LYMEN TAUTI. Borrelia- spirokeetta ja PUNKKI Ixoides ricinus

Tartuntautien viraston tietopaketti punkin välittämästä borrelia-spirokeetasta
 http://www.smi.se/sjukdomar/borreliainfektion/

LYMEN TAUTI 

Sjukdomsinformation om borreliainfektion

• Borreliainfektion toinen nimi USA.ssa on Lymen tauti. Lymen tauti on kompleksi, jossa on mm iho-oireita, niveloireita ja keskushermostoperäisiä oireita.

Annan benämning: Lyme disease Borreliainfektion, eller Lyme disease som sjukdomen ofta kallas i USA, är snarast ett sjukdomskomplex, där man kan se symtom från bl.a. hud, leder och centrala nervsystemet

•  Tautia kuvataan lähinnä Euroopasta ja Pohjois-Amerikasta, mutta sitä ilmennee globaalisti. Ruotsissa raportteja saadaan lähinnä maan etelä- ja keskiosista sekä Itämeren ja Pohjanmeren rannikoilta

Sjukdomen är framför allt beskriven från Europa och Nordamerika men förekommer sannolikt globalt. I Sverige är den främst rapporterad i landets södra och mellersta delar och längs Östersjö- och Bottenhavskusten.

• Tauti kuuluu vektorivälitteisiin zoonooseihin, jotka voivat siirtyä eläimestä ihmiseen. Se leviää punkkien välityksellä ja todennäköistä on, että sitä esiintyy siellä missä punkkejakin on.  Taudinsiemenen säiliönä toimii pikkujyrsijät.

Sjukdomen är en vektorburen zoonos, d.v.s. en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Den sprids via fästingar och finns troligen på de flesta platser där dessa förekommer. Smittreservoaren är huvudsakligen vilda små gnagare.

Taudinaiheuttajamikrobi, tartuntatiet ja tartunnan leviäminen.

Orsakande mikroorganism, smittvägar och smittspridning

•  Borreliainfektiota aiheuttaa ryhmä borreliabakteereita. Borrelia burgdorferi sensu lato, joka on spiraalikierteinen bakteeri, spirokeetta. Bakteeri voi infektoida sekä turkiseläimiä että lintuja.

Borreliainfektion orsakas av en grupp borreliabakterier: Borrelia burgdorferi sensu lato, som är spiralvridna bakterier, s.k. spirocheter. Bakterierna kan infektera både däggdjur och fåglar.

• Tauti leviää luonnossa IXOIDES- -suvun punkkien kautta, Ixoides ricinus-punkki on kyseessä Ruotsin alueella. Punkilla on bakteereita mahasuolikanavassaan ja ne voivat oksentaa niitä ylös samalla kun imevät verta.

Sjukdomen sprids i naturen via fästingar av släktet Ixodes, i Sverige Ixodes ricinus. Fästingen har bakterierna i sin mag- och tarmkanal och kan "kräkas" upp smittan när den suger blod.

•  INKUBAATIOAIKA katsotaan 3- 32 vuorokautta pitkäksi taudin mahdollisessa ensimmäisessä vaiheessa.

Inkubationstiden anges vara 3–32 dygn till det eventuellt första stadiet.

Oire, komplikaatioita, hoito ja diagnostiikka.

Symtom, komplikationer, behandling och diagnostik

• 3- 32 vuorokaudessa kehittyy puolessa tapauksista rinkulainen punotus siihen kohtaan, mihin punkki puri ja sitten rinkula alkaa levitä ( erythma migrans). Tämä varhainen vaihe on usein oireeton. Yhden tai kahden viikon päästä tai kuukausien kuluttua kehittyy lisäoireita aivokalvoista ( aivokalvojen tulehdus, periferiaan säteilevät kivut, halvauksia, näitä lähinnä kasvoissa), niveloireita ja joskus harvemmin myös sydänoireita.

Inom 3-32 dygn utvecklas i c:a hälften av fallen en ringformad rodnad på platsen för fästingbettet, som efterhand sprider sig cirkelformat (erythema migrans). Detta tidiga stadium kan också gå utan symtom. Infektionen kan efter ett par veckor till månader sedan utvecklas vidare med symtom från centrala nervsystemet (hjärnhinneinflammation, utstrålande smärtor, förlamning, främst i ansiktet), lederna och i sällsynta fall även från hjärtat.

•  Tauti voidaan hoitaa antibiootilla. Hoitamattomana tauti tapaa mennä ohi itsestään, mutta osalla jää vaurioita esim. ihoon tai keskushermostoon ja ne voivat olla parantumattomia.

Sjukdomen kan behandlas med antibiotika. En obehandlad sjukdom brukar i regel självläka, men hos en del kan skador uppstå, bl.a. i huden och centrala nervsystemet, som kan vara obotliga.

•  Diagnoosi asetetaan osoittamalla potilaan verestä tai selkäydinnesteestä vasta-aineita. Monella on borreliavasta-aineita veressään aiemmin elämän aikana hankitun tartunnan takia ilman sen kummempia sairastumisia, joten vasta-ainelöydös sinänsä ei ole näyttö aktuellista borreliataudista. Useat potilaat, joilla on kompleksi oirekuva ( kipuja, voimattomuutta ja väsymystä, lievää kuumetta ym) ja joilla on positiivinen borreliaserologia, saavat usein hoidon, mutta yleensä eivät tule sen parempaan kuntoon.

Diagnosen ställs genom att man påvisar specifika antikroppar i patientens blod eller ryggmärgsvätska. Många har borreliaantikroppar i sitt blod efter en smitta tidigare i livet (utan att de har blivit sjuka av smittan), varför fyndet i sig inte talar för en aktuell borreliasjukdom. Flera patienter som uppvisar komplexa symtombilder (smärta, håglöshet och trötthet, lätt feber m.m.) och som har positiv borreliaserologi får ofta behandling, men blir i regel inte bättre.

