasi on märkiviä haavoja. Sellaisissa haavoissa on stafylokokkejha, jotka voivat aiheuttaa ruokamyrkytyksen.

(5.2.) Så här förebygger du smitta:

• Använd olika knivar och skärbrädor för kött och grönsaker.
• Diska knivar och skärbrädor noggrant mellan varje användning.
• Kyl varm mat snabbt och förvara den sedan kallt.
• Hetta upp ordentligt när maten ska värmas igen.
• Ha god handhygien.

(SUOMEKSI) NÄIN VOIT ENNALTA EHKÄISTÄ TARTUNTAA

• Käytä keittiössäsi eri veitsiä ja leikkuulautoja lihalle ja vihanneksille.
• Tiskaa veitset ja leikkuulaudat tarkoin joka käytön välillä.
• Jäähdytä ruoka nopeasti ja säilytä se siten kylmänä.
• Kuumenna kunnolla , kun ruoka pitää taas lämmittää.
• Pidä hyvä käsihygienia.

(6) Så här tvättar du händerna PESE KÄDET NÄIN

Försök göra det till en vana att tvätta händerna det första du gör när du kommer hem. Varken virus eller bakterier gillar tvål och vatten. Tvätta också händerna

• efter toalettbesök
• innan du börjar laga mat och efter att du hanterat rått kött
• efter att du varit í kontakt med djur och djurets närmiljö, till exempel på en bondgård eller i en djurpark. 
  
  
  (SUOMEKSI) PESE KÄDET NÄIN
• joka WC-käynnin jälkeen
• ennen kuin alat valmistaa ruokaa ja käsiteltyäsi raakaa lihaa.
• kun olet ollut lähikontaktissa eläimiin tai eläinten miljööseen, esim., maatilalla tai eläintarhassa.

(7) Behandling av magsjuka  MAHATAUDIN HOIDOSTA

De allra flesta klarar av en magsjuka själv, hemma. Men om du till exempel har allvarlig vätskebrist kan du behöva bli inlagd på sjukhus för att få vätska och salter direkt in i blodet via dropp.

MAHATAUDIN HOIDOSTA Kaikkein useimmat toipuvat mahataudista kotioloissa. Mutta jos joudut esim vakavaan nestevajeeseen, voit tarvita sairaalahoidon saadaksesi nesteitä ja suoloja suonensisäisellä infuusiolla suoraan vereen tippatelineestä

(7.1.) Antibiotika brukar inte vara nödvändigt    ANTIBIOOTIT EIVÅT TAPAA OLLA VÄLTTÄMÄTTÖMIÄ

En magsjuka som orsakas av bakterier behöver sällan behandlas med antibiotika. För vissa bakterier, till exempel de vanligaste formerna av salmonella, kan antibiotika tvärtom göra att det tar längre tid innan bakterien försvinner från tarmen.

Om antibiotika används i onödan kan bakterierna dessutom bli resistenta, det vill säga motståndskraftiga, mot läkemedlet. Du kan läsa mer om när man ska använda antibiotika på webbplatsen Antibiotika eller inte.

(SUOMEKSI) ANTIBIOOTIT EIVÅT TAPAA OLLA VÄLTTÄMÄTTÖMIÄ

Bakteerien aiheuttamaa mahatautia joudutaan harvoin hoitamaan antibiootilla. Joidenkin bakteerien kuten salmonellan tavallisimpien muotojen suhteen antibiootti voi aiheuttaa päinvastoin bakteerien hitaampaa eliminoitumsita suolistosta. Jos antibioottia turhaan käyttää, voivat bakteerit sitäpaitsi tulla vastustuskykyisiksi, resistenteiksi, lääkettä kohtaan. Antibioottien käyttöindikaatioista on luettavissa enemmänkin linkissä Antibiotika eller inte.

(8) Vissa läkemedel ska undvikas vid magsjuka TIETTYJÄ LÄÄKKEITÄ PITÄÄ VÄLTTÄÄ MAHATAUDISSA

8.1. Rådgör med din läkare om du tar läkemedel på grund av kroniska sjukdomar och får magsjuka. Du kanske behöver göra uppehåll med medicinen. Njurarna kan ta skada om du använder något av följande:

• läkemedel mot högt blodtryck eller hjärtsvikt
• läkemedel mot diabetes typ 2 som innehåller metformin.

Om du har diabetes är det dessutom viktigt att mäta blodsockerhalten regelbundet.

Tänk också på att du inte längre skyddas mot en graviditet om du äter p-piller och kräks.

