Summa sidvisningar

söndag 12 september 2010

Shigella dysenteriae, punatauti

SHIGELLA infektio

Muut nimitykset dysenteria, punatauti

Andra benämningar: bacillär dysenteri, rödsot

Systematik
Domän: Bakterier
Stam: Proteobacteria
Klass: Gamma Proteobacteria
Ordning: Enterobacteriales
Familj: Enterobacteriaceae
Vetenskapligt namn
§Shigella

Arter

S. boydii
S. dysenteriae
S. flexneri
S. sonnei

Punatauti oli varsin yleinen ja vakava tauti 1700 ja 1800-luvuilla Ruotsissa. Kehitysmaissa on edelleen dysenteria vakava infektio ja monen kuolemantapauksen aiheuttaja. Ruotsissa on tapauksia 400-500 vuosittain ja näistä noin 90 % on saanut tartunnan ulkomailla, ennen kaikkea kaukomaissa.

Shigellainfektion var under 1700- och 1800-talen en mycket vanlig och allvarlig sjukdom i Sverige. I tredje världen är shigellainfektioner fortfarande en allvarlig sjukdom och orsakar många dödsfall, framför allt hos barn. I Sverige rapporteras nu omkring 400–500 fall per år, varav närmare 90% har smittats utomlands, framför allt i mer fjärran länder.

AIHEUTTAVA MIKRO-ORGANISMI, TARTUNTATIET ja TARTUNNAN LEVIÄMINEN Orsakande mikroorganism, smittvägar och smittspridning

TAUDINAIHEUTTAJA on shigellabakteeri. Niitä on neljää lajia

Shigella dysdnteriae,

S. boydii,

S. flexneri ja

S. sonnei.

Kaikkein vakavinta tautimuotoa aiheuttaa S. dysenteriae tyyppi 1. Se vaikuttaa toksiiniteitse. S. sonnei on Ruotsissa tavallisinta. Ihminen on taudin ainoa merkittävä reservuaari.

staff.vbi.vt.edu/.../Shigella/97304C.jpg

Sjukdomen orsakas av shigellabakterier. Det finns fyra olika arter: Shigella dysenteriae, S. boydii, S. flexneri och S. sonnei. S. dysenteriae, typ 1, är den allvarligaste formen och utövar sin effekt också via ett gift (toxin). S. sonnei är numer den vanligast förekommande typen i Sverige. Människan är enda reservoar av betydelse.

BAKTEERIN ERITYS. Bakteeria erittyy ulosteeseen ja leviää lähinnä saastuneista elintarvikkeista, esim vihanneksista, joita on huuhdottu jätevedellä. Huonoissa hygieenisissä oloissa on tavallista, että henkilöstä toiseen tapahtuu kontaktitartuntaa ja Ruotsissakin nähdään aika usein tällaisia sekundääritapauksia. Tämä johtuu siitä, että taudin infektoiva annos on niinkin pieni kuin 10- 100 kappaletta bakteereita, mikä määrä riittää saamaan taudin esiin. Bakteerin erittymisaika on tavallisesti alle 4 viikkoa, mutta pitempääkin kantajuutta voi esiintyä.

Bakterien utsöndras med avföringen och sprids främst genom smittade födoämnen, t.ex. grönsaker som sköljts med avloppsvatten. Vid dåliga sanitära förhållanden är det inte ovanligt med direkt kontaktsmitta från person till person, och även vid utbrott i Sverige ses ganska ofta sekundärfall. Detta beror på den låga infektionsdosen, c:a 10–100 bakterier räcker för att framkalla sjukdom. Utsöndringstiden är vanligen kortare än 4 veckor men betydligt längre bärarskap kan förekomma.

TAUDIN ITÄMISAIKA on tavallisesti 2-3 vuorokautta ( 1-7 vuorokautta).

Inkubationstiden är vanligen 2–3 dygn (1–7 dygn).

OIREET, KOMPLIKAATIOT, HOITO JA DIAGNOSTIIKKA

Symtom, komplikationer, behandling och diagnostik

OIREET, joita aluksi esiintyy, ovat kohtalainen kuume ja ripuli. Mahakivut ovat usein selvä oire. Usein uloste tulee liman ja verensekaiseksi. Nesteen menetykset voivat olla suuria, erityisesti lapsilla ja vanhuksilla.

KOMPLIKAATIONA on ennen kaikkea nivelvaivoja.

HOITONA annetaan usein antibioottia, jotta oireet vähenevät ja taudin leviäminen samoin.

DIAGNOOSI tehdään ulosteen bakteereista, mutta menetelmä on epäluotettava, koska bakteeri kuolee helposti näytettä kuljetettaessa laboratorioon.

Sjukdomen debuterar vanligen med måttlig feber och diarré. Buksmärtor är ofta ett påtagligt symtom. Avföringen blir inte sällan slemmig och blodtillblandad. Vätskeförlusterna kan bli stora, speciellt hos barn och äldre personer. Komplikationer kan ses, framför allt i form av ledbesvär. Behandling med antibiotika ges ofta, såväl för att minska sjukdomssymtomen som för att minska smittspridning. Diagnos ställs genom att bakterierna påvisas i avföring. Metoden är osäker då bakterierna lätt dör under provets transporttid till laboratoriet.

YLEISET ENNALTA ESTÄVÄT TOIMENPITEET Allmänt förebyggande åtgärder

Mitään yleistä rokotusta ei ole, vaikkakin S. flexneriä vastaan kehitellään rokotetta. Pieni tartuttava bakteeriannos vaikutta sen, että tauti leviää helposti yksilöstä toiseen, joten hyvä hygienia on olennaisen tärkeää. Elintarvikealan työntekijöitten tulee olla erityisen tarkkoja Shigella-riskistä ja vallitsevista säännöistä.

Något vaccin för allmänt bruk finns ej, men ett vaccin mot S. flexneri är under utveckling. Den låga smittdosen gör att smittan lätt kan spridas från person till person, varför en mycket god hygien är viktig. Personer inom livsmedelsbranschen bör vara särskilt uppmärksamma på risken för Shigella och på de regler som gäller.

MITÄ TEHDÄ KUN TAUTIA tai TAUDINPURKAUSTA ILMENEE

Åtgärder vid inträffade fall och/eller utbrott

Shigella luokitellaan yleisvaarallisiin tauteihin ja ilmenneet tapaukset on ilmoitettava lääninlääkärille ja tartuntatautien virastoon. Shigellainfektion lähteet on selvitettävä. Kun epäillään elintarvikeperäistä tartunnanlähdettä tai vettä, kunnan ympäristöasiain toimistoon tai vastaavaan virastoon ( terveyslautakuntaan mm) on otettava yhteys.

