Punkkivälitteiseistä infektioista ollut verkkoseminaari marraskuussa 2022 Ruotsissa

 Webb-seminaarin luennoitsijat Ruotsin Yliopistosita  Löydän  seminaarin mainoksesta heidän nimensä:

(Yleiskatsaus:

Övergripande om fästingar,klimat, epidemiologi etc.  Per -Eric Lindgren,professori

Borrelia, svensk studie om biopsi av EM.Samuewl Crohnjurt, doktorand,Johan Berglund, professor. 

Neoehrlicia för allmänläkare. Lisa Labbe sandelin,doktoran, Christine Wennerås, professor. 

Babesia-en blodparasit som ofta flyger under den diagnostiska radarn. Matilda Lövmar, doktorand, Kristina Persson , universitetslektor) .

 Netistä löytyy  jaettavissa oleva   artikkeli  samalla otsikolla  Fästingburna infektioner ja se on tutkimustyö Linköpingin Yliopistosta, mutta en löydä tässä  tutkijan nimeä

 https://liu.se/forskning?areas=&areas=&term=&searchId=%7B27478D9D-89BD-4582-8119-919347C2513F%7D&filter_templates_sm=&filter_=_71df9eba52864b71b568e28e354b5b3c:f54d298f666349818da09581a6348c94:&take=3&sort=asc&view=grid&expanded=true

SITAATTI netistä: 

"Fästingburna infektioner

- Vilka fästingburna infektioner förekommer i Sverige och i våra grannländer
och är de symtomgivande?
- Hur presenterar sig infektionerna kliniskt och vilken
diagnostik bör tillämpas?
- Hur samspelar immunförsvaret med fästingburna
mikrober och vilken är prognosen vid respektive fästingburen sjukdom?"

"Flera fästingburna mikrober är känt humanpatogena; 

såsom 

Borrelia (B.) burgdorferi sensu lato,

 B. miyamotoi,

Anaplasma (A.) phagocytophilum, 

Rickettsia (R.) helvetica, 

Tick-borne Encephalitis virus (TBEV), 

 Neoerlichia Micurensis (NM),

 Francisella tularensis och 

Babesia arter. 

Ett flertal nya arter är misstänkt humanpatogena, vilket indikerar att omfattningen av fästingburna infektioner sannolikt kommer att öka i framtiden."

"Risken för att bli infekterad och få symtom efter ett fästingbett är ofullständigt studerad. Endast grova uppskattningar av prevalens har gjorts baserat på förekomst av patogenförekomst i fästingar i olika naturområden. Enstaka studier har kartlagt serologisk respons och symtomutveckling på kort sikt i anslutning till fästingbett. Däremot har varken det immunologiska svaret, kliniska förloppet på kort och lång sikt eller prognos av sjukdom hos den fästingbitna personen tidigare studerats i relation till patogenförekomst i fästingen. Därav är det okänt hur ofta fästingar, som bitit människa, är infekterade med patogener och med vilka arter och subtyper samt hur fästingburen patogen och immunförsvaret samspelar i huden och i kroppens övriga organ."

"Dessutom är det okänt varför infektionsförloppet vid olika fästingburna sjukdomar, men främst beträffande TBE och borrelios, skiljer sig hos olika individer. En del av mina forskningsprojekt i samarbete med namngivna kollegor nedan avser att sammanställa kliniska och immunologiska data över patienter med verifierad neuroborrelios i Sydöstra sjukvårdsregionen samt TBE och Borrelios på Åland samt patienter med olika kliniska manifestationer av Borrelios i Sverige, med särskilt intresse för artrit. Jag avser även att tillsammans med öronläkare sammanställa kliniska data över patienter med diagnosticerad akut hörselnedsättning och studera huruvida det finns koppling till fästingburen infektion. Därutöver är jag tillsammans med medarbetare intresserad av att studera hur arterna B. valaisiana, B. miyamotoi, NM, R. Helvetica och Babesia presenterar sig kliniskt och immunologiskt i Norden."