(SUOMEKSI) TIETTYJÄ LÄÄKKEITÄ PITÄÄ VÄLTTÄÄ MAHATAUDISSA

Neuvottele lääkärisi kanssa, jos käytät krooniseen tautiin lääkettä ja olet sairastunut mahatautiin Ehkä Sinun tulee pitää tauko lääkkeissä. Munuaiset voivat vaurioitua, jos käytät jotain näistä lääkkeistä

• lääkettä korkeaan verenpaineeseen tai sydämen vajaatoimintaan
• Metformiinia sisältävää lääkettä Tyypin 2 diabetekseen

(8.2)  Ring Läkemedelsupplysningen om du är osäker  

SOITA LÄÄKEAINENEUVONTAAN, JOS OLET EPÄVARMA

Har du frågor om hur just din medicin påverkas av magsjuka? Ring Läkemedelsupplysningen på telefonnummer 0771- 46 70 10. De har telefontid på vardagar mellan klockan 8 och 20.

(SUOMEKSI) SOITA LÄÄKEAINENEUVONTAAN JOS OLET EPÄVARMA

Onko Sinulla kysymyksiä juuri Sinun lääkkeittesi vaikutuksesta mahataudissa? Lääkeaineneuvonnan puhelinnumero on 0771-467010 Ruotsissa. Siellä on puhelinaika arkisin klo 8- 20.

(9) Magsjuka under graviditeten   RASKAUDENAIKAINEN MAHATAUTI

Under en graviditet kan du bli mer mottaglig för infektioner, men fostret kan inte få smittan. Däremot kan uttorkning vara farligt, så se till att du får i dig tillräckligt med vätska.

Om du får magsjuka med diarréer precis när du fött kan det vara tryggt att veta att nyfödda barn sällan smittas. Du kan däremot behöva ligga avskilt på BB för att inte sprida smittan vidare på avdelningen.

(SUOMEKSI) RASKAUDENAIKAINEN MAHATAUTI

Raskauden aikaan voit olla alttiimpi saamaan infektioita, mutta sikiö ei saa tartuntaa. Sen sijaan kuivuminen voi olla vaarallista, joten pidä huolta siitä, että saat tarpeeksi nestettä. Jos saat mahataudin ja ripulia aivan synnytyksen jälkeen, voi olla turvallista saada tietää,,että vastasyntyneet saavat harvoin tartuntaa. Mahdollisesti Sinun tulee olla synnytysosastolla erillään muista, ettei tartunta leviä edelleen osastolla.

(10) Vad händer i kroppen?       MITÄ KEHOSSA TAPAHTUU?

När du är frisk tar din tarm varje dygn emot ungefär två till tre liter vätska från mat och dryck. Dessutom bildas sex till sju liter vätska i mag-tarmkanalen från spottkörtlar, magsäck, bukspottkörtel, galla och tunntarm.

Större delen av vätskan sugs upp av tarmväggen längre ner i tunntarmen och går därefter ut i blodet. En till två liter går över i tjocktarmen och tas upp där. Ut med avföringen kommer bara en till två deciliter per dygn.

När ett virus eller bakterier orsakar magsjuka skadas cellerna i tarmens slemhinna. Tarmen förlorar då sin förmåga att ta upp vätska och kroppen gör sig av med vätskeöverskottet genom kräkningar och diarréer. 

(SUOMEKSI) MITÄ KEHOSSA TAPAHTUU? Kun olet terve, suolistosi ottaa vastaan noin kaksi - kolme litraa nestettä ruoasta ja juomasta päivittäin. Sen lisäksi muodostuu kuusi- seitsemän litraa nestettä maha-suolikanavassa sylkirauhasista, mahalaukusta, haimasta, sapesta ja ohutsuolesta. Suurin osa nesteestä imeytyy takaisin suolen seinämän kautta alempana ohutsuolessa ja saapuu sieltä lopulta verenkiertoon. 1-2 litraa pääsee paksusuoleen asti ja imeytyy sieltä. Ulostukseen tulee vain 1-2 desilitraa vuorokaudessa. Kun virus tai bakteerit ovat aiheuttamassa mahatautia, suoliston limakalvon solut vaurioituvat. Silloin suoli menettää kykynsä imeyttää nestettä ja keho menettää nesteylimäärää oksentelussa   ja ripuloinnissa.. .

(11) Virus som orsakar magsjuka   MAHATAUTIA AIHEUTTAVA VIRUS

(11.1) Calicivirus – vinterkräksjukan    KALIKIVIRUS  - TALVEN MAHATAUTI

Calicivirus är en av de vanligaste orsakerna till den magsjuka som kallas vinterkräksjukan. Calicivirus är mycket smittsamma. Det räcker med 10 till 100 viruspartiklar för att bli smittad. I en enda droppe från kräkning eller avföring kan det finnas miljoner virus. Calicivirus är också den vanligaste orsaken i Sverige till att bli smittad via livsmedel. 