Shigellainfektion klassas enligt smittskyddslagen som en allmänfarlig sjukdom, och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i landstinget och Smittskyddsinstitutet (SMI). Shigellainfektion är en smittspårningspliktig sjukdom. Vid misstänkt smitta från livsmedel eller vatten skall miljökontoret eller motsvarande i kommunen kontaktas.

Hyvä henkilökohtainen hygienia on tärkeää tartunnan saaneelle ja ympäristölle. On hyvä, jos on käytössä oma WC tai että voidaan järjestää tällainen, mutta tällainen ei välttämättä ole tarpeen. Sairastuneen eristäminen ei ole välttämätöntä.

God personlig hygien är viktig för den smittade och för omgivningen. Enskild toalett är bra, om sådan lätt kan ordnas, men är oftast inget krav. Isolering av den sjuke är inte nödvändig.

Tartunnan saaneen ei tulisi käsitellä elintarvikkeita tai valmistaa ruokaa muille. Mutta jos tällainen kuitenkin on välttämätöntä, on pidettävä erittin tarkkaa käsihygieniaa. Jos on ollut elintarviketyössä ja saanut Shigellatartunnan, ensisijaisesti tulisi järjestää henkilölle toisenlaisia työtehtäviä. Jos tällainen ei kuitenkaan käy päinsä, tulee tartuntatautilakiin tai elintarvikelainsäädäntöön vedoten estää henkilön työhön tulo.

En smittad bör helst inte hantera oförpackade livsmedel eller laga mat åt andra personer; om detta ändå är nödvändigt måste man vara extremt noga med handhygienen. Om man arbetar med livsmedel och har smittats med Shigella blir man i första hand omplacerad till andra arbetsuppgifter. Om detta inte går kan avstängning enligt smittskydds- eller livsmedelslagstiftningen bli aktuell.

Shigellainfektioinen lapsi älköön menkö päiväkotiin tai esikouluun.

Barn med shigellainfektion bör ej vistas på daghem/förskola.

KOMMENTTEJA Kommentarer

Shigellapurkaus on suhteellisen epätavallista Ruotsissa ja sellaisia aiheuttaa lähinnä toisille ruokaa valmistaneet tartunnan saneet henkilöt.

Shigellautbrott är relativt ovanliga i Sverige och orsakas främst av smittade personer som lagat mat åt andra.

Esim useita ravintolavieraita sairastuu Shigellaan. Samaa kantaa voidaan osoittaa myös ulkomailla käyneeltä ravintolatyöntekijältä, joka ei jättänyt laboratorioon ulostenäytettä tultuaan ulkomailta takaisin.

Flera restauranggäster smittades med Shigella. Samma stam kunde påvisas hos en restauranganställd som varit utomlands och inte lämnat avföringsprov efter hemkomsten. Huono käsihygienia on silloin syynä.

(Tartunta voi myös levitä importoitujen elintarvikkeiden esim. juustojen tai salaattien välityksellä.

Shigella bakteeria on vaikea jäljittää elintarvikkeista. Negatiivinenkaan tulos ei sulje pois Shigellan mahdollisuutta.

Vesivälitteistä Shigella-infektiotkin on todettu, esim jos juomavesiin pääsee likaviemäreistä vesiä pumppuvaurioissa.

Sattuipa tällainenkin seikka Ruotsissa. Jotta vesimeloni olisi näyttänyt markkinoilla vetreämmältä, siihen oli pumpattu injisoiden lisävettä . Meloni oli tullut P-Afrikasta ja lisävesi oli Shigellalla saastunutta. Tällaisesta sairastui 15 ihmistä kerran.

LÄHDE

http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/shigellainfektion/

http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/sok-pa-sjukdom/?alpha=s

WIKIPEDIA kertoo Shigellan toksiineista

SHIGA TOKSIINIT on toksiiniperhe, jossa pääryhmät ovat Stx1 ja Stx2. Näitten lähde on tavallisimmin S dysenteriae bakteerit sekä myös Shigatoxigeeninen ryhmä E- Coli bakteereita (STEC), joihin kuuluu myös serotyyppi O157:H7 ja muut enterohemorrhagiset E Colit.

SHIGA-toksiinit vaikuttavat estäen kohdesolun proteiinisynteesin samalla mekanismilla kuin risiinitoksiini. Kun toksiini menee sisään soluu, se toimii kuin N-glykosidaasi ja pilkkoo useita nukleosidejä ribosomaalisesta RNA.sta ja siten solun proteiinin valmistusmekanismi pysähtyy.

SHIGA-toksiini omaa kaksi alayksikköä A ja B ja kuuluu AB5 toksiineihin. B-alayksikkö on pentameeri, joka sitoutuu teittyyn glykolipidiin isäntäsolussa, erityisesti globotriaosylkeramidiin(Gb3) .

http://www.cesil.com/gennaio01/IMMAGINI/1sest3.gif

Sen jälkeen A- alayksikkö menee solun sisään ja pilkkoutuu kahtia. A1 osa sitoutuu ribosomiin ja lopettaa ribosmaalisen proteiinisynteesin. Stx-2 toksiini on osoittautunut noin 400 kertaa myrkyllisemmäksi kuin Stx-1 toksiini koe-hiireesä. Gb3 esiintyy suuressa määrin munuaisen epiteelikudoksessa, mikä selittää SHIGA- toksiinin munuaistoksisuuden. Toksiini vaatii hyvin spesifiset reseptorit solupinnoilla voidakseen kiinnittyä soluun ja mennä sen sisään. Tällaisia tarvittavia reseptoreita ei ole karjassa, siassa tai peuroissa, joten toksigeeninen bakteeri voi läpäistä niiden suoliston haitatta ja erittyä näiden eläinten ulosteisiin, mistä ihmiseen taas välittyy infektiota joitain teitä.

Terapia Fennica antaa ohjeita ripulin hoitoon

http://www.therapiafennica.fi/wiki/index.php?title=Matkailijan_suolistoinfektiot

SHIGELLA löytyy kohdasta ”Matkaripulin yleisimmät aiheuttajat

Merck Manual

http://www.merck.com/mmpe/sec02/ch016/ch016a.html#tb016_1

Aikuisille Ciprofloxacin 500 mg x 2 viiden päivän ajan.

