Mahatauti (Magsjuka)

Magsjuka – diarré och kräkningar

MAHATAUTI- RIPULIA JA OKSENNUKSIA

Skriv ut (ca 15 sidor)

Magsjuka kommer ofta snabbt med kräkningar och illamående. Trots att du kan ha svåra besvär brukar magsjuka vara helt ofarligt. För de allra flesta räcker det med att vila och att dricka mycket. Vissa kan behöva söka vård, till exempel barn under ett år, äldre och personer som har en allvarlig sjukdom eller kraftigt nedsatt immunförsvar.

(SUOMEKSI) Mahatauti alkaa  usein äkkioksennuksilla  ja pahoinvoinnilla . Vaikka Sinulla  voi olla kovia vaivoja, mahatauti tapaa olla aivan vaaraton.  Useimmille riittää pelkkä lepo ja runsas nesteen juonti. Jotkut kuitenkin tarvitsevat sairaalahoitoa, esim. alle yksivuotiaat lapset, iäkkäämät ja henkilöt, joilla on jokin vakava tauti tai vahvasti alentunut immuunivaste

(1) Symtom  OIREET

(2.1.) När ska jag söka vård? MILLOIN ETSIYTYÄ HOITOON?

(2.2) Tecken på vätskebrist  NESTEEN PUUTTEEN MERKKEJÄ  

(2.3) Viktigt TÄRKEÄÄ

(3,1,) Vad kan jag göra själv? MITÄ VOIT ITSE TEHDÄ HYVÄKSESI?

blanda själv  Nesteenmenetykseen soveltuva juoma

(3.2) Vilken mat kan jag äta? MITÄ RUOKAA VOI SYÖDÄ?

(3.3) Lindra sveda   KIVUN LIEVITTÄMINEN

(3.4) Stoppa diarré   PYSÄYTÄ RIPULOIMINEN

(4) Hur smittar magsjuka? MITEN MAHATAUTI TARTTUU?

(5.1-5.2) Undvik och förebygg smitta VÄLTÄ JA ESTÄ ENNALTA TARTUNTAA

(6) Så här tvättar du händerna  PESE KÄDET NÄIN

(7) Behandling av magsjuka  MAHATAUDIN HOIDOSTA

(7.1.) Antibiotika brukar inte vara nödvändigt  ANTIBIOOTIT EIVÅT TAPAA OLLA VÄLTTÄMÄTTÖMIÄ

(8.1) Vissa läkemedel ska undvikas vid magsjuka TIETTYJÄ LÄÄKKEITÄ PITÄÄ VÄLTTÄÄ MAHATAUDISSA

(8.2) Ring Läkemedelsupplysningen om du är osäker SOITA LÄÄKEAINENEUVONTAAN, JOS OLET EPÄVARMA 

(9) Magsjuka under graviditeten  RASKAUDENAIKAINEN MAHATAUTI

(10) Vad händer i kroppen?  MITÄ KEHOSSA TAPAHTUU?

(11) Virus som orsakar magsjuka   MAHATAUTIA AIHEUTTAVA VIRUS

(11.1) Calicivirus – vinterkräksjukan   (11.1)  KALIKIVIRUS  - TALVEN MAHATAUTI

Rotavirus – vanligast hos små barn  ROTAVIRUS - TAVALLISIN PIKKULAPSILLA

(12) Bakterier som orsakar magsjuka MAHATAUTIA AIHEUTTAVIA BAKTEEREITA

(12.1) Campylobakter – vanlig magsjukebakterie  KAMPYLOBAKTEERI-TAVALLINEN MAHATAUTIBAKTEERi

(12.2) Salmonellabakterien – smittar oftast utomlands   SALMONELLABAKTEERI TARTUTTAA USEIMMITEN ULKOMAILLA 

(12.3) ETEC-bakterier – vanlig orsak till turistdiarré ETEC- BAKTEERIT OVAT TAVALLINEN TURISTIRIPULIN SYY

(12.4) EHEC-bakterier – sprids via livsmedel och förorenat vatten EHEC -BAKTEERIT LEVIÄVÄT ELINTARVIKKEIDEN JA SAASTUNEEN VEDEN KAUTTA 

(12.5) Matförgiftning – bakterier har bildat ett gift i maten RUOKAMYRKYTYS -BAKTEERIT MUODOSTANEET MYRKKYJÄ RUOKAAN 

gula stafylokocker.   Staphylococcus aureus 

(13) Annat som kan orsaka diarré och kräkningar MUITA SYITÄ RIPULIIN JA OKSENNUKSIA

(13.1) Antibiotika ANTIBIOOTIT

(13.2.) Tarmparasiter – ovanliga i Sverige SUOLISTOLOISET, RUOTSISSA EPÄTAVALLISTA

Undersökningar och utredningar
(13.3.) Andra sjukdomar. MUITA TAUTEJA
(14) Undersökningar och utredningar. TUTKIMUKSIA JA SELVITYKSIÄ
(15) Kroppen undersöks KEHOTTKIMUS
Källa, LÄHDE

(1) Symtom      OIREET

Typiskt för magsjuka är att besvären kommer snabbt och oftast går över inom några dagar. De vanligaste symtomen på magsjuka är:

• illamående
• kräkningar
• diarré
• ont i magen.

Ibland kan du även få feber och muskelvärk.

( SUOMEKSI)   OIREET. Mahataudille on tyypillistä, että vaivat tulevat äkisti ja menevät ohikin parissa päivässä. Tavalliset oireet mahataudissa ovat seuraavat:

• Pahoinvointi (Nausea)
• Oksennukset (Vomitus)
• Ripuli (Diarrhoea)
• Mahakipu (Abdominalgia)

(2)  När ska jag söka vård?   MILLOIN ETSIYTYÄ HOITOON?

Magsjuka går oftast över av sig själv efter några dagar men kraftiga diarréer och kräkningar kan vara allvarliga hos barn under ett år, gamla eller personer som är medtagna av annan sjukdom. Läs här om barn som har magsjuka, och när ni behöver söka vård.

Kontakta en vårdcentral eller ring och få sjukvårdsrådgivning på telefon 1177, om du

• förlorar vätska och riskerar vätskebrist i kroppen
• är mycket trött och svag
• har blodiga diarréer  
• har hög feber och fryser
• har svåra magsmärtor eller återkommande kräkningar
• är magsjuk och äter medicin mot hjärtsvikt, diabetes eller annan allvarlig sjukdom
• har blivit magsjuk under eller direkt efter en utlandsresa, framför allt om du inte haft tillgång till rent vatten
• har haft diarré i mer än en vecka
• kräks mer än ett dygn utan att det avtar.