Inkubationstiden, det vill säga den tid det tar från det att du smittats till att du blir sjuk, är 12-48 timmar. Symtomen är häftiga kräkningar, diarré, ont i magen, måttlig feber, huvudvärk och muskelvärk. Du kan känna dig riktigt sjuk och dålig.

Symtomen kan pågå i ett till tre dygn.

(SUOMEKSI) KALIKIVIRUS - TALVEN MAHATAUTI

Kalikivirus on yksi tavallisimmista mahataudin syistä, talven mahatautivirus. Kalikivirus on hyvin tarttuva. Riittää vain 10 – 100 viruspartikkelia tartuntaan. Yhdessä ainoassa oksennuspisarassa tai ulostepisarassa voi olla miljoonia viruksia. Kalikivirus on Ruotsissa myös tavallisin syy elintarvikkeen kautta tapahtuneisiin tartuntoihin.

Inkubaatioaika, eli se aika mikä kuluu tartuntahetkestä sairastumiseen on 12- 48 tuntia. Oireina on rajut oksentelut, ripuli, mahakipu, kohtalainen kuume, päänsärky ja lihaskipu. Saatat tuntea itsesi tosi sairaaksi ja huonokuntoiseksi.

(11,2) Rotavirus – vanligast hos små barn     ROTAVIRUS - TAVALLISIN PIKKULAPSILLA

Rotavirus är en annan vanlig orsak till magsjuka i Sverige. Det är framför allt yngre barn som får rotavirus. Viruset är den vanligaste orsaken till magsjuka hos barn mellan sex månader och två år. Vissa typer av rotavirus gör även vuxna sjuka. Viruset smittar lätt. Från det att du blir smittad till att du blir sjuk tar det en till tre dagar. Ofta börjar besvären med kräkningar och fortsätter efter ett par dagar med vattentunn diarré och måttlig feber. Du kan även känna dig förkyld. Efter fyra till sex dagar brukar besvären gå över.

Barn under 36 veckor kan vaccineras mot rotavirus.

(SUOMEKSI) ROTAVIRUS - TAVALLISIN PIKKULAPSILLA

Ruotsissa toinen tavallinen syy mahatautiin on rotavirus. Rotavirukseen sairastuu ennen kaikkein pienimmät lapset. Se on yleisin virus lapsilla, joiden ikä on puolesta vuodesta kahteen vuoteen. Jotkut tietyt rotavirustyypit voivat aiheuttaa sairautta myös aikuisissa. Virus tarttuu helposti. Tartunnasta sairastumiseen kestää pari kolme päivää. Usein vaivat alkavat oksennuksilla ja jatkuvat parin päivän kuluttua vedenohuilla ripuleilla ja kohtalaisella kuumeella. Voit tuntea itsesi myös vilustuneeksi. Neljän- kuuden päivän kuluttua vaivoilla on tapana olla ohi.

Alle 36 viikon ikäisiä lapsia voidaan rokottaa rotavirusta vastaan.

(12) Bakterier som orsakar magsjuka   MAHATAUTIA AIHEUTTAVIA BAKTEEREITA

När du blir magsjuk av bakterier beror det ofta på bristande hygien. Det är vanligare att man smittas utomlands än i Sverige. Läkarna är skyldiga att rapportera de flesta fallen av sådana sjukdomar till en smittskyddsläkare som kan spåra smittan och förhindra att fler blir sjuka.

(SUOMEKSI)    MAHATAUTIA AIHEUTTAVIA BAKTEEREITA

Jos saat mahataudin bakteereista, tämä johtuu usein puutteellisesta hygieniasta. On tavallisempaa sairastua ulkomailla kuin Ruotsissa. Lääkäreillä on velvollisuus tartuntatautilain mukaan raportoida sellaiset tapaukset tartuntatautien lääkärille, joka voi jäljittää tartunnan ja estää useampien sairastumisen.

(12.1)  Campylobakter – vanlig magsjukebakterie   KAMPYLOBAKTEERI-TAVALLINEN MAHATAUTIBAKTEERI

De bakterier som orsakar magsjuka hos flest personer i Sverige är campylobakter. För det mesta överförs smittan via mat där bakterierna fått fäste. Dåligt tillagat kycklingkött är den vanligaste smittkällan. Sallad kan förorenas genom att du använder samma skärbräda för rått kött och sallad. Även vatten kan föra smittan vidare. Smitta direkt från person till person är ovanligt.

Tiden från att du smittats till att du blir sjuk är två till fem dagar. Sjukdomen kan variera mycket från person till person. Vanliga symtom är hög feber, allmän sjukdomskänsla, diarré och magont. Diarréerna kan ibland vara blodiga.

Du kan också bära på bakterien utan att ha några besvär. Hälften av alla som blir smittade blir bakteriefria inom två veckor, men ofta har du bakterien i avföringen i två till fem veckor. För det mesta läker sjukdomen snabbt.