Muistiin Shigellasta, punataudista 6.12.2007 0:41 L Bright






Tuberkuloosi Somaliassa 2000 - 2007

http://apps.who.int/globalatlas/predefinedReports/TB/PDF_Files/som.pdf
WHO osoittaa lisääntyvän tuberkuloosiongelman käyriä Somaliasta.
Somalian alue joutui sisällissodan kautta anomiseen tilanteeseen, normittomuuteen, jossa tuberkuloosin tappavuus ei enää ole kaikkein suurimpia terveysongelmia, vaan ihmisten tappamismieliala, homicidisyys, on ongelma. Sellainen on tullut Somaliassa jokapäiväiseksi asiaksi eräänlaisen uskonnon pyhittämän julmuuden levittämisen myötä. kansainvälistä terrorismia, asekauppaa, ja narkotikan osuuttakin voi punnita kaaoksen tekijänä vuoden 1991 jälkeen.

Tämä on seikka mikä tuo aktiivin tuberkuloosin kaikkien niiden kansojen ongelmaksi, jotka ottavat vastaan somalialaisia pakolaisia kurjuuden keskeltä . Heitä tulee kymmenin tuhansin kautta maailman eri maihin, joissa jo oma tuberkuloosi on pidetty täysin voitettuna tautina, kalmetointikin on jätetty pois, eikä enää ole edes valmiuksia tuberkuloosin ekonomiseen perusseulontaan kansassa eikä työhönpääsyn edellytyksena ole enää terveet keuhkot ja tubitoimiston antama hyväksytty lausunto kuten ennen vanhaan Suomessakin oli. Minun nuoruudessani Suomeessa koko kansa kävi minikeuhkokuvassa säännöllisin ajoin ja sai välttämättömän lausunnon työn hakua varten. Kaikki oli kalmetoitu (BCG). Nämä rutiinit puuttuvat nyt. Tokko on edes mobilisoitavissa sellaisia yksiköitäkään, koska ei ole koulutusta enää laajoihin, jokaiseen pikkukylään asti ulottuviin keuhkoröntgenkuvaustutkimuksiin liikkuvin klinikoin.


Wikipedia mainitsee uhriluvusta näin:
http://en.wikipedia.org/wiki/Somali_Civil_War

Casualties and losses


Casualties:
300,000[1] - 400,000[2] dead

Tuberkuloosi tulee uudelleen yhteiskuntaan

Ruotsin SMITTSKYDDSINSTITUT alkaa pitää hälyä tuberkuloosin riskistä, mikä on aiheellista, sillä maahan tulee väkeä perheistä, joissa on kuoltu tuberkuloosiin ja joissa on eläviä TBC-potilaita ja nämä henkilöt tulevat suoraan Ruotsin yhteiskuntaan ennen perustavaa terveystarkastusta jaTBC:n poissulkemista. Lisäksi he tulevat Ruotsissa tuberkuloosia suosivaan tilanteeseen, on pimeää, aurinkoa on vähän, ihmisiä tunkeutuu asumaan monta henkilöä yhteen huoneeseen. Pakolaiset ja turvapaikan etsijät ovat ekonomisessa kuopassa ja voivat joutua ravintotekijäin puutteesen ja ruotsalaiseen kurjuuteen, rasismin mukiloitavaksi ja lisäksi toisen luokan kansalaiseksi, mikä on psyykkisesti nujertavaa. Yhdistykset, seurakunnat ym jotka sitten ottavat vastaan pakolaisia ovat itse toisen ikäänkuin luokan kansalaisia, koska suosivat pakolaistyötä ja sosiaalista autamista ja ovat sen takia itse kehnossa ekonomisessa asemassa ja huonoissa tiloissa, joten he ensimmäiseksi altistuvat aktiiville tuberkuloosille.

Sitaatti tartuntatautien viraston tekstistä vuodelta 2006.

  • Tuberkulosen lämnar förorten

I takt med att personer med utländsk bakgrund smittas av tbc i Sverige behöver kompetensen bland läkare uppdateras. Både Socialstyrelsen och smittskyddsläkare anser också att hälsoundersökningar för invandrare måste bli vanligare.

– Vi vet att det brister när det gäller undersökningar av asylsökande. Vilket är allvarligt med tanke på att drygt två tredjedelar av alla tbc-fall som upptäcks i Sverige har sitt ursprung i länder där tbc är vanligt, säger Anders Lindberg vid Socialstyrelsens smittskyddsenhet och fortsätter:
– Enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) minskade under 2005 andelen asylsökande som genomgick hälsosamtal/undersökning kraftigt – jämfört med 2004 till under 40 procent. Många asylsökande tycks inte ens nås av erbjudandet om hälsoundersökning. Detta är något som SKL och Socialstyrelsen måste ta tag i.

Hälsosamtal och hälsoundersökning är i första hand för individens skull men det handlar också om allmänprevention. Invandrare till Sverige i dag passerar som regel inga förläggningar utan kommer direkt in i samhället. Det är Migrationsverkets ansvar att meddela landstingen som i sin tur ska försöka få kontakt med den nyanlände och erbjuda hälsosamtal och sedan ta ställning till hälsoundersökning. Något som inte alltid fungerar.
  • Föremål för lagförslag

– Om det skulle vara så att man erbjuds hälso-samtal men inte kommer, då förstår jag dem som höjer rösten och undrar varför det inte är obligatoriskt. Det är ju en fråga som varit uppe i sammanhanget och som nu är föremål för ett lagförslag från regeringskansliet, säger Anders Lindberg.
Värt att uppmärksamma är att personer från länder i riskzonen riskerar att i Sverige smittas av de landsmän de umgås med här. I dag står följdriktigt äldre svenskar med utländsk bakgrund för en del av det ökade antalet tbc-fall.
– Det är samtidigt viktigt att påpeka att vi inte bör eftersträva någon ”gränskontroll”. Hälsoundersökning av invandrare behövs, men en sådan kan inte helt för-hindra att smittade ändå kan insjukna senare. I första hand gäller det att höja medvetenheten i svensk sjukvård och hos invandrare själva. Och att ta bort den skamstämpel som tbc har i vissa kulturer, där sjukdomen förknippas med social misär och undernäring, säger Anders Lindberg.
Riktad tbc-screening görs på barn och asylsökande vuxna som kommer från hög-endemiska områden. Personer som är födda och uppvuxna i länder där tuberkulos är vanlig, smittas oftast i barndomen och bär med sig sin latenta infektion till det nya landet. I Stockholm syns därför en koncentration av tbc i förorter där många människor med utländsk bakgrund bor. Något som ställer krav på informationsinsatser till allmänhet och primärvård i dessa områden. Flera lokala frivilligorganisationer har också börjat engagera sig i detta.
– I de hälsosamtal som asylsökande och deras anhöriga erbjuds ingår erbjudande om hepatittest, hivtest och en screening för tbc. I Stockholm har runt 30 procent av dem som erbjudits tbc-test genomgått den. Det är för få och vi vill tillsammans med Migrationsverket skapa en större förståelse för betydelsen av detta, säger Ingela Berggren, överläkare och biträdande smittskyddsläkare vid Smittskyddsenheten i Stockholms län.