(SUOMEKSI) MILLOIN ETSIYTYÄ HOITOON?

Yleensä mahatauti menee ohi itsestään parin päivän kuluttua, mutat rajut ripulit oksennukset ovat vaarallisia alle yksivuotiailla lapsilla, iäkkäillä tai niillä henkilöillä, joilla on jokin toinen sairaus taustalla. ( Lapsien mahataudista lähteessä on ruotsinkileinen linkki:  Läs här om barn som har magsjuka, och när ni behöver söka vård.)

Ota yhteys omaan terveyskeskukseesi tai soita sairaanhoidon neuvontaan (Puh. 1177) saadaksesi ohjeita mikäli sinä

• olet menettänyt nesteitä ja kehosi on joutumassa nesteen puuteeseen (Esim. Katso vaa´asta painon alenema kiloina!) (dehydratio)
• tunnet itsesi hyvin väsähtäneeksi ja voimattomaksi.
• havaitset ulosteissa verisyyttä. (melaena)
• olet korkeassa kuumeessa ja viluinen.(febris, pyrexia)
• koet vaikeita mahakipuja (abdominalgia) ja saat toistuvia oksennuksia
• olet mahataudissa ja käytät tavallisesti lääkkeitä sydämen vajaatoimintaan ( insufficientia cordis), diabetekseen tai johonkin muuhun vakavaan tautiin.
• olet sairastunut mahatautiin ulkomaan matkalla tai heti matkan jälkeen, varsinkin jos sinulla ei ole ollut saatavilla puhdasta juomavettä.
• olet potenut ripulia (diarrhoea)  yli viikon.
• olet oksennellut (vomitus)  yli yhden vuorokauden ajan eikä tilanne näytä vieläkään rauhoittuvan.

(2.1. ) Tecken på vätskebrist NESTEEN PUUTTEEN MERKKEJÄ

Tecken på vätskebrist är att du är torr i munnen, törstig, kissar lite och har mörk urin samt om du är blek och hålögd.

(SUOMEKSI) NESTEEN PUUTTEEN MERKKEJÄ

Merkkejä nesteenpuutteesta (dehydraatio)  on suun kuivuus, janon tunne, virtsamäärien väheneminen ja virtsan tummentuminen, kasvojen kalpeus ja kuopalla olevat silmät. 

(2.2.  Viktigt TÄRKEÄÄ

En del virus är mycket smittsamma. Ring därför alltid vårdcentralen innan du åker dit. Då kan mottagningen förbereda ditt besök och se till att du inte smittar andra. 

(SUOMEKSI) TÄRKEÄÄ

Osa viruksista on erittäin tarttuvaisia. Soita sen takia edeltä terveyskeskukseen, ennen kuin menet sinne. Silloin vastaanotossa voidaan valmistautua tuloosi ja katsoa, että muut eivät saa tartuntaa Sinusta.

(3)  Vad kan jag göra själv? MITÄ VOI ITSE TEHDÄ VOINTINSA HYVÄKSI?

( 3.1) Det viktigaste vid magsjuka är att motverka förluster av vätska och salt så att du inte får vätskebrist. En frisk vuxen person behöver dricka ungefär två liter per dygn, men om du blir magsjuk behöver du öka på mängden för att ersätta den vätska som förloras. Om det är varmt eller om du har feber, kan du behöva dricka ännu mer.

För små barn som har kräkningar och diarréer är detta extra viktigt, läs våra råd om barn och magsjuka.

Här är några tips för att kroppen lättare ska kunna behålla vätskan:

• Ta små klunkar i tät följd, ungefär en matsked, eller en klunk varannan minut.
• Undvik söta drycker, eftersom alltför mycket socker kan ge diarré.

 Du kan också ta hjälp av vätskeersättning som finns på apotek eller blanda själv.

(SUOMEKSI) MITÄ VOI ITSE TEHDÄ VOINTINSA HYVÄKSI?

Tärkein asia mahataudissa on vastavaikuttaa nesteen ja suolojen menetyksiin, niin etei saa nesteen puutetta. Terveen aikuisen tarvitsee juoda tavallisesti päivän kuluessa noin kaksi litraa, mutta kun olet mahataudissa Sinun tulee nostaa päivittäistä nestemäärää, jotta saat korvattua sen menetyksen, johon olet joutunut mahataudin takia. Jos ilman lämpötila on korkea tai jos Sinä olet kuumeinen, Sinun tulee juoda vielä enemmän. Oksenteleville ja ripuloiville pikkulapsille tämä on mitä tärkeintä. . Lue ohjeet lasten mahataudista ( ruotsalainen teksti: läs våra råd om barn och magsjuka.)

Tässä on muutamia ohjeita, joiden avulla on helpompi saada kehon pidättämään nesteittä

• Juo vain pieniä kulauksia kerrallaan, noin ruokalusikallisen kokoisia, tai ota kulaus vain joka toinen minuutti.
• Vältä makeita juomia, koska niiden liian korkea sokeripitoisuus aiheuttaa ripulia.

Voit saada apua myös niistä nesteenkorvausvalmisteita, joita apteekissa on tarjolla tai voit myös itse sekoittaa itsellesi sellaisen nesteen. blanda själv.

(3.2.) Vilken mat kan jag äta? MITÄ RUOKAA VOI SYÖDÄ?

Så snart du känner dig bättre och kan börja äta igen går det bra att pröva vanlig mat direkt. Ibland kan det kännas bra att börja med lättare kost, till exempel nypon- eller blåbärssoppa, och att undvika kaffe och söta drycker. Om det går bra kan du börja äta normalt igen.

(SUOMEKSI)  MITÄ RUOKAA VOI SYÖDÄ  Niin pian kuin tunnet vointisi kohentuneen ja voit alkaa jälleen syödä, on hyvä koettaa aivan tavallista ruokaa suoraan. Joskus tuntuu paremmalta alkaa keveämmällä ravinnolla ja jos  menee hyvin, voi alkaa syödä tavalliseen tapaan.

(3.3)  Lindra sveda   KIVUN LIEVITTÄMINEN

Att få diarré kan svida och göra ont i stjärten. Du kan

• tvätta eller duscha i stället för att torka med papper
• smörja med en fet kräm eller salva, till exempel Idomin
• prova någon av de smärtstillande läkemedel och salvor som finns på apotek.