(SUOMEKSI)  KAMPYLOBAKTEERI-TAVALLINEN MAHATAUTIBAKTEERI Ruotsissa tavallisin mahatautia aiheuttava bakteeri on kampylobakteeri. Enimmäkseen tartunta kulkeutuu elintarvikkeesta, joihin kampylobakteeri on päässyt sijoittumaan. Tavallisin tartuntalähde on huonosti valmistettu kananpojan liha. Salaatti voi kontaminoitua, jos käyttää samaa leikkuulautaa sekä liharuoalle että salaatille. Myös vedestä voi tartunta siirtyä eteenpäin. On hyvin epätavallista että tämä tartunta siirtyisi ihmisestä toiseen. Aika tartunnan saamisesta sairastumiseen on 2- 5 päivää. Tauti voi vaihdella paljonkin eri henkilöillä. Tavallisia oireita ovat kuume, yleinen sairaudentunne, ripuli ja mahakipu. Ripulit voivat olla toisinaan verisiä. Tätä bakteeria voi myös kantaa potematta mitään oireita. Puolet niistä, jotka saavat tartunnan tulevat kahdessa viikossa bakteerittomiksi, mutta joskus voi bakteeria olla ulosteissa 2- 5 viikkoa. Enimmäkseen tauti paranee nopeasti.

(12.2) Salmonellabakterien – smittar oftast utomlands    SALMONELLABAKTEERI TARTUTTAA USEIMMITEN ULKOMAILLA

En annan ganska vanlig bakterie som orsakar magsjuka är salmonella. Den finns i många olika varianter och ofta har man blivit smittad på en utlandsresa. De flesta får lindriga besvär som snabbt går över men det är också vanligt med hög feber och diarréer som varar i någon vecka.

Salmonellabakterier kan finnas í avföring och smitta via vatten eller mat. Det är ovanligt att smitta förs över från person till person. Större utbrott av salmonella har inträffat genom mat som har serverats på restauranger, färjor och flyg.

För den vanligaste formen av salmonella tar det oftast en till tre dagar från det att du blivit smittad till att du blir sjuk.

(SUOMEKSI)   SALMONELLABAKTEERI TARTUTTAA USEIMMITEN ULKOMAILLA

Salmonella on eräs toinen aika tavallinen bakteeri, josta tulee mahatautia. Sitä on monta varianttia ja usein sairastuminen on tapahtunut ulkomaanmatkalla. Useimmilla on lievät oireet ja tauti menee nopeasti ohi, mutta  tavallista on myös korkea kuume ja muutaman viikon kestävä ripulointi.

Salmonellabakteereita voi olla ulosteessa ja ne voivat tartuttaa veden tai ruoan kautta. On epätavallista, että tartunta siirtyisi henkilöstä toiseen. Suurehkoja salmonellapurkauksia on tapahtunut ravintoloissa, lautoilla ja lennoilla tarjotun ruoan välittämänä. Tavallisimmassa salmonellamuodossa kestää 1-3 päivää tartunnasta sairastumiseen.

(12.3) ETEC-bakterier – vanlig orsak till turistdiarré ETEC- BAKTEERIT OVAT TAVALLINEN TURISTIRIPULIN SYY

Så kallad turistdiarré kan ha flera orsaker, men vanligast är ETEC-bakterien. ETEC tillhör familjen coli-bakterier. Smittan sprids från människa till människa via förorenad mat eller dryck.

Tiden från att du smittats till att du blir sjuk är mellan ett till tre dygn. Typiska besvär är vattentunna diarréer, knipsmärtor i magen, illamående och ibland kräkningar och lätt feber. Sjukdomen brukar gå över inom tre till fyra dagar.

 

(SUOMEKSI) ETEC-BAKTEERIT OVAT TAVALLINEN TURISTIRIPULIN SYY

Niin sanotulla turistiripulilla on monia syitä, mutta tavallisimpia on ETEC- bakteeri. ETEC kuuluu kolibakteerien perheeseen. Tartunta leviää ihmisestä toiseen kontaminoituneen ruoan ja juoman kautta. ETEC= Enterotoxigenic Escherichia coli, ( suolistomyrkkyjä kehittävä kolibakteeri) Aika tartunnasta sairastumiseen on 1-3 vuorokautta. Tyypillisiä oireita ovat vedenohuet ripulit, nipistelävt vatsakivut, pahoinvointi ja joskus oksennukset ja lievä kuume. Tauti tapaa mennä ohi 3-4 päivässä.