Ett annat möjligt bekymmer är att dagens arbetskraftsinvandrare, till exempel från Baltikum, inte erbjuds hälsotest.
– Det borde de kanske, särskilt med tanke på de svårbehandlade tbc-former som finns i före detta Sovjetunionen.
  • Etablera kontaktyta

Ingela Berggren menar att även om det inte är många tbc-fall som upptäckts via screening så finns ett stort värde i att etablera en kontaktyta. En poäng med riktade hälsoundersökningar är att personer i riskzonen känner till hur de kan söka vård ifall de insjuknar – en tidig diagnos kan stoppa sjukdomen innan den blir smittsam.
– Jag tycker inte att man ska ha obligatoriska kontroller, men man kan göra väldigt mycket för att påverka attityder. Det är också viktigt att påpeka att det i Sverige finns grupper utan utländsk bakgrund där en ökande tbc-prevalens skulle kunna få fäste, till exempel socialt utsatta personer, inte minst hemlösa, säger Ingela Berggren och fortsätter:
– Ökningen av antalet rapporterade tbc-fall under senare år hänger samman med en pågående smittspridning i Stockholm. Stockholm är en segregerad stad, vilket reflekteras i att tbc framförallt är koncentrerad till vissa bostadsområden. Smittspårning görs kring alla aktiva fall av tbc, men har ofta omfattat enbart den närmaste familjen, vilket varit otillräckligt. De flesta tbc-patienter är mellan 30 och 50 år. Det är en socialt rörlig åldersgrupp, ofta med småbarn och många kontaktytor via studier och arbetsliv.
Det kan vara svårt att identifiera och nå de personer som exponerats. Det gamla tuberkulintestet är inte helt pålitligt för att bedöma smitta och måste tolkas. Inte heller kan man via testet förutsäga vilka av de potentiellt smittade som kommer att bli sjuka. Detta har betydelse nu när man i allt större omfattning behandlar också en latent infektion. Endast fem till tio procent av smittade utvecklar någon gång under livet tbc och störst är risken inom två år efter smittillfället.
Smittspårningen måste anpassas

En vanlig missuppfattning bland allmänhet och i medierna är att vi har varit och är befriade från tbc och att den nu plötsligt ökar lavinartat.
– Vi har aldrig haft färre än 410 tbc-fall per år. De två senaste årens 40-procentiga ökning, med en topp på 575 fall 2005, är anmärkningsvärd – men 1992 och 1993 hade vi faktiskt över 600 fall per år. Jag vill inte bagatellisera denna allvarliga sjukdom, men det är inte någon dramatisk svensk epidemi vi är inne i. Får vi en ökad invandring från länder med hög tuberkulosförekomst ska vi förvänta oss ett ökat antal upptäckta fall, det blir ju ett mått på vår förmåga att hitta sjukdomen, säger Anders Lindberg.

Risken att bli smittad och insjukna i tbc ser alltså olika ut för olika grupper i samhället. Fortfarande är dock smittrisken närmast obefintlig för det stora flertalet.
– Beredskapen att ta hand om patienter med provtagning och medicinering är mycket god så snart tbc är diagnostiserad. Att däremot hitta patienter och misstänka tbc, den tidiga diagnostiken, där finns mycket kvar att göra. De flesta läkare har aldrig träffat på ett fall av tbc och kan ha svårt att göra den epidemiologiska kopplingen mellan en ihärdig hosta, eller andra mer diffusa symtom, och tbc. Men just för att vi har så få fall är det viktigt att kompetensen kring tbc vidmakthålls och att läkare, sjuksköterskor och kuratorer uppdaterar sina kunskaper, menar Ingela Berggren.
  • Utvidgad spårning

Även Socialstyrelsen anser att läkare snabbare bör göra kopplingen till tbc för patienter med ursprung i högendemiska länder, om de har långvarig hosta och vanlig behandling inte hjälper.
– Det är en undervisnings-, utbildnings- och uppmärksamhetsfråga vars ansvar framförallt ligger på läkarna, men kanske också på landstingens smittskyddsenheter liksom på Socialstyrelsen, säger Anders Lindberg.
Ingela Berggren påpekar att medvetenheten inom vården måste bli bättre så att det blir tydligt att tbc finns och att sjukdomen faktiskt kan dyka upp varsomhelst. Risken för att upptäcka tbc i Danderyd är inte lika stor som för att upptäcka den i Rinkeby, men det är inte heller omöjligt.
– Vi har traditionellt haft en smittspårningsorganisation som främst utformats för en patients närmaste familj. Men idag måste man klara att spåra smitta på arbetsplatser, skolor och institutioner. Till det krävs utvidgade smittspårningsmöjligheter genom en förstärkt organisation inom hälso- och sjukvård. I Stockholms län betyder det konkret en centralisering. Dagens tbc-mottagning finns på fem enheter plus barnklinikerna. I framtiden kommer arbetet att koncentreras till ett gemensamt tbc-centrum för hela Stockholms län.
Text: Marco Morner

tisdag 7 september 2010

Dengue virus, moskiiton levittämä tauti

  • DENGUE virus on FLAVI-virus ja kuuluu virusjoukkoon FLAVIVIRIDAE

FLAVI-virusten ryhmä on pahanmaineinen. Siitä löytyy mm
 Keltakuumevirus,
TBE punkkienkefaliittivirus,
 Rio Bravo–ryhmä,
 Japanin enkefaliittivirus,
Tyuleniy-ryhmä,
 Ntaya-ryhmä, 
Uganda S ryhmä, 
Dengue- ryhmä,
 Modoc-ryhmä. 