(SUOMEKSI)   KIVUN LIEVITTÄMINEN

Ripulista voi tulla kirvelyä ja kipua peräaukon tienooseen. Sinä voit

• tehdä alapesun vedellä tai suihkuttaa vedellä sen sijaan että vain kuivaat paperilla.
• voidella rasvaista voidetta tai salvaa esim, Idomin- nimistä.
• Kokeilla jotain apteekissa tarjolla olevaa kipua lievittävää lääkettä ja salvaa

(3.4.)  Stoppa diarré  PYSÄYTÄ RIPULOIMINEN

Det finns receptfria läkemedel som du kan använda om du behöver stoppa diarré, till exempel inför en flygresa. Exempel på sådana läkemedel är Imodium, Dimor och Loperamid. Medicinskt kol har ingen effekt.

Du ska inte använda läkemedlen om du har hög feber, blodiga och slemmiga diarréer eller är gravid. Läkemedlen får inte ges till barn under 12 år.  Har du barn med diarré kan du läsa mer här.

(SUOMEKSI) PYSÄYTÄ RIPULOIMINEN

On olemassa reseptivapaita lääkkeitä, joita voi käyttää, kun täytyy saada ripuloiminen taukoamaan esim ennen lentomatkaa. Tällaisia lääkkeitä on esim Imodium, Dimor ja Loperamid. Lääkehiilestä sensijaan ei ole apua.

Muta Sinun ei pidä käyttää tällaista lääkettä korkeassa kuumeessa, ripulin ollessa veristä ja limaista tai jos olet raskaana.

(4) Hur smittar magsjuka?    MITEN MAHATAUTI TARTTUU?

I Sverige beror magsjuka oftast på en virusinfektion, till exempel calicivirus som ger vinterkräksjuka. Viruset smittar lätt och kan innebära att människor som varit i nära kontakt med varandra blir sjuka, till exempel i en familj eller i en förskolegrupp.

Men magsjuka kan också orsakas av bakterier. De kan växa till i mat eller dryck som hanterats på ett felaktigt sätt, till exempel tillagats vid för låg temperatur, eller spridas genom dåligt rengjorda skärbrädor och köksredskap. Den vanligaste bakterien som orsakar magsjuka är campylobakter.

(SUOMEKSI) MITEN MAHATAUTI TARTTUU?

Ruotsissa mahatauti johtuu useimmiten viruksesta, esim kalikiviruksesta, josta tulee talviajan oksennustauti. Se virus tarttuu helposti, mikä merkitsee että lähikontaktissa olleet sairastuvat kuten perhe tai esikouluryhmä. Mutta myös bakteerit voivat aiheuttaa mahatautia.

Niitä voi kasvaa ruoassa tai juomassa, jota on käsitelty väärällä tavalla, esim valmistettu liian matalassa lämpötilassa, tai niitä voi levitä huonosti pestyjen leikkuulautojen ja keittiövälineitten kautta. Tavallisin mahatautia aiheuttava bakteeri on kambylobakteeri. DUODECIMIN suomalainen teksti mahataudeista ja hoidosta:  http://www.terveyskirjasto.fi/terveyskirjasto/tk.koti?p_artikkeli=skl00020

Du smittas lättare om kroppens infektionsförsvar är nedsatt SAIRASTUT HELPOMMIN, JOS KEHON IMMUUNIPUOLUSTUS ON ALENTUNUT

I munnen finns proteiner som skyddar mot infektioner. Även saltsyran i magsäcken, gallsalter och bukspott skyddar mot infektioner. I tarmen finns dessutom ett lokalt infektionsförsvar och en bakterieflora som vi har normalt och som skyddar mot tarminfektioner.

Om dessa olika försvar har störts, till exempel om de skyddande tarmbakterierna minskat efter en antibiotikabehandling, ökar risken för infektioner som gör att du blir magsjuk.

(SUOMEKSI)

 SAIRASTUT HELPOMMIN, JOS KEHON IMMUUNIPUOLUSTUS ON ALENTUNUT

Suussa on proteiineja, jotka suojaavat infektioilta. Myös mahalaukun suolahappo, sappisuolat ja haimaeriteet suojaavat infektioilta. Suolessa on sitäpaitsi paokallinen infektiopuolustus ja bakteerifloora normaalisti suojaamassa suolistoinfektioilta.

(5) Undvik och förebygg smitta    VÄLTÄ JA ESTÄ ENNALTA TARTUNTAA

(5.1.) Så här minskar du risken för att smittan sprids:

• Stanna hemma från skola eller arbete i minst ett dygn efter att du senast kräktes eller hade diarré. För barn på förskola gäller två dygn.
• Tvätta händerna med flytande tvål före varje måltid och efter varje toalettbesök. Det räcker inte att använda handsprit, eftersom handsprit inte påverkar viruset som sprider vinterkräksjuka.
• Använd en egen handduk eller skaffa engångshanddukar.
• Undvik att laga mat så länge du har kräkningar eller diarréer, likaså om du har variga sår på fingrarna. Sådana sår är ofta orsakade av stafylokocker, som kan ge matförgiftning.

För dig som arbetar med matberedning eller hanterar oförpackade livsmedel samt för dig som vårdar barn under ett år eller patienter med kraftigt nedsatt immunförsvar gäller särskilda regler. Prata med din arbetsgivare.

(SUOMEKSI) NÄIN VÄHENNÄT TARTUNNAN LEVIÄMISEN RISKEJÄ

• Pysyttele kotona koulusta tai työstä vähintään yhden vuorokauden ajan siitä kun viimeksi oksensit tai ripuloit. Esikoululaisten suhteen on aikamäärä kaksi vuorokautta.
• Pese kädet nestemäisellä saippualla ennen jokaista ateriaa ja joka WC:ssä käynnin jälkeen. Ei riitä käyttää käsipriitä, koska se ei vaikuta siihen virukseen, joka levittää talven oksennustautia.
• Käytä omaa käsipyyhettä tai kertakäyttöisiä pyyhkeitä.
• Vältä ruoanvalmistusta niin kauan kuin podet oksennuksia ja ripulia, myös silloinkin, jos sormissasi on märkiviä haavoja. Sellaisissa haavoissa on stafylokokkejha, jotka voivat aiheuttaa ruokamyrkytyksen.

(5.2.) Så här förebygger du smitta:

• Använd olika knivar och skärbrädor för kött och grönsaker.
• Diska knivar och skärbrädor noggrant mellan varje användning.
• Kyl varm mat snabbt och förvara den sedan kallt.
• Hetta upp ordentligt när maten ska värmas igen.
• Ha god handhygien.