(12.4) EHEC-bakterier – sprids via livsmedel och förorenat vatten EHEC -BAKTEERIT LEVIÄVÄT ELINTARVIKKEIDEN JA SAASTUNEEN VEDEN KAUTTA

Det finns flera andra coli-bakterier som kan leda till att du blir sjuk, till exempel EHEC. EHEC finns hos nötkreatur, och smittan sprids via livsmedel eller förorenat vatten. Den kan även smitta från person till person.

Det tar vanligen två till fyra dagar från det att du smittats till att du blir sjuk. Typiska symtom vid EHEC är diarréer, ofta blodiga, ont i magen och ingen eller låg feber. Vanligen går symtomen över på en vecka. I mer ovanliga fall kan du få påverkan på njurar och blodkroppar, i enstaka fall med mycket allvarligt sjukdomsförlopp.

(SUOMEKSI)

 EHEC -BAKTEERIT LEVIÄVÄT ELINTARVIKKEIDEN JA SAASTUNEEN VEDEN KAUTTA

On useita muita kolibakteereita, jotka voivat johtaa sairastumiseen, esim EHEC.

EHEC esiintyy nautakarjassa (zoonoosi) ja tartunta leviää elintarvikkeista ja saastuneesta vedestä.

EHEC = Escherichia coli enterohaemorrhagica ( suolistoverenvuotoa aiheuttava kolibakteeri)

Tyypillisiä oireita EHEC- mahataudissa ovat ripulit ( usein veriset), mahakipu ja kuumeettomuus tai vain matala kuume. Tavallisesti oireet menevät ohi viikossa . Epätavallisemmissa taapauksissa voivat munuaiset ja verisolut vaikuttua, joskus sairauden kulku voi olla hyvin vakavakin.

(12.5) Matförgiftning – bakterier har bildat ett gift i maten  RUOKAMYRKYTYS -BAKTEERIT MUODOSTANEET MYRKKYJÄ RUOKAAN

Vissa bakterier kan bilda ett gift i maten som gör att du blir matförgiftad. Symtomen kan komma redan två till tolv timmar efter en måltid och du blir kraftigt illamående, får knipsmärtor i magen och våldsamma kräkningar. Ofta har du diarré, men feber är ovanligt.

Det är typiskt för sjukdomen att flera personer som ätit samma mat blir sjuka ungefär samtidigt. Bakterierna smittar däremot inte från person till person. De flesta som får en matförgiftning blir bra igen inom ett till två dygn.

Exempel på bakterier som orsakar matförgiftning är gula stafylokocker. Dessa är vanliga vid sårinfektioner. Därför är det viktigt att du inte tillagar mat om du har infekterade sår på händerna.

(SUOMEKSI) RUOKAMYRKYTYS -BAKTEERIT MUODOSTANEET MYRKKYJÄ RUOKAAN

Tietyt bakteerit voivat muodostaa myrkkyjä ruokaan ja ne aiheuttavat Sinulle ruokamyrkytyksen. Oireet voivat tulla 2- 12 tunnin kuluttua aterian jälkeen ja voit tulla vahvasti pahoinvoivaksi, saat nipisteleviä kipuja vatsaan ja rajuja oksennuksia. Usein on myös ripulia, mutta kuume on epätavallista.

Taudille on tyypillistä , että usea on syönyt samaa ruokaa ja sairastuu suunnilleen samaan aikaan. Sensijaan bakteerit eivät tartu henkilöstä toiseen. Useimmat ruokamyrkytykseenn sairastuneista toipuvat hyvin 1-2 vuorokaudessa.

Esimerkki ruokamyrkytystä aiheuttavista bakteereista ovat keltaiset stafylokokit, Staphylococcus aureus. Ne ovat tavallisia haavainfektioissa. Sen takia on tärkeää, että et valmista ruokaa, josa käsissäsi on infektoituneita haavoja. 

(13) Annat som kan orsaka diarré och kräkningar MUITA SYITÄ RIPULIIN JA OKSENNUKSIIN

(13.1) Antibiotika   ANTIBIOOTIT

Det är vanligt med lindriga tarmbesvär, lös avföring och att du mår illa när du behandlas med antibiotika. Besvären brukar gå över när du slutar med medicinen.

Symtomen beror ofta på en rubbning av bakteriefloran i tarmen. Det ger ofta besvär i slutet av en kur, eller precis efter. I vissa fall kan en bakterie som heter Clostridium difficile börja växa i antal och ge besvär med feber, kräkningar och diarréer.

(SUOMEKSI)  ANTIBIOOTIT

Lievät suolistovaivat, löysät ulostukset ja pahoinvointi on tavallista, kun on antibioottihoito. Vaivat tapaavat mennä ohi, kun lopettaa lääkkeen.

Oireet johtuvat usein suoliston bakteriflooran häiriöstä. Siitä seuraa usein vaivoja antibioottikuurin lopulla tai juuri kuurin päätyttyä . Joissain tapauksissa on bakteeri Clostridium difficile päässyt lisääntymään lukumääräisesti ja antaa vaivoja kuten kuumetta, oksennuksia ja ripulia.

