Mycoplasmatales

Mycoplasma
Systematik
Domän:	Bakterier
Division:	Firmicutes
Klass:	Mollicutes
Ordning:	Mycoplasmatales
Familj:	Mycoplasmataceae
Släkte:	''Mycoplasma'' Nowak, 1929
Arter
M. genitalium M. hominis M. pneumoniae etc.

Mycoplasma pneumoniae. Epätyypilliset hengitystiebakteerit.

LÄHDE: Long-Robin Brittain (2010) On the diagnosis and management of viral respiratory infections. Sahlgrenska Akademia. Göteborg universitet. ISBN978-91-628-8118-4.
Tutkija käytti väitöskirjatyössään mm seuraavaa respiratorista patogeenia:
Mycoplasma pneumoniae.


Tämä oli aluksi nimeltään Eaton Agent, 1944. Se ei vaikuttunut sulfasta eikä penisilliinistä.
Vuonna 1963 se luokiteltiin taxonomisesti.
M. pneumoniae on lyhyt sauvabakteeeri, jolla ei ole soluseinämää. Se ei täten voi vastata beeta-laktaami-anibiootteihin. Se ei tule esiin gram-värjäyksissä.
Eräät mycoplasmalajit M. orale ja M. salivarium eivät aiheuta ihmiselle tautia.

• Mitä oireita Mykoplasma pneumoniae-tulehdus antaa?

Kuume alkaa kavalasti. Tuntee olevansa sairas, päätä särkee ja on kuivaa yskää. 5- 10%:ssa tauti etenee trakeobronkiitiksi ( henkitorven ja keuhkoputkien tulehdukseksi) ja keuhkokuumeeksi ( pneumonia).

COPD- potilailla( KOL-patienter) tämä bakteeri ei ole mitenkään tavallinen.
Itämisaika on 2-3 viikkoa.
Tarttuminen tapahtuu henkilöstä toiseen. useimmiten tauti on lievä ja menee ohi ilman antibioottia. Vakavia keuhkokuumeita ja jopa menehtymisiä voi tapahtua ja todennäköisesti on kyse silloin elimistön immunogeenisista ominaisuuksista.
Tämä tauti iskee eniten 5- 20 vuotiaitten ikäryhmään. 20-30 vuotiailla tämä on jopa tavallisin keuhkoinfektioiden syy. Tulee ottaa huomoon komplikaatiot (sydän, aivokalvot)

Alle kolmevuotiaille tämä aiheuttaa useimmiten ylempien hengitysteiden infektiota.

M. pneumoniae epidemian purkauksia tapahtuu siellä missä on koossa paljon väkeä ja on muitakin sekundääri-infektioita. Tällaisia tilanteita on sotilasleirit ja sisäoppilaitokset.

Hoitona on makrolidit, tetrasykliini tai doxysykliini.
Rokotetta ei ole.

• Ruotsalainen info

http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/mycoplasmapneumoni/

Mykoplasma: Perimyokardit ?

KÄLLA Perimyokardit.
ICD-10: I40	Uppdaterad: 2008-04-15
Definition: Ett inflammatoriskt tillstånd i perikard (perikardit), myokard (myokardit), eller i både perikard och myokard (perimyokardit). Orsak: Virus, bakterier, ( t ex. mykoplasma pneumoniae .) , bakterieliknande organismer, protozoer och toxoplasma. Metabola, autoimmuna, endokrina och neoplastiska processer. Läkemedel, strålning och trauma kan också förorsaka perimyokardit. Patienten söker oftast i samband med en aktuell eller nyligen genomgången ÖLI. Symtom: – Lägesrelaterad (vänster sidoläge) bröstsmärta som förvärras vid djupandning. – Feber. – Palpitationer, arytmikänsla. – Trötthet. – Obehagskänsla i bröstet. – Dyspné, hosta. – Ledsmärta. – Klåda. En perikardit kan snabbt utvecklas till en livshotande utgjutning i hjärtsäcken. Diagnos: Vid hjärtauskultation hörs gnidningsljud (perikardit) eller "tredjetons galloprytm" (myokardit). Differentialdiagnos: Angina pectoris. Hjärtinfarkt. Pleurit. Lungemboli. Utredning: – Anamnes. – EKG-förändringar. – Ofta ospecifika. – T-vågsinversion är vanligast. – Ibland generella ST-lyft, ofta med konkavt utseende. – Både grenblock och AV-block förekommer. – Vid generellt låg amplitud (low voltage) är risken stor för tamponad. – Hjärt-lungkontroll. – Kontrollera förekomst av blåsljud, skrapljud, gnidningsljud. – Finns tamponadtecken: halsvenstas, pulsus paradoxus (pulsen försvinner vid inspiration), svaga hjärttoner? – Normala andningsljud? – Lågt blodtryck – Labtester: SR, CRP, LPK, Troponin-T eller I, ASAT, ALAT, S-Bil, S-ALP. Kroppstemp. – Fortsatt utredning riktas mot misstänkt grundsjukdom; odling, virusisolering, serologi etc. Lungröntgen och ev. ekokardiografi.

