Förkylning. Vilustuminen.. Suomennos

LÄHDE Ruotsalainen 1177 neuvonta
http://www.1177.se/
Suomennan ruotsalaisen tekstin alle tällä kertaa. Tesktin on kirjoittanut
Christer Petersson, yleislääketieteen erikoislääkäri Växjöstä.
läkare, specialist i allmänmedicin, Växjö.
Tekstin on tarkistanut korva-nenä- ja kurkkutautien spesialisti
Karl Steensland, läkare,
specialist i öron-, näs- och halssjukdomar, Länssjukhuset i Kalmar
Lisäksi 1177.se toimitusneuvosto on muokannut ja hyväksynyt sisällön.
Allt innehåll är också bearbetat, granskat och godkänt av redaktionen, den medicinske chefen och redaktionsrådet vid 1177.se.

• Förkylning / Översikt

Reviderad: 2008-09-03

VILUSTUMINEN/YLEISKATSAUS. Revidoitu 3 syyskuutta 2008.

• Allmänt. Yleistä

Om man blir förkyld har man fått en virusinfektion med symtom i de övre luftvägarna, det vill säga näsan, bihålorna, öronen, munnen eller halsen.
Jos vilustuu, on saanut virusinfektion, jonka oireet ovat ylemmistä hengitysteistä, eli nenästä, sivuonteloista, korvista, suusta tai kurkusta.

Förkylning smittar lätt, särskilt under sjukdomens första dagar. Därför är det bra att på olika sätt försöka förhindra att smittan sprids, till exempel genom att tvätta händerna ofta och undvika att vara för nära andra.
Vilustuminen tarttuu helposti, etenkin taudin alkupäivinä. Sen takia on hyvä eri tavoin koettaa estää tartunnan leviämistä esim pesemällä kädet usein ja välttämällä olemista lähellä muita.

Från det att man smittas tills man börjar känna sig sjuk går det bara något dygn. Oftast mår man sämst de första dagarna och efter en till två veckor brukar man vara frisk igen.
Siitä kun saa tartunnan siihen että alkaa tuntea itsensä sairaaksi kuluu vain jokunen vuorokausi. Usein voi kehnoimmin ensimmäisinä päivinä ja viikon parin päästä tapaa olla terve jälleen.

En förkylning går oftast över av sig själv, men ibland kan man få följdsjukdomar som till exempel bihåle- eller öroninflammation som kan behöva behandlas. Astma kan förvärras av en förkylning, och om man har kronisk luftrörskatarr kan en förkylning lättare leda till bakterieinfektion i luftrören eller lunginflammation.
Vilustuminen ohittuu useimmiten itsestään, mutta toisinaan voi saada jälkitauteja kuten esimerkiksi sivuontelotulehduksen tai korvatulehduksen, joita tarvitsee hoitaa. Astma voi paheta vilustumisesta ja jos potee kroonista hengitystiekatarria voi vilustumisesta helpommin seurata bakteeri-infektio hengitysteihin ( bronkiitti) tai keuhkotulehdus (pneumonia).

• Symtom. Oireita.

När man är förkyld är det vanligt att man
* blir täppt i näsan och snuvig
* blir irriterad i halsen
* får lätt hosta
* får lindrig huvudvärk.
Ibland kan man också få feber, men den är sällan hög.

Vilustuneena on tavallista
* että nenä menee tukkoon ja ollaan nuhaisia.
* että kurkku ärtyy.
* että saa helposti yskää.
* etta saa lievää päänsärkyä.
Joskus voi saada myös kuumetta, mutta se on harvoin korkeaa.

• Behandling. Hoito.

Det finns mycket man kan göra själv för att lindra besvären. Man kan till exempel pröva receptfria näsdroppar för att minska svullnaden i näsan. Om man har ont i halsen eller feber kan man ta något receptfritt smärtlindrande och febernedsättande läkemedel som innehåller paracetamol eller ibuprofen. Mot rethosta kan man till exempel pröva receptfria mediciner som innehåller noskapin.
Eftersom förkylning orsakas av virus hjälper inte antibiotika.