DENGUE- virus aiheuttaa DENGUE-taudin 
 http://www.virology.net/Big_Virology/BVDiseaseList.html

Vektorivälitteinen,  genomiltaan yksittäinen ss(+) RNA virus ei ole mikään helppo asia ja rokotuksia pitäisi olla tekeillä. Mutta vuonna 2008 oli lintuinfluenssan pandemia vaara ottanut maapallon rokotekehittelyn resurssit, samoin HIV vei resursseja. Ja sillä aikaa taudit kuten DENGUE tartuttivat, invalidisoivat, levisivät ja surmasivat edelleen.
Tätä vauhtia rokotetta olisi saatavilla 2013, arveltiin vuonna 2008.TARKISTA AISA!

TETRAVALENTTI ROKOTE TARVITAAN 

Dengueta aiheuttaa neljä eri virustyyppiä. Jokainen niistä aiheuttaa lievän kuumeen ja osaltaan elinikäisen immuniteetin omaa kantaansa vastaan. Äärimmäistapauksissa dengue voi viedä hengen. Vaikein muoto on lasten hypovoleminen shokki, kun veri pääsee vuotamaan hiussuonista pois. Verenvuotomuoto on toinen vakava muoto. 
Tauti välitty Aedes aegypti itikan kautta, joka on keltataudinkin moskiitto ja se on endeeminen Afrikassa ja muualla tropiikissa. Viime vuosina nämä taudit ovat siirtyneet kohti Etelä-Aasiaa kuten Singaporeen.
DENGUEN täydellinen eliminaatio maailmasta ei vaikuta todennäköiseltä.
DENGUE esiintyy miltei kaikkialla. Aedes –tyypin moskiitto viihtyy juuri siellä, missä ihminenkin ja se on sopeutunut lisääntymään hyvin niukoissakin vesissä. Joten tähän asti on ollut hyvin vaikeaa juurtaa pois Aedes aegypti-hyttystä trooppisilta tai subtrooppisilta alueilta eri puolilta maailmaa. 
Noin 50 miljoonaa ihmistä saa tartunnan vuosittain ja 24 000 menettää henkensä siihen. Infektioriskissä on 2.5 miljardia ihmistä. Tiedemiehet pelkäävät viruksen lähtevän myös niille seuduille, missä ilmaston lämpiämisen myötä tulee sen vektorille Aedes-moskiitolle otollinen miljöö. Siis DENGUE-taudin suhteen saa olla varuillaan. 
HOIDOSSA on pääongelma alussa hemodynaamisen kollapsin vaara ja sen takia hemodynamiikan korjaus.
Jälkitautina (sequelae) voi olla haittoja rikkoutuneista hiusuonista ja kudosturvotuksista, joten lymfajärjestelmän toipumiseen ja pienten hiussuonien korjaantumiseen pitää myös kiinnittää huomiota. Lie eduksi olla viileässä ilmastossa siinä vaiheessa.
Muistiin 14.6.2008 13:36
http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/denguefeber/
  • Mitä Ruotsin Smittskyddsinstitutet kirjoittaa ruotsinkielellä tästä viruksesta vuonna 2013? Asia koskee yhä enemmän myös ruotsalaisia nykyään. 
  • (SITAATTI 29.12. 2013) Tarkistettava jos tulee päivityksiä 2014.

Sjukdomsinformation om denguefeber

Denguefeber, eller enbart dengue, är en influensaliknande febersjukdom. Den orsakas av ett virus som sprids via myggor och rapporteras från de flesta länder i tropikerna, såväl från Afrika och Asien som från Mellan- och Sydamerika. Sjukdomen är en vektorburen zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa.
På senare år har många länder beskrivit en fortsatt ökning av antalet fall av dengue. Orsakerna bakom detta är inte klarlagda men följande faktorer kan ha betydelse: ökad förekomst av myggor till följd av klimatförändringar, misslyckade kontrollåtgärder, demografiska förändringar i samband med urbanisering och i vissa fall försvagade folkhälsoprogram.
Varje år anmäls cirka 150 fall av dengue de flesta har smittats i Thailand. Längre vistelser i tropikerna ökar risken för smitta. Det reella antalet smittade är sannolikt större då sjukdomsbilden inte behöver vara allvarlig och många hinner tillfriskna innan hemkomst.

Vad orsakar denguefeber och hur sprids det?

Dengue orsakas av ett virus i gruppen flavivirus. Sjukdomen överförs till människan via myggor som tillhör Aedes-släktet. Förutom människan kan sannolikt vissa apor fungera som reservoar. Sjukdomen sprids inte direkt från människa till människa.
Inkubationstiden är vanligen fem till tio dygn.

Symtom och komplikationer

Sjukdomen är i regel godartad och många får enbart en övergående feber. Man kan också få huvudvärk, rygg-, muskel- och ledsmärtor samt kärlsprängda ögon. Efter några dagars sjukdom uppträder ofta också ett mässlingliknande hudutslag. I ett senare skede kan punktformiga hudblödningar ses på främst fotryggar och händer samt i armhålor.
Ett fåtal drabbas av hemorragisk dengue vilket är ett mycket allvarligare sjukdomstillstånd. Det kännetecknas av blödningar i många inre organ liksom från mag- och tarmkanalen vilket kan leda till döden.
Det finns olika typer av viruset vilket gör att man kan insjukna flera gånger i dengue. Dessutom orsakar vissa virustyper mer allvarlig sjukdom än andra.

Diagnostik och behandling

Diagnos ställs genom att antikroppar mot denguevirus påvisas i patientens blod. Det finns inte något specifikt läkemedel mot denguevirus. Terapin är därför symtomatisk, det vill säga inriktas mot patientens aktuella symtom.

Förebyggande åtgärder

Det finns inget vaccin mot sjukdomen. Genom att skydda sig mot myggstick kan man minska risken för dengue, liksom för andra insektsöverförda smittor.
Aedes-myggorna är, till skillnad från många andra myggor, aktiva även under dagtid. Man bör, särskilt på kvällarna när myggorna dock främst sticker, bära långärmade tröjor och långbyxor. Man bör också smörja in huden med myggmedel och på natten kan man ligga under myggnät. Fläkt eller luftkonditionering håller i viss mån även borta myggen.

Åtgärder vid inträffade fall eller utbrott

Denguefeber är enligt smittskyddslagen en anmälningspliktig sjukdom, och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i landstinget och till Smittskyddsinstitutet (SMI). Den sjuke behöver inte isoleras.