(SUOMEKSI) NÄIN VOIT ENNALTA EHKÄISTÄ TARTUNTAA

• Käytä keittiössäsi eri veitsiä ja leikkuulautoja lihalle ja vihanneksille.
• Tiskaa veitset ja leikkuulaudat tarkoin joka käytön välillä.
• Jäähdytä ruoka nopeasti ja säilytä se siten kylmänä.
• Kuumenna kunnolla , kun ruoka pitää taas lämmittää.
• Pidä hyvä käsihygienia.

(6) Så här tvättar du händerna PESE KÄDET NÄIN

Försök göra det till en vana att tvätta händerna det första du gör när du kommer hem. Varken virus eller bakterier gillar tvål och vatten. Tvätta också händerna

• efter toalettbesök
• innan du börjar laga mat och efter att du hanterat rått kött
• efter att du varit í kontakt med djur och djurets närmiljö, till exempel på en bondgård eller i en djurpark. 
  
  
  (SUOMEKSI) PESE KÄDET NÄIN
• joka WC-käynnin jälkeen
• ennen kuin alat valmistaa ruokaa ja käsiteltyäsi raakaa lihaa.
• kun olet ollut lähikontaktissa eläimiin tai eläinten miljööseen, esim., maatilalla tai eläintarhassa.

(7) Behandling av magsjuka  MAHATAUDIN HOIDOSTA

De allra flesta klarar av en magsjuka själv, hemma. Men om du till exempel har allvarlig vätskebrist kan du behöva bli inlagd på sjukhus för att få vätska och salter direkt in i blodet via dropp.

MAHATAUDIN HOIDOSTA Kaikkein useimmat toipuvat mahataudista kotioloissa. Mutta jos joudut esim vakavaan nestevajeeseen, voit tarvita sairaalahoidon saadaksesi nesteitä ja suoloja suonensisäisellä infuusiolla suoraan vereen tippatelineestä

(7.1.) Antibiotika brukar inte vara nödvändigt    ANTIBIOOTIT EIVÅT TAPAA OLLA VÄLTTÄMÄTTÖMIÄ

En magsjuka som orsakas av bakterier behöver sällan behandlas med antibiotika. För vissa bakterier, till exempel de vanligaste formerna av salmonella, kan antibiotika tvärtom göra att det tar längre tid innan bakterien försvinner från tarmen.

Om antibiotika används i onödan kan bakterierna dessutom bli resistenta, det vill säga motståndskraftiga, mot läkemedlet. Du kan läsa mer om när man ska använda antibiotika på webbplatsen Antibiotika eller inte.

(SUOMEKSI) ANTIBIOOTIT EIVÅT TAPAA OLLA VÄLTTÄMÄTTÖMIÄ

Bakteerien aiheuttamaa mahatautia joudutaan harvoin hoitamaan antibiootilla. Joidenkin bakteerien kuten salmonellan tavallisimpien muotojen suhteen antibiootti voi aiheuttaa päinvastoin bakteerien hitaampaa eliminoitumsita suolistosta. Jos antibioottia turhaan käyttää, voivat bakteerit sitäpaitsi tulla vastustuskykyisiksi, resistenteiksi, lääkettä kohtaan. Antibioottien käyttöindikaatioista on luettavissa enemmänkin linkissä Antibiotika eller inte.

(8) Vissa läkemedel ska undvikas vid magsjuka TIETTYJÄ LÄÄKKEITÄ PITÄÄ VÄLTTÄÄ MAHATAUDISSA

8.1. Rådgör med din läkare om du tar läkemedel på grund av kroniska sjukdomar och får magsjuka. Du kanske behöver göra uppehåll med medicinen. Njurarna kan ta skada om du använder något av följande:

• läkemedel mot högt blodtryck eller hjärtsvikt
• läkemedel mot diabetes typ 2 som innehåller metformin.

Om du har diabetes är det dessutom viktigt att mäta blodsockerhalten regelbundet.

Tänk också på att du inte längre skyddas mot en graviditet om du äter p-piller och kräks.

(SUOMEKSI) TIETTYJÄ LÄÄKKEITÄ PITÄÄ VÄLTTÄÄ MAHATAUDISSA

Neuvottele lääkärisi kanssa, jos käytät krooniseen tautiin lääkettä ja olet sairastunut mahatautiin Ehkä Sinun tulee pitää tauko lääkkeissä. Munuaiset voivat vaurioitua, jos käytät jotain näistä lääkkeistä

• lääkettä korkeaan verenpaineeseen tai sydämen vajaatoimintaan
• Metformiinia sisältävää lääkettä Tyypin 2 diabetekseen

(8.2)  Ring Läkemedelsupplysningen om du är osäker  

SOITA LÄÄKEAINENEUVONTAAN, JOS OLET EPÄVARMA

Har du frågor om hur just din medicin påverkas av magsjuka? Ring Läkemedelsupplysningen på telefonnummer 0771- 46 70 10. De har telefontid på vardagar mellan klockan 8 och 20.

(SUOMEKSI) SOITA LÄÄKEAINENEUVONTAAN JOS OLET EPÄVARMA

Onko Sinulla kysymyksiä juuri Sinun lääkkeittesi vaikutuksesta mahataudissa? Lääkeaineneuvonnan puhelinnumero on 0771-467010 Ruotsissa. Siellä on puhelinaika arkisin klo 8- 20.

(9) Magsjuka under graviditeten   RASKAUDENAIKAINEN MAHATAUTI

Under en graviditet kan du bli mer mottaglig för infektioner, men fostret kan inte få smittan. Däremot kan uttorkning vara farligt, så se till att du får i dig tillräckligt med vätska.

Om du får magsjuka med diarréer precis när du fött kan det vara tryggt att veta att nyfödda barn sällan smittas. Du kan däremot behöva ligga avskilt på BB för att inte sprida smittan vidare på avdelningen.

(SUOMEKSI) RASKAUDENAIKAINEN MAHATAUTI

Raskauden aikaan voit olla alttiimpi saamaan infektioita, mutta sikiö ei saa tartuntaa. Sen sijaan kuivuminen voi olla vaarallista, joten pidä huolta siitä, että saat tarpeeksi nestettä. Jos saat mahataudin ja ripulia aivan synnytyksen jälkeen, voi olla turvallista saada tietää,,että vastasyntyneet saavat harvoin tartuntaa. Mahdollisesti Sinun tulee olla synnytysosastolla erillään muista, ettei tartunta leviä edelleen osastolla.

(10) Vad händer i kroppen?       MITÄ KEHOSSA TAPAHTUU?

När du är frisk tar din tarm varje dygn emot ungefär två till tre liter vätska från mat och dryck. Dessutom bildas sex till sju liter vätska i mag-tarmkanalen från spottkörtlar, magsäck, bukspottkörtel, galla och tunntarm.