(13.2) Tarmparasiter – ovanliga i Sverige SUOLISTOLOISET, RUOTSISSA EPÄTAVALLISTA

Flera olika tarmparasiter kan orsaka magsjuka. Vanligast är Giardia. Den förekommer framför allt i varmare delar av världen och är ovanlig i Sverige. Ofta har du fått parasiten genom förorenat vatten eller smittad mat.

Många som smittas har inga besvär, men en del får vattniga och illaluktande diarréer, uppspänd mage och gaser. Kräkningar och buksmärtor förekommer också, men sällan feber.

Ibland kan sjukdomen vara långdragen och du går ner i vikt och får näringsbrist i kroppen. Det kan ta en till två veckor från det att du blivit smittad till besvären visar sig.

(SUOMEKSI) SUOLISTOLOISET, RUOTSISSA EPÄTAVALLISTA

Usea suolistoloinen voi aiheuttaa mahatautia. Tavallisinta on Giardia (G. Lamblia https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/giardiainfektion/

Giardiaa esiintyy ennen kaikkea maailman lämpimissä osissa ja se on epätavallinen Ruotsissa. Tämän parasiitin olet yleensä saanut epäpuhtaasta vedestä tai kontaminoituneesta ruoasta. Moni tartunnan saaneista ei saa mitään vaivoja, mutta osalle tulee vetistä ja pahanhajuista ripulia, pömppöä vatsaa ja suolistokaasuja ( meteorismus). Oksennuksia ja mahakipuja esiintyy myös, mutta kuumetta harvoin. Toisinaan voi tauti olla pitkäaikaista ja painosi laskee ja kehoon tulee ravintoaineiden puutetta. Voi kestää 1-2 viikkoa tartunnasta , kun vaivoja alkaa ilmetä.
 

(13.2) Tarmparasiter – ovanliga i Sverige SUOLISTOLOISET, RUOTSISSA EPÄTAVALLISTA

Flera olika tarmparasiter kan orsaka magsjuka. Vanligast är Giardia. Den förekommer framför allt i varmare delar av världen och är ovanlig i Sverige. Ofta har du fått parasiten genom förorenat vatten eller smittad mat.

Många som smittas har inga besvär, men en del får vattniga och illaluktande diarréer, uppspänd mage och gaser. Kräkningar och buksmärtor förekommer också, men sällan feber.

Ibland kan sjukdomen vara långdragen och du går ner i vikt och får näringsbrist i kroppen. Det kan ta en till två veckor från det att du blivit smittad till besvären visar sig.

(SUOMEKSI) SUOLISTOLOISET, RUOTSISSA EPÄTAVALLISTA

Usea suolistoloinen voi aiheuttaa mahatautia. Tavallisinta on Giardia (G. Lamblia https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/giardiainfektion/

Giardiaa esiintyy ennen kaikkea maailman lämpimissä osissa ja se on epätavallinen Ruotsissa. Tämän parasiitin olet yleensä saanut epäpuhtaasta vedestä tai kontaminoituneesta ruoasta. Moni tartunnan saaneista ei saa mitään vaivoja, mutta osalle tulee vetistä ja pahanhajuista ripulia, pömppöä vatsaa ja suolistokaasuja ( meteorismus). Oksennuksia ja mahakipuja esiintyy myös, mutta kuumetta harvoin. Toisinaan voi tauti olla pitkäaikaista ja painosi laskee ja kehoon tulee ravintoaineiden puutetta. Voi kestää 1-2 viikkoa tartunnasta , kun vaivoja alkaa ilmetä.

(13.3. ) Olika sjukdomar MUITA TAUTEJA

Diarréer och kräkningar kan också orsakas av olika sjukdomar i buken:

• IBS, som även kallas för känslig tarm 
• födoämnesallergi mot proteinet gluten, så kallat glutenintolerans eller celiaki.
• stress
• diabetes hos barn 
• Addisons sjukdom, som innebär att du har brist på binjurebarkshormon.

Många läkemedel kan också ge biverkningar i form av magbesvär, diarré och kräkningar. Om besvären inte går över snabbt eller om sjukdomsorsaken är oklar är det viktigt att bli undersökt så att du får veta om du har fått någon annan sjukdom.

(SUOMEKSI) MUITA TAUTEJA

Ripulia ja oksennuksia voi aiheutua myös erilaisista vatsan sairauksista.