Yleisesti ehkäiseviä toimenpiteitä

Allmänt förebyggande åtgärder

• On meneillään tutkimuksia rokotteen kehittämiseksi borreliatulehdusta vastaan, mutta tällä hetkellä ei ole vielä toimivaa rokotetta. Tavallisia neuvoja annetaan siitä, miten voisi suojautua punkin puremalta ja miten voi kaivaa pois punkin ihosta ja näitä neuvoja tulee noudattaa. Hyttyskarkoitteet eivät anna riittävää suojaa punkin puremaa vastaan.

Forskning pågår för att ta fram ett vaccin mot borreliainfektion, men ännu finns inget fungerande vaccin. Vanliga råd om hur man ska skydda sig mot fästingbett och om hur man ska ta bort fästingar bör följas. Myggmedel ger inget tillförlitligt skydd mot fästingbett.

Suoja punkin puremalta

Skydd mot fästingbett

• Punkit tapaavat viihtyä ruoho-ja puskamiljöössä varsinkin niiden ollessa kosteita

Fästingar brukar trivas i gräs- och buskvegetation, särskilt där det är fuktigt.

 Jos oleskelet punkkimiljöössä pidä mielessä seuraavia seikkoja.

När Du vistas i fästingmiljö kan du tänka på följande:

• *Saappaat ja pitkikset, joiden lahkeet ovat saapasvarsiin sujutettuina sekä pitkähihainen pusero, jonka helmus on pitkisten vyön alla, antaa hyvää suojaa.

* Stövlar, långbyxor med byxbenen nedstoppade innanför stövelskaften samt en långärmad skjorta, nedstoppad innanför byxlinningen, ger gott skydd.

• Tarkista vaatteet säännöllisesti ja harjaa pois mahdolliset punkit , joita näkyy vaaleissa vaatteissa helpostikin. 

Kontrollera kläderna regelbundet och borsta bort eventuella fästingar, som lättast syns på ljusa kläder.

•  Nämä toimenpiteet eivät poista sitä mahdollisuutta, että punkkeja pääsee vaatteiden sisäpuolellekin, joten punkkimiljöössä pitää myös tarkistaa koko keho erityisesti pehmeät ihonkohdat ja ihokarvojen peittämät kehon pinnat. Lapsilla punkit menevät usein päähän, varsinkin korviin ja hiusjuuriin. Koska punkeilla kestää aikansa, kun ne etsivät sopivaa purentakohtaa, voi olla myös hyvä ottaa suihku tai kylpy ja kammata hiukset.

 Då dessa åtgärder inte utesluter att fästingar kommit innanför kläderna kan det rekommenderas att man efter vistelse i fästingområde inspekterar hela sin kropp, speciellt mjuka och behårade kroppsytor. Hos barn sitter fästingarna ofta på huvudet, speciellt vid öronen och i hårfästet. Eftersom fästingarna ofta tar ganska lång tid på sig att välja ett lämpligt bettställe kan det också vara klokt att duscha (eller bada) och kamma håret.

Jos punkki on purrut

• Jos punkki on jo purrut, ota punkki pois, hienokärkisellä pinsetillä tai punkinpoistopinsetillä. Ota ote punkista niin läheltä ihoa kuin pystyt ja vedä se suoraan ulospäin. Älä kierrä sitä, ettei sen suuosia jäisi ihoon. Älä voitele tai rasvaa ihoa sillä silloin punkki oksentaa sylkeään.

Om Du blir fästingbiten Fästingen bör tas bort så snart som möjligt, helst med en finspetsig pincett eller en fästingborttagare.
 Fatta tag om fästingen så nära huden Du kan och dra rakt ut. Du ska inte vrida, detta kan göra att mundelar bryts loss och fastnar i huden, och Du ska inte smörja på fett eller nagellack, detta kan få fästingen att "kräkas".

• Pese puremakohdan haava desinfektioaineella ja pese hyvinnkädet  saippualla ja vedellä. 

Tvätta såret med desinfektionsmedel och tvätta händerna med tvål och vatten.

•  Jos et sa otettua pois koko punkkia, odota pari päivää, kunnes  tavallinen tulehdusreaktio on kehittynyt, jolloin on taas helpompi saada loput punkin osat pinsetillä tai neulalla pois.

 Om du inte fick bort hela fästingen, vänta några dagar. I regel uppstår en liten inflammation och då är det ofta enkelt att med pincett eller nål få bort kvarvarande delar.

• Tarkkaile ihoa puremakohdalta Jos siihen  kehkeytyy huomattavaa punotusta parissa viikossa tai jos saat mm kuumetta, pänsärkyä tai tunnet itsesi muuten sairaaksi, mene lääkärille.

 Kontrollera huden där du blev biten. Om en påtaglig rodnad uppträder inom några veckor eller om du t.ex. får feber, huvudvärk eller känner dig sjuk på annat sätt, bör du söka läkare.

Tautitapaukseen  tai taudinpurkaukseen liittyvät toimenpiteet

Åtgärder vid inträffade fall och/eller utbrott

• Taudista ei  ole  tartuntatautilain mukaista ilmoitusvelvollisuutta. Erityiset  suojatoimenpiteet eivät  ole myöskään aktuelleja.

 Sjukdomen är inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. Några speciella smittskyddsåtgärder är inte heller aktuella.

Uppdaterad 2008-12-09 14:22
Päivitys 13.12. 2013 
Sama teksti 23.5. 2014