Större delen av vätskan sugs upp av tarmväggen längre ner i tunntarmen och går därefter ut i blodet. En till två liter går över i tjocktarmen och tas upp där. Ut med avföringen kommer bara en till två deciliter per dygn.

När ett virus eller bakterier orsakar magsjuka skadas cellerna i tarmens slemhinna. Tarmen förlorar då sin förmåga att ta upp vätska och kroppen gör sig av med vätskeöverskottet genom kräkningar och diarréer. 

(SUOMEKSI) MITÄ KEHOSSA TAPAHTUU? Kun olet terve, suolistosi ottaa vastaan noin kaksi - kolme litraa nestettä ruoasta ja juomasta päivittäin. Sen lisäksi muodostuu kuusi- seitsemän litraa nestettä maha-suolikanavassa sylkirauhasista, mahalaukusta, haimasta, sapesta ja ohutsuolesta. Suurin osa nesteestä imeytyy takaisin suolen seinämän kautta alempana ohutsuolessa ja saapuu sieltä lopulta verenkiertoon. 1-2 litraa pääsee paksusuoleen asti ja imeytyy sieltä. Ulostukseen tulee vain 1-2 desilitraa vuorokaudessa. Kun virus tai bakteerit ovat aiheuttamassa mahatautia, suoliston limakalvon solut vaurioituvat. Silloin suoli menettää kykynsä imeyttää nestettä ja keho menettää nesteylimäärää oksentelussa   ja ripuloinnissa.. .

(11) Virus som orsakar magsjuka   MAHATAUTIA AIHEUTTAVA VIRUS

(11.1) Calicivirus – vinterkräksjukan    KALIKIVIRUS  - TALVEN MAHATAUTI

Calicivirus är en av de vanligaste orsakerna till den magsjuka som kallas vinterkräksjukan. Calicivirus är mycket smittsamma. Det räcker med 10 till 100 viruspartiklar för att bli smittad. I en enda droppe från kräkning eller avföring kan det finnas miljoner virus. Calicivirus är också den vanligaste orsaken i Sverige till att bli smittad via livsmedel. 

Inkubationstiden, det vill säga den tid det tar från det att du smittats till att du blir sjuk, är 12-48 timmar. Symtomen är häftiga kräkningar, diarré, ont i magen, måttlig feber, huvudvärk och muskelvärk. Du kan känna dig riktigt sjuk och dålig.

Symtomen kan pågå i ett till tre dygn.

(SUOMEKSI) KALIKIVIRUS - TALVEN MAHATAUTI

Kalikivirus on yksi tavallisimmista mahataudin syistä, talven mahatautivirus. Kalikivirus on hyvin tarttuva. Riittää vain 10 – 100 viruspartikkelia tartuntaan. Yhdessä ainoassa oksennuspisarassa tai ulostepisarassa voi olla miljoonia viruksia. Kalikivirus on Ruotsissa myös tavallisin syy elintarvikkeen kautta tapahtuneisiin tartuntoihin.

Inkubaatioaika, eli se aika mikä kuluu tartuntahetkestä sairastumiseen on 12- 48 tuntia. Oireina on rajut oksentelut, ripuli, mahakipu, kohtalainen kuume, päänsärky ja lihaskipu. Saatat tuntea itsesi tosi sairaaksi ja huonokuntoiseksi.

(11,2) Rotavirus – vanligast hos små barn     ROTAVIRUS - TAVALLISIN PIKKULAPSILLA

Rotavirus är en annan vanlig orsak till magsjuka i Sverige. Det är framför allt yngre barn som får rotavirus. Viruset är den vanligaste orsaken till magsjuka hos barn mellan sex månader och två år. Vissa typer av rotavirus gör även vuxna sjuka. Viruset smittar lätt. Från det att du blir smittad till att du blir sjuk tar det en till tre dagar. Ofta börjar besvären med kräkningar och fortsätter efter ett par dagar med vattentunn diarré och måttlig feber. Du kan även känna dig förkyld. Efter fyra till sex dagar brukar besvären gå över.

Barn under 36 veckor kan vaccineras mot rotavirus.

(SUOMEKSI) ROTAVIRUS - TAVALLISIN PIKKULAPSILLA

Ruotsissa toinen tavallinen syy mahatautiin on rotavirus. Rotavirukseen sairastuu ennen kaikkein pienimmät lapset. Se on yleisin virus lapsilla, joiden ikä on puolesta vuodesta kahteen vuoteen. Jotkut tietyt rotavirustyypit voivat aiheuttaa sairautta myös aikuisissa. Virus tarttuu helposti. Tartunnasta sairastumiseen kestää pari kolme päivää. Usein vaivat alkavat oksennuksilla ja jatkuvat parin päivän kuluttua vedenohuilla ripuleilla ja kohtalaisella kuumeella. Voit tuntea itsesi myös vilustuneeksi. Neljän- kuuden päivän kuluttua vaivoilla on tapana olla ohi.

Alle 36 viikon ikäisiä lapsia voidaan rokottaa rotavirusta vastaan.

(12) Bakterier som orsakar magsjuka   MAHATAUTIA AIHEUTTAVIA BAKTEEREITA

När du blir magsjuk av bakterier beror det ofta på bristande hygien. Det är vanligare att man smittas utomlands än i Sverige. Läkarna är skyldiga att rapportera de flesta fallen av sådana sjukdomar till en smittskyddsläkare som kan spåra smittan och förhindra att fler blir sjuka.

(SUOMEKSI)    MAHATAUTIA AIHEUTTAVIA BAKTEEREITA

Jos saat mahataudin bakteereista, tämä johtuu usein puutteellisesta hygieniasta. On tavallisempaa sairastua ulkomailla kuin Ruotsissa. Lääkäreillä on velvollisuus tartuntatautilain mukaan raportoida sellaiset tapaukset tartuntatautien lääkärille, joka voi jäljittää tartunnan ja estää useampien sairastumisen.

(12.1)  Campylobakter – vanlig magsjukebakterie   KAMPYLOBAKTEERI-TAVALLINEN MAHATAUTIBAKTEERI

De bakterier som orsakar magsjuka hos flest personer i Sverige är campylobakter. För det mesta överförs smittan via mat där bakterierna fått fäste. Dåligt tillagat kycklingkött är den vanligaste smittkällan. Sallad kan förorenas genom att du använder samma skärbräda för rått kött och sallad. Även vatten kan föra smittan vidare. Smitta direkt från person till person är ovanligt.