  • DENGUE:
2007
Originally published April 1, 2007 at 12:00 AM | Page modified April 1, 2007 at 2:04 AM Lethal type of dengue fever hits Mexico
http://seattletimes.nwsource.com/html/nationworld/2003645837_dengue31.html
The deadly hemorrhagic form of dengue fever is increasing dramatically in Mexico, and experts predict a surge throughout Latin America fueled...
By Mark Stevenson The Associated Press

Vektori arhropoda

Mikä on arthropoda?

Se on yksi PÄÄJAKSO *( Phylum) eläinkunnan selkärangattomissa)

Selkärangattomien pääjaksot (Phylum, Stam )

(1) PROTOZOA, alkueläimet (Trypanosoma, Ameba, Plasmodium)

(2) COELENTERATA, onteloeläimet (CNIDARIA, polttiaiseläimiä 10 000 lajia; lampipolyypit, meduusat, merivuokot, riuttakorallit ym)

(3) VERMES, madot (CESTODA laakamadot, kuten leveä heisimato; NEMATODA, sukkulamadot kuten suolinkainen, kihomato, trikiini sekä trooppiset lajit, filariasis etc.

(4) ANNELIDA, nivelmadot, kuten kastemato ja juotikkaat Hirudo medicinalis, Verijuotikas ja tavallinen iilimato).

(5) ARTHROPODA, niveljalkaiset ( lajeja yli miljoona).*

Nykyisin elävistä eläinlajeista yli 85% on näitä arthrobodalajeja. : CRUSTACEA( äyriäiset), INSECTA( hyönteiset);

(6) ARACHNIDA (hämähäkit, luteet , skorpionit). MYRIABODA, tuhatjalkaiset.TRILOBITA Trilobiitit, ISOBODA Tavalliset kilkit eli siirat

(7) MOLLUSCA, Nilviäiset( yli 100 000 lajia): GASTROBODA, kotilot; BIVALVIA, simpukat, CEPHALOBODA( mustekalat).

(8) ECHINODERMATA, Piikkinahkaiset ( 5000 lajia) DEUTEROSTOMES, Asteroidea ( meritähdet), Echinoidea ( merisiilit)


Arthropoda –pääjakson (Phylum) eri luokista (Class) löytyy hyönteisten lahko (Order) Insecta ja siinä on alalahkoja ( suborder, division)

Näistä onkin sitten muhkeat luettelot. Tässä on pieni yleisnäkymät.

”Insectus” tarkoittaa: paloittunut , jaokkeinen . Ainakin kymmenen eri luokkaa voi mainita. Hyttyset löytyvät kaksisiipisten lahkosta (Ordo, Order, Ordning DIPTERA)


(1) SUDENKORENNOT, ODONATA

yhtäläissiipiset ZYGOPTERA ja erilaissiipiset ANISOPTERA


(2) SUORASIIPISET, ORTHOPTERA, DICTYOPTERA

Heinäsirkat, kulkusirkat, torakat


(3) TERMIITIT, ISOPTERA

näitä on miltei 300 lajia. Ne ovat torakan sukua ja muurahainen on niiden pahin vihollinen. Ne eivät siis ole muurahaisia.


(4) TÄIT, ANOPLURA. Päätäi, vaatetäi

Pediculus


(5) NIVELKÄRSÄISET, HEMIPTERYGOTA, HETEROPTERA, luteet

Alalahko CIMICOMORPHA, lutikkamaiset , Cimex


(6) PERHOSET, LEPIDOPTERA, perhoset ja koit

(Butterflies, moths). Perhosia on Suomessakin yli parituhatta lajia.


(7) KOVAKUORIAISET, COLEOPTERA, ENDOPTERYGOTA

Leppäkerttu on tässä ryhmässä, samoin kiiltomadot, turilaat, kaarnakuoriaiset, viljasepät, maakiitäjät.


(8) PISTIÄISET, HYMENOPTERA ENDOPTERYGOTA.

Muurahaiset, mäntypistiäiset, ampiaiset, kimalaiset, mehiläiset.


(9) KAKSISIIPISET , DIPTERA *

Kärpäset BRACHYCERA ja kaikki sääsket NEMATOCERA (polttiaiset, mäkäräiset SIMULIIDAE, vaaksiaiset, surviaissääsket , sääskilaji varsinaiset hyttyset CULICIDAE

(!0) . SIIPIKANTAISET PTERYGOTA, kirput

Kunta: Eläinkunta ANIMALIA; Pääjakso Niveljalkaiset ARTHROBODA; Alajakso Kuusijalkaiset HEXABODA; Luokka Hyönteiset INSECTA; Alaluokka Siipikantaiset PTERYGOTA , Ylälahko NEOPTERA; Lahko Kirput, SIPHONAPTERA; heimot. Useita heimoja.



Pistohyttysten superperhe

Hyttysten ( ruots. myggor, engl. mosquitoes) lahkosta (Order ) varsinaisten pistohyttysten (stickmyggor) heimo (superfamilia, superfamily, superfamio) on CULICIDAE

Näillä onkin melkoiset tilat tietueissa.


Kunta, Kingdom, Rike : Eläinkunta Animalia

Pääjakso, Phylum, Stam: Niveljalkaiset Arthropoda

Alajakso, Subphylum,Understam: Kuusijalkaiset Hexapoda

Luokka, Class, Klass: Hyönteiset Insecta

Subclass, Underklass: Pterygota

Lahko, Ordo, Order, Ordning : Kaksisiipiset Diptera

Alalahko, Kaksisiipiset

Subordo, Suborder, Divisio, Underordning Nematocera

Infraordo Infraorder Culicomorpha

Heimo, superfamilia, superfamily, familjer

Ruotsalaisssa mygga ( hyttys-) luettelossa näkyy Culicidae-hyttyset omalla paikallaan.*pistohyttyset” sukuineen (tribus,) ja lajeineen ( genus, genera, species).hienot suomaliset nimetkin varmaan on kaikille olemassa. Tyydyn tässä tuohon latinalaiseen ja ruotsalaiseen. Ruotsin hyttyskontrollikonttorilla on oma projektinsa menossa.