• IBS, ärtyneen suolen oireyhtymä
• ruokaineintoleranssi kuten gluteeni-intoleranssi seli keliakia celiaki.
• Stressi
• Lasten diabetes
• Addisonin tauti Addisons sjukdom, jossa on vajetta lisämunuaiskuoren hormobnista,

(14) Undersökningar och utredningar TUTKIMUKSIA JA SELVITYKSIÄ

Om du sökt vård för din magsjuka är din berättelse viktig för att få fram orsaken till besvären. Läkaren eller sjuksköterskan brukar till exempel fråga:

• Har andra i din omgivning har haft samma besvär?
• Vad åt du innan besvären började och finns det fler sjuka som ätit samma mat?
• Har du varit utomlands nyligen?
• Använder du något läkemedel, eller har du nyligen gjort det?
• Arbetar du med mat eller tar hand om människor inom vård och omsorg?

Det är viktigt att ta reda på vilka typer av besvär du har. Hög feber, blodiga och slemmiga diarréer och att du känner dig rejält sjuk kan tyda på att sjukdomen är allvarlig. Diarréernas utseende, storlek och antal ger också ledtrådar om vad som kan ha orsakat magsjukan.

(SUOMEKSI) TUTKIMUKSIA JA SELVITYKSIÄ

Kun etsit hoitoa mahatautiisi, Sinun kertomuksesi on tärkeä vaivojen syyn selvillesaamiseksi.lääkärillä tai sairaanhoitajalla on tapana kysyä mm:

• Onko muilla lähistölläsi samaa vaivaa?
• Mitä söit ennen kuin vaivat alkoivat ja onko useampia sairastuneita niissä, jotka söivät samaa ruokaa?
• Oletko ollut lähiaikoina ulkomailla?
• Käytätkö parhaillaan tai oletko lähiaikoina käyttänyt jotain lääkeainetta?
• Oletko elintarviketyöntekijä tai oletko vastuussa henkilöiden sairaanhoidosta perushoidosta?

On tärkeä selvittää minkä tyyppisiä vaivasi ovat. Korkea kuume, veriset tai limaiset ripulit, itsensä kokeminen todella sairaaksi voivat viitata siihen, että tauti on vakava. Ripulien ulkonäkö, koko ja lukumäärä voi antaa johtolankoja siitä, mikä taudin on aiheuttanut.

(15) Kroppen undersöks  KEHON TUTKIMUS

Läkarens kroppsundersökning är viktig för att bedöma hur allvarlig sjukdomen är och utesluta andra möjliga orsaker till besvären.

Läkaren undersöker magen genom att känna och klämma försiktigt på den. Ditt blodtryck mäts, liksom din temperatur och puls. Om du har vätskebrist blir ofta blodtrycket lägre och pulsen slår snabbare. Läkaren undersöker också huden och slemhinnorna i munnen. Vid vätskebrist blir huden mindre elastisk och slemhinnorna i munnen blir torrare.

Ibland behövs prover

När du har berättat om dina besvär och blivit undersökt avgör läkaren om du ska lämna några prover. Några av de prover du kan behöva lämna är

• blodvärde, Hb
• snabbsänka (CRP)
• salter i kroppen
• urinprov.

Om det finns fler i omgivningen som har magsjuka som orsakats av virus så behövs för det mesta inga fler prover. Behandlingarna brukar inte skilja sig åt beroende på olika virus.

Om symtomen gör att läkaren misstänker att bakterier eller tarmparasiter orsakat magsjukan, brukar du få lämna avföringsprov. Om du har svåra besvär går det även att ta bakterieodlingar från blodet.

(SUOMEKSI) KEHON TUTKIMUS

Lääkärin tekemä status, kehotutkimus on tärkeä, jotta voi arvioida, miten vakava tauti on ja sulkea pois muita mahdollisia vaivojen syitä. Lääkäri tutkii vatsan palpaatiolla ( käsin ja keveästi painellen tunnustelemalla ). Verenpaine mitataan, samoin kehon lämpö ja pulssi. Jos on nesteen vajautta, verenpaine on usein matalahko ja pulssi takoo nopeammin. Lääkäri tutkii myös ihon ja suuontelon limakalvon. Nestevajeessa iho tmenettää kimmoa ja suuontelon limakalvot kuivuvat.

Joskus tarvitaan laboratoriokokeita.

Kun olet selvittänyt kaikki vaivasi ja Sinut on tutkittu, lääkäri päättää, jos tarvitaan joitain kokeita, Muutamia kokeita, johon Sinun ehkä tarvitsee antaa näytteet ovat:

Veriarvo, Hb (hemoglobiini)

Pikalasko (CRP)

Kehon suolat, elektrolyytit

Virtsanäyte

LÄHDE:

Skriv ut (ca 15 sidor) Senast uppdaterad: 2017-03-08

Redaktör: Åsa Schöldéen, 1177 Vårdguiden

Granskare: Bo Svenungsson, docent, infektionsläkare, Smittskydd Stockholm, Stockholms läns landstingAllt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.