Tiden från att du smittats till att du blir sjuk är två till fem dagar. Sjukdomen kan variera mycket från person till person. Vanliga symtom är hög feber, allmän sjukdomskänsla, diarré och magont. Diarréerna kan ibland vara blodiga.

Du kan också bära på bakterien utan att ha några besvär. Hälften av alla som blir smittade blir bakteriefria inom två veckor, men ofta har du bakterien i avföringen i två till fem veckor. För det mesta läker sjukdomen snabbt.

(SUOMEKSI)  KAMPYLOBAKTEERI-TAVALLINEN MAHATAUTIBAKTEERI Ruotsissa tavallisin mahatautia aiheuttava bakteeri on kampylobakteeri. Enimmäkseen tartunta kulkeutuu elintarvikkeesta, joihin kampylobakteeri on päässyt sijoittumaan. Tavallisin tartuntalähde on huonosti valmistettu kananpojan liha. Salaatti voi kontaminoitua, jos käyttää samaa leikkuulautaa sekä liharuoalle että salaatille. Myös vedestä voi tartunta siirtyä eteenpäin. On hyvin epätavallista että tämä tartunta siirtyisi ihmisestä toiseen. Aika tartunnan saamisesta sairastumiseen on 2- 5 päivää. Tauti voi vaihdella paljonkin eri henkilöillä. Tavallisia oireita ovat kuume, yleinen sairaudentunne, ripuli ja mahakipu. Ripulit voivat olla toisinaan verisiä. Tätä bakteeria voi myös kantaa potematta mitään oireita. Puolet niistä, jotka saavat tartunnan tulevat kahdessa viikossa bakteerittomiksi, mutta joskus voi bakteeria olla ulosteissa 2- 5 viikkoa. Enimmäkseen tauti paranee nopeasti.

(12.2) Salmonellabakterien – smittar oftast utomlands    SALMONELLABAKTEERI TARTUTTAA USEIMMITEN ULKOMAILLA

En annan ganska vanlig bakterie som orsakar magsjuka är salmonella. Den finns i många olika varianter och ofta har man blivit smittad på en utlandsresa. De flesta får lindriga besvär som snabbt går över men det är också vanligt med hög feber och diarréer som varar i någon vecka.

Salmonellabakterier kan finnas í avföring och smitta via vatten eller mat. Det är ovanligt att smitta förs över från person till person. Större utbrott av salmonella har inträffat genom mat som har serverats på restauranger, färjor och flyg.

För den vanligaste formen av salmonella tar det oftast en till tre dagar från det att du blivit smittad till att du blir sjuk.

(SUOMEKSI)   SALMONELLABAKTEERI TARTUTTAA USEIMMITEN ULKOMAILLA

Salmonella on eräs toinen aika tavallinen bakteeri, josta tulee mahatautia. Sitä on monta varianttia ja usein sairastuminen on tapahtunut ulkomaanmatkalla. Useimmilla on lievät oireet ja tauti menee nopeasti ohi, mutta  tavallista on myös korkea kuume ja muutaman viikon kestävä ripulointi.

Salmonellabakteereita voi olla ulosteessa ja ne voivat tartuttaa veden tai ruoan kautta. On epätavallista, että tartunta siirtyisi henkilöstä toiseen. Suurehkoja salmonellapurkauksia on tapahtunut ravintoloissa, lautoilla ja lennoilla tarjotun ruoan välittämänä. Tavallisimmassa salmonellamuodossa kestää 1-3 päivää tartunnasta sairastumiseen.

(12.3) ETEC-bakterier – vanlig orsak till turistdiarré ETEC- BAKTEERIT OVAT TAVALLINEN TURISTIRIPULIN SYY

Så kallad turistdiarré kan ha flera orsaker, men vanligast är ETEC-bakterien. ETEC tillhör familjen coli-bakterier. Smittan sprids från människa till människa via förorenad mat eller dryck.

Tiden från att du smittats till att du blir sjuk är mellan ett till tre dygn. Typiska besvär är vattentunna diarréer, knipsmärtor i magen, illamående och ibland kräkningar och lätt feber. Sjukdomen brukar gå över inom tre till fyra dagar.

 

(SUOMEKSI) ETEC-BAKTEERIT OVAT TAVALLINEN TURISTIRIPULIN SYY

Niin sanotulla turistiripulilla on monia syitä, mutta tavallisimpia on ETEC- bakteeri. ETEC kuuluu kolibakteerien perheeseen. Tartunta leviää ihmisestä toiseen kontaminoituneen ruoan ja juoman kautta. ETEC= Enterotoxigenic Escherichia coli, ( suolistomyrkkyjä kehittävä kolibakteeri) Aika tartunnasta sairastumiseen on 1-3 vuorokautta. Tyypillisiä oireita ovat vedenohuet ripulit, nipistelävt vatsakivut, pahoinvointi ja joskus oksennukset ja lievä kuume. Tauti tapaa mennä ohi 3-4 päivässä.

(12.4) EHEC-bakterier – sprids via livsmedel och förorenat vatten EHEC -BAKTEERIT LEVIÄVÄT ELINTARVIKKEIDEN JA SAASTUNEEN VEDEN KAUTTA

Det finns flera andra coli-bakterier som kan leda till att du blir sjuk, till exempel EHEC. EHEC finns hos nötkreatur, och smittan sprids via livsmedel eller förorenat vatten. Den kan även smitta från person till person.

Det tar vanligen två till fyra dagar från det att du smittats till att du blir sjuk. Typiska symtom vid EHEC är diarréer, ofta blodiga, ont i magen och ingen eller låg feber. Vanligen går symtomen över på en vecka. I mer ovanliga fall kan du få påverkan på njurar och blodkroppar, i enstaka fall med mycket allvarligt sjukdomsförlopp.

(SUOMEKSI)

 EHEC -BAKTEERIT LEVIÄVÄT ELINTARVIKKEIDEN JA SAASTUNEEN VEDEN KAUTTA

On useita muita kolibakteereita, jotka voivat johtaa sairastumiseen, esim EHEC.

EHEC esiintyy nautakarjassa (zoonoosi) ja tartunta leviää elintarvikkeista ja saastuneesta vedestä.

EHEC = Escherichia coli enterohaemorrhagica ( suolistoverenvuotoa aiheuttava kolibakteeri)

Tyypillisiä oireita EHEC- mahataudissa ovat ripulit ( usein veriset), mahakipu ja kuumeettomuus tai vain matala kuume. Tavallisesti oireet menevät ohi viikossa . Epätavallisemmissa taapauksissa voivat munuaiset ja verisolut vaikuttua, joskus sairauden kulku voi olla hyvin vakavakin.