"Fästingburna mikrober i huden

Immunreaktivitet i huden efter fästingbett har tidigare studerats vid manifest infektion och då främst hos patienter med erythema migrans (EM); det patognomona hudutslaget som uppstår till följd av en borreliainfektion. Flertalet studier har visat förekomst av fästingburna bakterier i den infekterade huden och en karakteristisk immunaktivering lokalt. Vår forskargrupp har tidigare publicerat en studie, i vilken det lokala immunsvaret i huden i anslutning till EM studerades i relation till patienter med olika kliniska förlopp efter antibiotikabehandling. En ny studie pågår nu på Åland, i vilken fokus ligger på det tidiga immunförsvaret i huden i direkt anslutning till fästingbettet och betydelsen av kvaliteten på immunsvaret i relation till det kliniska förloppet hos den fästingbitna personen. Vi följer patienterna under flera månaders tid, både med frågeformulär, blodprover och hudbiopsier."

"Vår forskargrupp har under de senaste 10 åren ansvarat för den s.k. STING-studien, i vilken vi samlat in fästingar som bitit människa och kartlagt risken för fästingburen infektion efter fästingbett. Vi har byggt upp en gedigen biobank med mer än 10 000 fästingar, blodprover vid två tillfällen under studietiden från mer än 5000 fästingbitna individer och enkäter med kliniska data från deltagande personer. Samarbetet har genom åren utökats till ett nordiskt dito, med nodansvariga forskare i Oslo, Kristiansand, Köpenhamn och Åland, Finland. Dessutom har vi initierat ett gemensamt forskningsprojekt med Dr Joppe Hovius i Amsterdam, Nederländerna (främst B. miyamotoi). Vi har publicerat data på förekomst av Lyme borrelios och TBE samt även Rickettsios, Anaplasmos och infektion med NM. Uppkomst av infektion orsakad av Babesia och B. valaisiana efter fästingbett är några ytterligare intresseområden inom STING-studien."

"Fästingburna mikrober i centrala nervsystemet

Vi har pågående studier, som avser kartlägga förekomst av de nya fästingburna patogenerna (Rickettsiae, NM, Anaplasma, Babesia, B. Miyamotoi, Francisella Tularensis) i centrala nervsystemet hos patienter som söker vård på misstanke om fästingburen hjärnhinneinflammation."

"Fästingburna mikrober i ledvätska

Lyme artrit är ett av flera kroniska symtom som kan uppkomma vid obehandlad Borreliainfektion. Tillståndet är vanligt i USA, där endast en subtyp av Borrelia förekommer (B. burgdorferi sensu stricto). Denna subtyp är artritogen, dvs är benägen att orsaka artrit, men kan även ge upphov till samtliga Borreliamanifestationer. Tillståndet är mycket väl beskrivet i USA, men okänd till incidens, förekomst av Borrelia subtyp samt immunologisk och klinisk presentation i Europa och Sverige. Avsikten är att inleda en multicenterstudie, för att undersöka prevalens av Lyme artrit i Sverige och att beskriva handläggning, det kliniska förloppet, analysera orsakande Borrelia subtyp och ev förekomst av co-infektion samt att erhålla kunskap om kronisk antibiotikarefraktär artrit ur ett epidemiologiskt, mikrobiologiskt, immunologiskt och kliniskt perspektiv."

"Övergripande mål

Det övergripande syftet med studierna är att utveckla och optimera metoder och kunskap för att bättre kunna förebygga, handlägga och prediktera risken för fästingburen infektion och om möjligt använda kunskapen för att minska ökningen och spridningen av sjukdomsalstrande fästingar och de infektioner de orsakar. Ovanstående mål uppfylls genom utvecklandet av:
1) molekylärbiologiska metoder för detektion och kvantifiering av patogener i fästingen och
2) serologiska metoder för indirekt analys av exponerade asymtomatiska och symtomatiska individer och genom att
3) behandla och studera det kliniska förloppet hos fästingbitna personer med symtom och
4) sprida erhållen kunskap till sjukvården och allmänheten.
Vi har under de senaste 10 åren byggt upp en stor biobank, som möjliggör translationell forskning under lång tid."