Biologisk Myggkontroll

www.mygg.se

myggkontoret2mygg.se

”Myggkontoret har projekt. PROJEKTET STARTADE...
...efter ett besök augusti 2000 av dåvarande miljöministern Kjell Larsson.
Skyfte .är att under projekttiden till 2008, skapa en permanent organisation, vars uppgift ska vara att effektivt och miljömässigt skonsamt planera, genomföra och följa upp bekämpningsinsatser mot stickmyggor med Bti, samt vissa därmed hörande aktiviteter”

Ruotsin yleinen hyttysluettelo Wikipediasta ja pari lisäkommenttia

dyngmyggor (Scatopsidae)

fjädermyggor (Chironomidae)

”Ny myggart i Norrland ! SUNDSVALL 2002-02-01
Norrlänningarna har fått ytterligare en ny myggart att dras med. Det var vid en miljöundersökning nyligen i Skolmästartjärnen utanför Lycksele, som den för Sverige nya myggarten upptäcktes. Det är så kallade fjädermyggor av arten Propsiloserus komensis som man tidigare bara har funnit i Kina och Sibirien. Larver av arten påträffades för första gången 1950 i Vichegda River, väster om norra Uralbergen i Ryssland. Det specifika med Propsiloserus komensis är att dom kläcks på våren och ligger i dvala under sommaren.”

fjärilsmyggor (Psychodidae)

fönstermyggor (Anisopodidae)

gallmyggor (Cecidomyiidae)

glansmyggor (Ptychopteridae)

hårmyggor (Bibionidae)

hårvingsmyggor (Ditomyiidae)

hårögonharkrankar (Pediciidae)

knott (Simuliidae)

mellanharkrankar (Cylindrotomidae)

mätarmyggor (Thaumaleidae)

platthornsmyggor (Keroplatidae)

reliktmyggor (Canthyloscelidae)

samribbsmyggor (Synneuridae)

savmyggor (Mycetobiidae)

slemrörsmyggor (Diadocidiidae)

smalbensmyggor (Bolitophilidae)

småharkrankar (Limoniidae)

sorgmyggor (Sciaridae)

stickmyggor (Culicidae)*

storharkrankar (Tipulidae)

svampmyggor (Mycetophilidae)

svidknott (Ceratopogonidae)

tjockribbsmyggor (Pachyneuridae)

tofsmyggor (Chaoboridae)

u-myggor (Dixidae)

vintermyggor (Trichoceridae)

”Aggressiv mygga breder ut sig i Sverige _juli 2005_ ” Eräänlainen tulvahyttynen

”Att den aggressiva våtmarksmyggan Ochlerotatus sticticus återfinns i stora populationer allt längre bort från sina vanliga områden kan bero på klimatförändringar.

-Den gynnas av de extrema växlingarna mellan nederbörd och torka som blivit vanligare, säger Jan Lundström, ledare för projektet Biologisk myggkontroll i Nedre Dalälven, till tidningen UNT. I byn Domta utanför Enköping fångades i sommar 89.500 sticticus-myggor i en fälla. Lundström tror att myggan redan finns i närheten av Uppsala och kan slå till efter några översvämningar”.

Itikkatiede on varmaan yksi tulevaisuuden hyvä ammattiala.



Ne varsinaiset pistohyttyset (stickmyggor)

HEIMO (familia) Culicidae 3500 lajia

3 alalajia (Subfamilia)

ANOPHELINAE (3 sukua, genera ) Anopheles, Bironella, Chagasia

CULICINAE ( 9 sukua, genera ) Päivän hyttyset ovat täällä .

TOXORHYNCHITINAE (1 laji, genus)

(1) Anophelini

Taxonavigation
Superregnum: Eukarya
Regnum: Animalia
Subregnum: Eumetazoa
Superphylum: Protostomia
Phylum: Arthropoda
Subphylum: Hexapoda
Classis: Insecta
Subclassis: Pterygota
Divisio: Neoptera
Subdivisio: Endopterygota
Ordo: Diptera
Subordo: Nematocera
Infraordo: Culicomorpha
Superfamilia: Culicoidea
Familia: Culicidae
Subfamilia: Anophelinae
Tribus: Anophelini
Genera: Anopheles - Bironella - Chagasia


(2) Culicinae

Aedes

Aedes aegypti

Aedes albopictus. TÄÄLTÄ se löytyi se päivän hyttynen!

Culex

Haemagogus

Phlebotomus

Lutzomya

Wyeomyia

(3) Toxorhynchitinae

Taxonavigation
Superregnum: Eukarya
Regnum: Animalia
Subregnum: Eumetazoa
Superphylum: Protostomia
Phylum: Arthropoda
Subphylum: Hexapoda
Classis: Insecta
Subclassis: Pterygota
Divisio: Neoptera
Subdivisio: Endopterygota
Ordo: Diptera
Subordo: Nematocera
Infraordo: Culicomorpha
Superfamilia: Culicoidea
Familia: Culicidae
Subfamilia: Toxorhynchitinae
Tribus: Toxorhynchitini
Genus: Toxorhynchites
Subgenera: T. (Afrorhynchus) - T. (Ankylorhynchus) - T. (Lynchiella) - T. (Toxorhynchites)



2007-01-31 12:34 Päivitystä arbovirusten vektorialueesta lähteenä mm Wikipedia ja Ruotsin Lääkärilehti No 5.

Lopuksi: löytyihän sen chikungunya-virustaudin vektorihyttysen asema hyttysten taxonomiassa selkärangattomien pääjaksossa.

Toinen asia onkin sitten varsinainen ”arbovirustaxonomy”.

CHIKV taitaa olla taxonomiansa lievin virus tai taitaa olla ollut?



L Bright 31.1.2007






Chikungunya-virus CHIKV . Vektori arthroboda

Ruotsin lääkärilehti Läkartidningen nr 5 ( 31.1.-6.2. viikon lehti) kertoi tästä viruksesta 2007 ja sen aiheuttamista epidemioista. Koska tämä on tullut aktuelliksi vaaraksi Pakistanin tulvien aikana, otan tähän vanhat muistiinpanot .
http://www.chikungunya.in/images/chikungunya%20virus%20photo%20-%20togaviridae.png
+säikeinen ssRNA virus, IV ryhmä
http://www.terveyskirjasto.fi/terveyskirjasto/ktl.mat?p_artikkeli=mat00024#s2


CHIKV on hyönteisvälitteisen virus ja aiheuttaa Chikungunya- taudin.
LÄHDE: Petrini Björn. ”Stor epidemi av chikungunya – över en miljon fall” ( Karolinska universitetssjukhus, Solna) s. 313.