(12.5) Matförgiftning – bakterier har bildat ett gift i maten  RUOKAMYRKYTYS -BAKTEERIT MUODOSTANEET MYRKKYJÄ RUOKAAN

Vissa bakterier kan bilda ett gift i maten som gör att du blir matförgiftad. Symtomen kan komma redan två till tolv timmar efter en måltid och du blir kraftigt illamående, får knipsmärtor i magen och våldsamma kräkningar. Ofta har du diarré, men feber är ovanligt.

Det är typiskt för sjukdomen att flera personer som ätit samma mat blir sjuka ungefär samtidigt. Bakterierna smittar däremot inte från person till person. De flesta som får en matförgiftning blir bra igen inom ett till två dygn.

Exempel på bakterier som orsakar matförgiftning är gula stafylokocker. Dessa är vanliga vid sårinfektioner. Därför är det viktigt att du inte tillagar mat om du har infekterade sår på händerna.

(SUOMEKSI) RUOKAMYRKYTYS -BAKTEERIT MUODOSTANEET MYRKKYJÄ RUOKAAN

Tietyt bakteerit voivat muodostaa myrkkyjä ruokaan ja ne aiheuttavat Sinulle ruokamyrkytyksen. Oireet voivat tulla 2- 12 tunnin kuluttua aterian jälkeen ja voit tulla vahvasti pahoinvoivaksi, saat nipisteleviä kipuja vatsaan ja rajuja oksennuksia. Usein on myös ripulia, mutta kuume on epätavallista.

Taudille on tyypillistä , että usea on syönyt samaa ruokaa ja sairastuu suunnilleen samaan aikaan. Sensijaan bakteerit eivät tartu henkilöstä toiseen. Useimmat ruokamyrkytykseenn sairastuneista toipuvat hyvin 1-2 vuorokaudessa.

Esimerkki ruokamyrkytystä aiheuttavista bakteereista ovat keltaiset stafylokokit, Staphylococcus aureus. Ne ovat tavallisia haavainfektioissa. Sen takia on tärkeää, että et valmista ruokaa, josa käsissäsi on infektoituneita haavoja. 

(13) Annat som kan orsaka diarré och kräkningar MUITA SYITÄ RIPULIIN JA OKSENNUKSIIN

(13.1) Antibiotika   ANTIBIOOTIT

Det är vanligt med lindriga tarmbesvär, lös avföring och att du mår illa när du behandlas med antibiotika. Besvären brukar gå över när du slutar med medicinen.

Symtomen beror ofta på en rubbning av bakteriefloran i tarmen. Det ger ofta besvär i slutet av en kur, eller precis efter. I vissa fall kan en bakterie som heter Clostridium difficile börja växa i antal och ge besvär med feber, kräkningar och diarréer.

(SUOMEKSI)  ANTIBIOOTIT

Lievät suolistovaivat, löysät ulostukset ja pahoinvointi on tavallista, kun on antibioottihoito. Vaivat tapaavat mennä ohi, kun lopettaa lääkkeen.

Oireet johtuvat usein suoliston bakteriflooran häiriöstä. Siitä seuraa usein vaivoja antibioottikuurin lopulla tai juuri kuurin päätyttyä . Joissain tapauksissa on bakteeri Clostridium difficile päässyt lisääntymään lukumääräisesti ja antaa vaivoja kuten kuumetta, oksennuksia ja ripulia.

(13.2) Tarmparasiter – ovanliga i Sverige SUOLISTOLOISET, RUOTSISSA EPÄTAVALLISTA

Flera olika tarmparasiter kan orsaka magsjuka. Vanligast är Giardia. Den förekommer framför allt i varmare delar av världen och är ovanlig i Sverige. Ofta har du fått parasiten genom förorenat vatten eller smittad mat.

Många som smittas har inga besvär, men en del får vattniga och illaluktande diarréer, uppspänd mage och gaser. Kräkningar och buksmärtor förekommer också, men sällan feber.

Ibland kan sjukdomen vara långdragen och du går ner i vikt och får näringsbrist i kroppen. Det kan ta en till två veckor från det att du blivit smittad till besvären visar sig.

(SUOMEKSI) SUOLISTOLOISET, RUOTSISSA EPÄTAVALLISTA

Usea suolistoloinen voi aiheuttaa mahatautia. Tavallisinta on Giardia (G. Lamblia https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/giardiainfektion/

Giardiaa esiintyy ennen kaikkea maailman lämpimissä osissa ja se on epätavallinen Ruotsissa. Tämän parasiitin olet yleensä saanut epäpuhtaasta vedestä tai kontaminoituneesta ruoasta. Moni tartunnan saaneista ei saa mitään vaivoja, mutta osalle tulee vetistä ja pahanhajuista ripulia, pömppöä vatsaa ja suolistokaasuja ( meteorismus). Oksennuksia ja mahakipuja esiintyy myös, mutta kuumetta harvoin. Toisinaan voi tauti olla pitkäaikaista ja painosi laskee ja kehoon tulee ravintoaineiden puutetta. Voi kestää 1-2 viikkoa tartunnasta , kun vaivoja alkaa ilmetä.
 

(13.2) Tarmparasiter – ovanliga i Sverige SUOLISTOLOISET, RUOTSISSA EPÄTAVALLISTA

Flera olika tarmparasiter kan orsaka magsjuka. Vanligast är Giardia. Den förekommer framför allt i varmare delar av världen och är ovanlig i Sverige. Ofta har du fått parasiten genom förorenat vatten eller smittad mat.

Många som smittas har inga besvär, men en del får vattniga och illaluktande diarréer, uppspänd mage och gaser. Kräkningar och buksmärtor förekommer också, men sällan feber.

Ibland kan sjukdomen vara långdragen och du går ner i vikt och får näringsbrist i kroppen. Det kan ta en till två veckor från det att du blivit smittad till besvären visar sig.

(SUOMEKSI) SUOLISTOLOISET, RUOTSISSA EPÄTAVALLISTA

Usea suolistoloinen voi aiheuttaa mahatautia. Tavallisinta on Giardia (G. Lamblia https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/giardiainfektion/

Giardiaa esiintyy ennen kaikkea maailman lämpimissä osissa ja se on epätavallinen Ruotsissa. Tämän parasiitin olet yleensä saanut epäpuhtaasta vedestä tai kontaminoituneesta ruoasta. Moni tartunnan saaneista ei saa mitään vaivoja, mutta osalle tulee vetistä ja pahanhajuista ripulia, pömppöä vatsaa ja suolistokaasuja ( meteorismus). Oksennuksia ja mahakipuja esiintyy myös, mutta kuumetta harvoin. Toisinaan voi tauti olla pitkäaikaista ja painosi laskee ja kehoon tulee ravintoaineiden puutetta. Voi kestää 1-2 viikkoa tartunnasta , kun vaivoja alkaa ilmetä.