Synpunkter på innehållet?

Kommentti: Artikkeli on hyvä ja kattaa akuutit mahataudit keskittymättä liikaa varinaisiin kroonisiin mahavaivoihin. Kilipirauhasen ylitoiminta tai lääkkeen liikaannostus ripulin ja kuumeen syistä näyttää puuttuvan. TSH, T4 voisi olla myös kokeissa, koska kilpirauhastauti on lisääntymään päin.

27.3. 2017

Suomi on ollut tuberkuloosin luvattu maa aiemmin

Arne Forsius kertoo miten tuberkuloosia on saatu juurrettua Suomesta pois.

Tuberkuliinista ja tuberkuliinikokeista

Tuberkuloosin hoito Suomessa

Tuberkuloosin ja sen hoidon historiaa

Tuberkuloosi Suomessa 1900-luvun alussa (2005)

Meningokokkimeningiitti

 Arno Forsiukseltakin on artikkeli meningokokkimeningiitistä (2003) : 

Meningokokin aiheuttama aivokalvontulehdus ja verenmyrkytys

Menigokokkimeningiittiepidemiat ovat tyypillisiä Afrikan alueen eräälle vyöhykkeelle. Mikä tilanne on euroopassa?  epidemioita syntyy yleensä kun paljon ihmisiä majoittuu yhteisiin tiloihin ja kriittinen määrä bakteeria on kososa.  Esim sotilaskasarmit ovat yksi näitä paikkoja. Nyt on Tignesnimisessä hiihtokeskuksessa meningiittitapauksia, koska sekin on isojen ryhmien majoituspaikka.  ensinnåäkin pitäisi majoittua  yksin- mieluiten- tai kahden hengen huoneisiin, joissa tuuletus on riittävää.

https://books.google.se/books?id=u3EWDgAAQBAJ&pg=PA12&lpg=PA12&dq=Meningococcal+meningitis+in+Europe+2017&source=bl&ots=NcjAoDuY9R&sig=_g1Qh3E7Kb09iRQKj2LFi8CtvAM&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjRnpvYs8DSAhVFXCwKHYBABzIQ6AEITjAF#v=onepage&q=Meningococcal%20meningitis%20in%20Europe%202017&f=false

Jos meningokokkimeningiitti puhkeaa,  on kiire saada hoitoa ( antibioottia ajoissa).
Meningiitti on aivokalvion tulehdus, jos on oireita  ei saa esim "nenää polviin" selän ja niskan jäykkyyden takia.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/meningokockinfektion/

Meningokockinfektion (mars 2017)

Den fjärde mars 2017 inträffade ett fall av meningokockinfektion bland en grupp svenska skidresenärer som vistats i franska alperna (Tignes) De personer som har haft närmaste kontakt och delat boende med den insjuknade är kontaktade och har fått antibiotikabehandling i förebyggande syfte.

Läs mer på Stockholms läns landstings hemsida

Information till resenärer med Nortlander vecka 9 i Tigne

Nyhet, publicerad 5 mars 2017

Det har den 4/3 inträffat ett fall med meningokockinfektion i en grupp svenska skidresenärer som vistats i franska alperna under vecka 9. Denna person sjukhusvårdas i Frankrike. De personer som har haft närmaste kontakt med sjukdomsfallet och delat boende är kontaktade och har fått antibiotikabehandling i förebyggande syfte.

Vad är meningokocker?

Meningokockbakterien är vanligt förekommande, kanske så vanlig som hos 10 % av befolkningen, och orsakar som regel inga symptom alls. Bakterien sprids genom direktkontakt eller droppsmitta av saliv.
Inkubationstiden (tiden mellan smitta och insjuknande) är vanligen 2-3 dagar, ibland längre. Det är endast ett mycket litet antal av dem som kommer i kontakt med bakterien som blir sjuka
Risken att personer i omgivningen ska drabbas med en allvarlig infektion är mycket liten men högst hos personer som bor nära varandra och därför brukar man ge antibiotika i förebyggande syfte till dem.

Symtom

Symptom vid svår meningokockinfektion är akut insättande feber, svår muskelsmärta och allmänpåverkan. Ibland kräkningar, diarré, huvudvärk och nackstelhet. I svårare fall ses blödningar i huden. Patienten upplever ofta "att de aldrig känt sig så här sjuka tidigare". Det är viktigt att söka sjukvård tidigt i sjukdomsförloppet så att behandling kan sättas in snabbt.
För sjukvårdsrådgivning, ring 1177/Vårdguiden.

Ytterligare information

Folkhälsomyndigheten informerar om meningokocker

Kontakt

Per Follin | Smittskyddsläkare, avdelningschef

• per.follin@sll.se
• |
• 08-123 143 37

• Dela sidan
• Skriv ut