Mycoplasma pneumoniae

Mykoplasma pneumoniae-diagnostik
KÄLLA: Enhet: Klinisk mikrobiologi Giltigt från: 2008-04-02
Utarbetad av: Martin Sundqvist
Fastställd av: Gunnar Kahlmeter
Granskad av: Maaret Blomqvist
Utgåva: 2. Revision: 3. Reviderad: 2008-09-15

Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns alltid på webben.'

Allmänt

Mycoplasma pneumoniae, en bakterie med inkomplett cellvägg, orsakar övre luftvägsinfektioner, bronkit och pneumoni, hos barn och yngre vuxna. Reinfektion förekommer.

Inkubationstiden är 2-3 veckor och ofta finns en tydlig epidemiologi i omgivningen.

Infektionen är i de flesta fall lindrig och självbegränsande, men kan ibland utvecklas till allvarliga pneumonier.

Komplikationer till Mycoplasmainfektion är bl.a. perimyocardit, erytema multiforme och i enstaka fall encefalit.

Antibiotikabehandling är inte nödvändigt vid lindrig sjukdomsbild. Diagnos kan ställas genom påvisande av Mycoplasmaantikroppar i serum och/eller med påvisande av Mycoplasma DNA i svalgprov.
Indikation

Bronkit eller nedre luftvägsinfektion (atypisk pneumoni). Klinisk misstanke om M.pneumoniae orsakad övre luftvägsinfektion, eller annan infektion där M.pneumoniae misstänks som orsak.

Provtagning

PCR: Pinnen pressas och skrapas mot den bakre svalgväggen och halsmandlarna så att celler och sekret fastnar på pinnen. Pinnen återförs i hylsan och skickas torr utan transportmedium, natriumklorid eller annat.

Uppgift om datum för insjuknande är av betydelse för tolkningen av negativa resultat.

Metod

PCR: Med semikvantitativ realtidsPCR påvisas M.pneumoniae DNA i provet.

Antikroppspåvisning: Specifika Mycoplasmaantikroppar påvisas genom att undersöka patientserums förmåga att agglutinera partiklar klädda med antigen från M pneumoniae. Testen påvisar (utan att särskilja) både IgG- och IgM- antikroppar. Svaret anges som den högsta spädning av patientserum som ger positivt utfall.

Svar & Bedömning

PCR: Förekomst av M.pneumoniae DNA utsvaras som ”Mycoplasma DNA påvisat”.
OBS! Även avdödade bakterier kan påvisas med PCR-teknik varför DNA kan påvisas några veckor efter nyligen genomgången/välbehandlad infektion.

Serologi: Specifika Mycoplasmaantikroppar i titer 160 enheter och högre i ett enstaka prov talar för aktuell Mycoplasmainfektion.
Titer 80 enheter kan återspegla kvarstående IgG-antikroppar efter tidigare Mycoplasmainfektion eller en låg titer tidigt i förloppet varför nytt prov rekommenderas om misstanken kvarstår.
I ett köns- och åldersmatchat material bestående av blodgivare i Kronobergs län 1996 erhölls följande fördelning av Mycoplasmaantikroppsnivåerna, se bild.

Övrigt

Hos 1-15% av patienter med Mycoplasma pneumoniae kan man påvisa Mycoplasma DNA i svalget 2-6 veckor efter påbörjad behandling. Analysen kan därför inte användas för att bedöma behandlingsresultat och det finns inget skäl att upprepa en redan positiv analys. Asymtomatiskt bärarskap förekommer och beroende på epidemiläget isoleras Mycoplasma pneumoniae hos 5-13% friska vuxna. Mycoplasma pneumoniae är alltid resistent mot betalaktamantibiotika (penicilliner och cefalosporiner) men är känslig för erytromycin och tetracyklin.

Uppdaterad av: Maaret Blomqvist, 2008-09-15 08:32