Nya rön
- Kommentera
- Läs kommentarer (0)
Få fastställda riskfaktorer för allvarlig influensasjukdom
Riskfaktorerna för att utveckla allvarlig influensasjukdom har låg evidens, enligt en metaanalys i BMJ.
Influensa orsakar årligen 250 000–500 000 dödsfall världen över. Risken för komplikationer, såsom nedre luftvägsinfektion och död, varierar beroende på ålder och samsjuklighet. Vissa riskgrupper brukar prioriteras för vaccination, men det saknas evidensbaserat underlag för en definition av dessa riskgrupper.
Undersökarna genomförde en metaanalys av 234 observationsstudier av säsongsinfluensa och pandemisk influensa, inkluderande sammanlagt 610 782 patienter. Syftet var att undersöka riskfaktorer för allvarlig influensasjukdom, definierade som död, ventilatorbehandling, inläggning på sjukhus, inläggning på intensivvårdsavdelning, pneumoni eller en kombination av dessa utfall.
Evidensen för olika riskfaktorer var begränsad. Flera av de ingående studierna visade sig ha olika statistiska svagheter. Data saknades i synnerhet från andra pandemier än H1N1-pandemin 2009 och från säsongsinfluensa. Låg till måttlig evidens fanns för riskfaktorerna fetma, hjärt–kärlsjukdom och neuromuskulär sjukdom. Vissa allmänt accepterade riskfaktorer för allvarlig influensasjukdom, t ex graviditet, kunde inte verifieras. Däremot fann undersökarna att kvinnor som nyligen (mindre än fyra veckor tidigare) fött barn hade en signifikant ökad risk för död i pandemisk influensa (oddskvot 4,43; 95 procents konfidensintervall, KI, 1,24–15,81).
Kunskap om vilka riskfaktorer som kan medföra komplikationer till influensa och identifiering av de viktigaste riskgrupperna är av vikt för att exempelvis kunna fastställa vaccinationsprogram. Slutsatsen från den refererade studien är att vi i dag har få fastställda riskfaktorer för allvarlig influensasjukdom och att större och bättre genomförda studier behövs i framtiden.
Influensa orsakar årligen 250 000–500 000 dödsfall världen över. Risken för komplikationer, såsom nedre luftvägsinfektion och död, varierar beroende på ålder och samsjuklighet. Vissa riskgrupper brukar prioriteras för vaccination, men det saknas evidensbaserat underlag för en definition av dessa riskgrupper.
Undersökarna genomförde en metaanalys av 234 observationsstudier av säsongsinfluensa och pandemisk influensa, inkluderande sammanlagt 610 782 patienter. Syftet var att undersöka riskfaktorer för allvarlig influensasjukdom, definierade som död, ventilatorbehandling, inläggning på sjukhus, inläggning på intensivvårdsavdelning, pneumoni eller en kombination av dessa utfall.
Evidensen för olika riskfaktorer var begränsad. Flera av de ingående studierna visade sig ha olika statistiska svagheter. Data saknades i synnerhet från andra pandemier än H1N1-pandemin 2009 och från säsongsinfluensa. Låg till måttlig evidens fanns för riskfaktorerna fetma, hjärt–kärlsjukdom och neuromuskulär sjukdom. Vissa allmänt accepterade riskfaktorer för allvarlig influensasjukdom, t ex graviditet, kunde inte verifieras. Däremot fann undersökarna att kvinnor som nyligen (mindre än fyra veckor tidigare) fött barn hade en signifikant ökad risk för död i pandemisk influensa (oddskvot 4,43; 95 procents konfidensintervall, KI, 1,24–15,81).
Kunskap om vilka riskfaktorer som kan medföra komplikationer till influensa och identifiering av de viktigaste riskgrupperna är av vikt för att exempelvis kunna fastställa vaccinationsprogram. Slutsatsen från den refererade studien är att vi i dag har få fastställda riskfaktorer för allvarlig influensasjukdom och att större och bättre genomförda studier behövs i framtiden.