Artikkelissa mainitaan viruksen nimen lyhennys CHIKV.
Vektori on ns tiikerihyttynen, raidallinen ”Tiger mosquito” Aedes albobticus.
Tautiin kuuluu kuume, ihottuma, vaikeat nivel- ja lihaskivut sekä muutamilla enkefaliitti
Viruksen sekvenssitutkimuksissa oli todettu sen levinneen Itä-Afrikasta päin. Uusi genotyyppi ja mutaatio oli todettu kalvon fuusioglykoproteiinissa E1. Sairastumisalue oli vuoden 2006 aikana ollut etelä ja keski-Intia. Noin 1.3 miljoonaa oli silloin sairastunut CHIKV-virukseen.
Samanaikaisesti samalla alueella ollut myös hemorrhaginen dengue-epidemia ( 3600 henkilöllä sai tartunnan ja heistä menehtyi 48). Sen vektorina taas toimii klassinen Aedes aegypti, tavallinen horkkasääski.

CHIKV virus lie aiheuttanut myös sellaista aivotulehdusta, enkefaliittia, jossa on ollut munuaisentoiminnan pettämistäkin. Tätä CHIKV-virusta ei ole esiintynyt 32 vuoteen Intiassa ennen vuoden 2006 epidemiaa. Aiemmin tautiin oli liittynyt vaikeita neurologisia vammoja vastasyntyneillä ja nytkin oli raportoitu sikiökuolemia ja infektiöösejä varhaiskeskenmenoja. Professori B. Petrini mainitsee, että tulisi huomata suoran linjan transmissioita myös muista ARBO-virusinfektioista käsin. (arthropoda-borne, arthropoda niveljalkaisia vektorina käyttävistä).

Aiemmin Chikungunya-viruksen aiheuttamaa tautia on pidetty mietona, itsestään lääkkiytyvänä eikä siinä ole ollut kuolleisuutta, mitä tässä uudessa mutaatiossa, joka vuonna 2006 esiintyi. Siinä oli neljän ensimäisen kuukauden kuolleisuus lisääntynyt. Tutun viruksen geneettisestä modifikaatiosta voi seurata laaja leviämä jos oliosuhteet ovat virukselle edulliset.

(Suomennan tämän myöhemmin:)

Sjukdomsinformation om chikungunyavirus-infektion

Chikungunyavirus är en vektorburen zoonos som sprids via myggor. Flera olika däggdjur anses vara reservoar för smittan. Den förekommer framför allt i Östafrika, Indien och Sydostasien, där större eller mindre epidemier uppträder regelbundet. Smittan finns inte i Sverige men sannolikt har flera svenska turister drabbats av sjukdomen utan att diagnos fastställts.

Orsakande mikroorganism, smittvägar och smittspridning

Chikungunyavirusinfektion orsakas av ett virus som tillhör gruppen alphavirus. Sjukdomen överförs till människa via Aedes-myggor, som helst suger blod utomhus, främst på morgonen och i skymningen. Flera däggdjur samt fåglar kan fungera som reservoar.

Sjukdomen kan ej spridas direkt från människa till människa. Inkubationstiden anges vanligen vara mellan 3–12 dygn.

Symtom, komplikationer, behandling och diagnostik

Sjukdomen är mycket lik denguefeber. Insjuknandet är akut med hög feber, huvudvärk, muskelvärk samt, vilket är mycket typiskt, värk i lederna. Många får också ett okarakteristiskt hudutslag och några kan också få små blödningar, framför allt från näsa och tandkött. Sjukdomen anses vara mycket godartad men fall av hjärn- och/eller hjärnhinneinflammation finns beskrivna.


Någon specifik behandling finns inte utan terapin får inriktas på att lindra patientens smärtor, framför allt de från lederna.

Diagnostiken är i regel klinisk men serologiska metoder kan användas för att verifiera diagnosen genom att antikroppar mot virus påvisas i patientens blod. Diagnostik kan även göras med PCR, där man påvisar viralt RNA.

Allmänt förebyggande åtgärder

Det finns inget vaccin mot sjukdomen, men genom att skydda sig mot myggstick kan man minska risken att bli smittad, liksom för andra insektsöverförda smittor. Aedes-myggorna är, till skillnad från många andra myggor, aktiva även under dagtid. Man bör, särskilt på kvällarna, den tid då myggorna dock främst biter, bära långärmade tröjor och långbyxor. Man bör också smörja in huden med myggmedel och sova under myggnät. Fläkt eller luftkonditionering håller i viss mån även borta myggen.

Åtgärder vid inträffade fall och/eller utbrott

Sjukdomen är inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen.

Kommentarer

  • Sjukdomens namn betyder ”det som är böjt”, syftande på patienternas kroppshållning.
  • Under sommaren och hösten 2007 skedde ett lokalt utbrott med omkring 150 fall i en by i trakterna kring Ravenna i norra Italien. Smittan anses ha introducerats via en resenär från Indien.
  • Chikungunyavirus kan i södra Europa spridas via tigermyggan, Aedes albopictus, som under sommaren är tämligen vanlig. Med ett varmare klimat kanske myggan får fotfäste också i Sverige.

söndag 5 september 2010

Tavallisimmat bakteriellit hengitystieinfektiot

  • Hengitystieinfketiot ovat tavallisia esikouluiässä ja lapsilla tavallisisn syy esikoulusta poisjäämisiin.
BAKTEERIT, jotka lähinnä näitä tulehduksia aiheuttavat ovat
Streptococcus pneumoniae( pneumokokit)
Moraxella catarrhalis ( eräs diplokokki)
ja Haemophilus influenzae.

  • Luftvägsinfektioner är vanliga bland barn i förskoleåldern och utgör för dessa barn den vanligaste orsaken till sjukfrånvaro. Bakterier som orsakar sjukdom är främst Streptococcus pneumoniae (pneumokocker), Moraxella catarrhalis och Haemophilus influenzae (Hi).

PNEUMOKOKIT ovat tavallisin syy keuhkotulehduksiin maailmassa. Niihin liittyy usein suuri kuolleisuus, mutta ne voivat kyllä aiheuttaa lievempiäkin hengitystietulehduksia sekä tavallista on korvatulehdukset ja poskiontelon tulehdukset.

  • Pneumokocker är den vanligaste orsaken till samhällsförvärvad lunginflammation i världen och är ofta kopplad till hög dödlighet. De kan även ge upphov till lindrigare luftvägsinfektioner och är den vanligaste orsaken till öron- och bihåleinflammation.
http://www.smittskyddsinstitutet.se/temaar-2009/artiklar/pneumokocker--inte-helt-ofarliga/