(13.3. ) Olika sjukdomar MUITA TAUTEJA

Diarréer och kräkningar kan också orsakas av olika sjukdomar i buken:

• IBS, som även kallas för känslig tarm 
• födoämnesallergi mot proteinet gluten, så kallat glutenintolerans eller celiaki.
• stress
• diabetes hos barn 
• Addisons sjukdom, som innebär att du har brist på binjurebarkshormon.

Många läkemedel kan också ge biverkningar i form av magbesvär, diarré och kräkningar. Om besvären inte går över snabbt eller om sjukdomsorsaken är oklar är det viktigt att bli undersökt så att du får veta om du har fått någon annan sjukdom.

(SUOMEKSI) MUITA TAUTEJA

Ripulia ja oksennuksia voi aiheutua myös erilaisista vatsan sairauksista.

• IBS, ärtyneen suolen oireyhtymä
• ruokaineintoleranssi kuten gluteeni-intoleranssi seli keliakia celiaki.
• Stressi
• Lasten diabetes
• Addisonin tauti Addisons sjukdom, jossa on vajetta lisämunuaiskuoren hormobnista,

(14) Undersökningar och utredningar TUTKIMUKSIA JA SELVITYKSIÄ

Om du sökt vård för din magsjuka är din berättelse viktig för att få fram orsaken till besvären. Läkaren eller sjuksköterskan brukar till exempel fråga:

• Har andra i din omgivning har haft samma besvär?
• Vad åt du innan besvären började och finns det fler sjuka som ätit samma mat?
• Har du varit utomlands nyligen?
• Använder du något läkemedel, eller har du nyligen gjort det?
• Arbetar du med mat eller tar hand om människor inom vård och omsorg?

Det är viktigt att ta reda på vilka typer av besvär du har. Hög feber, blodiga och slemmiga diarréer och att du känner dig rejält sjuk kan tyda på att sjukdomen är allvarlig. Diarréernas utseende, storlek och antal ger också ledtrådar om vad som kan ha orsakat magsjukan.

(SUOMEKSI) TUTKIMUKSIA JA SELVITYKSIÄ

Kun etsit hoitoa mahatautiisi, Sinun kertomuksesi on tärkeä vaivojen syyn selvillesaamiseksi.lääkärillä tai sairaanhoitajalla on tapana kysyä mm:

• Onko muilla lähistölläsi samaa vaivaa?
• Mitä söit ennen kuin vaivat alkoivat ja onko useampia sairastuneita niissä, jotka söivät samaa ruokaa?
• Oletko ollut lähiaikoina ulkomailla?
• Käytätkö parhaillaan tai oletko lähiaikoina käyttänyt jotain lääkeainetta?
• Oletko elintarviketyöntekijä tai oletko vastuussa henkilöiden sairaanhoidosta perushoidosta?

On tärkeä selvittää minkä tyyppisiä vaivasi ovat. Korkea kuume, veriset tai limaiset ripulit, itsensä kokeminen todella sairaaksi voivat viitata siihen, että tauti on vakava. Ripulien ulkonäkö, koko ja lukumäärä voi antaa johtolankoja siitä, mikä taudin on aiheuttanut.

(15) Kroppen undersöks  KEHON TUTKIMUS

Läkarens kroppsundersökning är viktig för att bedöma hur allvarlig sjukdomen är och utesluta andra möjliga orsaker till besvären.

Läkaren undersöker magen genom att känna och klämma försiktigt på den. Ditt blodtryck mäts, liksom din temperatur och puls. Om du har vätskebrist blir ofta blodtrycket lägre och pulsen slår snabbare. Läkaren undersöker också huden och slemhinnorna i munnen. Vid vätskebrist blir huden mindre elastisk och slemhinnorna i munnen blir torrare.

Ibland behövs prover

När du har berättat om dina besvär och blivit undersökt avgör läkaren om du ska lämna några prover. Några av de prover du kan behöva lämna är

• blodvärde, Hb
• snabbsänka (CRP)
• salter i kroppen
• urinprov.

Om det finns fler i omgivningen som har magsjuka som orsakats av virus så behövs för det mesta inga fler prover. Behandlingarna brukar inte skilja sig åt beroende på olika virus.

Om symtomen gör att läkaren misstänker att bakterier eller tarmparasiter orsakat magsjukan, brukar du få lämna avföringsprov. Om du har svåra besvär går det även att ta bakterieodlingar från blodet.

(SUOMEKSI) KEHON TUTKIMUS

Lääkärin tekemä status, kehotutkimus on tärkeä, jotta voi arvioida, miten vakava tauti on ja sulkea pois muita mahdollisia vaivojen syitä. Lääkäri tutkii vatsan palpaatiolla ( käsin ja keveästi painellen tunnustelemalla ). Verenpaine mitataan, samoin kehon lämpö ja pulssi. Jos on nesteen vajautta, verenpaine on usein matalahko ja pulssi takoo nopeammin. Lääkäri tutkii myös ihon ja suuontelon limakalvon. Nestevajeessa iho tmenettää kimmoa ja suuontelon limakalvot kuivuvat.

Joskus tarvitaan laboratoriokokeita.

Kun olet selvittänyt kaikki vaivasi ja Sinut on tutkittu, lääkäri päättää, jos tarvitaan joitain kokeita, Muutamia kokeita, johon Sinun ehkä tarvitsee antaa näytteet ovat:

Veriarvo, Hb (hemoglobiini)

Pikalasko (CRP)

Kehon suolat, elektrolyytit

Virtsanäyte

LÄHDE:

Skriv ut (ca 15 sidor) Senast uppdaterad: 2017-03-08

Redaktör: Åsa Schöldéen, 1177 Vårdguiden

Granskare: Bo Svenungsson, docent, infektionsläkare, Smittskydd Stockholm, Stockholms läns landstingAllt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.

Synpunkter på innehållet?

Kommentti: Artikkeli on hyvä ja kattaa akuutit mahataudit keskittymättä liikaa varinaisiin kroonisiin mahavaivoihin. Kilipirauhasen ylitoiminta tai lääkkeen liikaannostus ripulin ja kuumeen syistä näyttää puuttuvan. TSH, T4 voisi olla myös kokeissa, koska kilpirauhastauti on lisääntymään päin.

27.3. 2017