Myyräkuume, sorkfeber, Puumala-virus

Myyräkuume (suomalainen teksti)

Lääkärikirja Duodecim

29.12.2009

kliinisen mikrobiologian erikoislääkäri Pentti Huovinen

• Oireet
• Taudin toteaminen
• Hoito

Myyräkuume on Puumala-viruksen aiheuttama, munuaisoireita aiheuttava tauti, joka leviää jyrsijöiden, erityisesti metsämyyrien välityksellä ja tarttuu satunnaisesti ihmiseen yleensä jyrsijöiden kuivuneista eritteistä. Myyräkuume ei tartu ihmisestä toiseen. Myyräkuumetapaukset lisääntyvät syksyisin, ja taudin esiintyvyys vaihtelee Suomessa 3–4 vuoden jaksoissa. Suomessa myyräkuumeeksi diagnosoituja tautitapauksia on vuosittain noin

1 000. Vähäoireisia taudin muotoja lienee moninkertainen määrä.

Oireet

Tyypillisiä oireita ovat äkillisesti alkava, yleensä korkea kuume, pahoinvointi, selkä- ja vatsakivut sekä virtsamäärän väheneminen viruksen aiheuttaman munuaisten toiminnan heikkenemisen takia.

Taudin toteaminen

Tautia epäillään tyypillisten oireiden, erityisesti kuumeen ja virtsamäärän vähenemisen perusteella. Mahdollinen altistus myyrien ulosteille vahvistaa tautiepäilyä. Verinäytteestä mitataan virusvasta-aineet, useimmiten yksi verinäyte riittää. Virtsanäytteessä voi esiintyä valkuaista ja virtsatestissä havaittavaa verta.

Hoito

Myyräkuume paranee vähitellen itsekseen eikä siihen ole parantavaa lääkettä. Tärkeintä on huolehtia riittävästä nesteytyksestä sekä mahdollisten kipujen hoidosta. Sairaalahoito on aiheellinen, jos potilaan oireet ovat rajut tai kunto on heikko. Tauti paranee muutamien viikkojen kuluessa, jona aikana munuaisten toiminta palaa normaaliksi. Sairastamista seuraa elinikäinen immuniteetti.

Artikkeli on tarkastettu 29.12.2009

Artikkelin tunnus: dlk00588 (000.000)

Oy Duodecim

• Sorkfeber( Svensk text)
• Fråga 1177.se

Kapitel 1. Översikt

Sorkfeber / Översikt Reviderad: 2010-03-23 Allmänt Sorkfeber är en virussjukdom som man kan få av smittade skogssorkar. Man kan bli sjuk om man andas in damm som innehåller urin eller avföring från sorkarna eller om man rör vid djuren, deras saliv, urin eller avföring. Sjukdomen smittar inte mellan människor. I Sverige finns sorkfeber i stort sett bara norr om Dalälven, även om det har hänt att människor längre söderut har blivit sjuka. De år som det finns fler sorkar än vanligt blir också fler människor sjuka. Sorkfeber är vanligare i Finland. Man kan minska risken att bli sjuk om man undviker direktkontakt med skogssorkar. använder handskar om man ska städa eller röra vid ställen där djuren kan ha varit, till exempel i vedbodar. städar med våta i stället för torra metoder, så att det inte dammar. krattar fjolårsgräs efter regn eller när man har vattnat, också för att undvika damm. När man får sorkfeber blir man oftast ganska dålig, men de flesta blir helt friska igen. Sjukdomen brukar också påverka njurarna, och det kan då märkas som att man kissar mindre eller mer än vanligt. Det tar oftast mellan två och sex veckor från att man har smittats tills man blir sjuk. Symtom Om man har sorkfeber är det vanligt att man har hög feber muskelvärk mycket ont i magen och ryggen. Behandling Det finns ingen behandling mot sorkfeber, men de flesta blir friska efter en till två veckor. Under tiden får man försöka lindra besvären, med till exempel smärtstillande och febernedsättande medicin. Ibland kan sjukdomen göra så att njurarna under en tid inte kan rena blodet som de ska. Då kan man behöva ligga på sjukhus och få behandling för det. När ska man söka vård? Om man misstänker att man har fått sorkfeber kan man ringa sjukvårdsrådgivningen eller kontakta en vårdcentral.