On paljon, mitä itsekin voi tehdä vaivoja lievittääkseen. Voi esimerkiksi kokeilla reseptittä hankittavia nenätippoja nenän turvotuksen vähentämiseksi. Jos on kurkkukipua tai kuumetta, voi ottaa jotain reseptittä ostettavaa kivunlievittävää ja kuumetta alentavaa lääkettä, joka sisältää parasetamolia tai ibuprofeenia. Ärsytysyskää vastaan voi kokeilla esimerkiksi reseptittömiä lääkkeitä, joissa on noskapiinia.
Koska vilustumista aiheuttaa virus, niin siihen ei auta antibiootti.

• När ska man söka vård? Milloin on etsiydyttävä hoitoon?

De allra flesta som är förkylda behöver inte söka vård eftersom besvären brukar gå över av sig själv.

Useimpien vilustuneiden ei tarvitse hakeutua hoitoon, koska vaivat menevät tavallisesti ohi itsestään.

Om man misstänker att man har bihåleinflammation eller öroninflammation, eller om man börjar hosta allt mer och febern stiger, bör man ringa sjukvårdsrådgivningen eller kontakta en vårdcentral.

Jos epäilee sivuontelotulehdusta tai korvatulehdusta tai jos alkaa yskiä yhä enemmän ja kuume nousee, tulee soittaa sairaanhoidon neuvontaan tai ottaa yhteyttä terveyskeskukseen.

• Förkylning / Vad händer i kroppen?

Vilustuminen/Mitä kehossa on tapahtumassa?

• Snuva, täppt i näsan och ont i svalget. Nuhaa, tukkoista nenää ja nielukipua (Rhinitis, faryngitis)
  

När man blir förkyld blir man ofta snuvig eller täppt i näsan. Det är också vanligt med lätt hosta och en obehagskänsla i halsen. Man känner sig hängig och sjuk och ibland kan man få lite feber. Hög feber är ovanligt.
Kun vilustuu, tulee useimmiten nuhaiseksi tai nenä tukkeutuu. Tavallista on myöskin lievä yskä tai kurkun epämiellyttävä tunne. Olonsa kokee kehnoksi ja sairaaksi ja joskus voi saada vähän kuumetta. Korkea kuume on epätavallista.

Förkylning är den allra vanligaste formen av luftvägsinfektion. Den drabbar de övre luftvägarna – näsan med bihålorna, mellanöronen, munhålan, svalget och luftstrupen.
Vilustuminen on kaikkein tavallisin hengitystietulehduksen muoto. Siinä sairastuu ylemmät ilmatiet- nenä sivuonteloineen, keskikorvat, suuontelo, nielu ja henkitorvi.

När man är förkyld svullnar slemhinnorna i näsan och svalget och ger ifrån sig mer slem än normalt. Slemmet är ibland tunnflytande som vätska och ibland lite tjockare.
Vilustuessa nenän ja nielun limakalvot turpoavat ja niistä tulee normaalia enemmän limaa. Lima on joskus nestemäisen juoksevaa ja joskus vähän sitkeämpää.

• Virus – svårt att skydda sig mot

Virusta vastaan on vaikea suojautua

När man blir förkyld har man blivit smittad av ett förkylningsvirus. Sådana virus finns i flera hundra olika varianter. Efter en förkylning har man ett visst skydd mot en ny infektion av samma virustyp, men risken är stor att man stöter på nya varianter av förkylningsvirus.

Vilustuessaan on saanut vilustumisviruksesta tartunnan. Sellaisia viruksia on satoja erilaisia (eri variantteja). Vilustumisen jälkeen omaa tietyn suojan saman virustyypin uutta infektiota vastaan, mutta on suurta riskiä joutua tekemisiin vilustumisviruksen uusien varianttien kanssa.

• Kan smitta på flera sätt. Virus voi tartuttaa eri tavoilla
  

Förkylning smittar mycket lätt, särskilt när de första symtomen börjar märkas och under sjukdomens första dagar. Smittan sprids genom luften när den som är sjuk hostar och nyser ut viruspartiklar. I tusentals mikroskopiskt små vätskedroppar kan smittämnet nå ut flera meter. Utomhus sprids inte smittan lika lätt som inomhus, eftersom smittämnet skingras snabbare i fria luften.
Vilustuminen tartuu hyvin herkästi, erityisesti silloin kun alkaa huomata ensimmäisiä oireita sekä taudin alkupäivinä. Tartunta leviää ilman kautta, kun sairas yskii ja aivastaa ilmaan virushiukkasia. Tuhansissa mikroskooppisen pienissä nestehiukkasissa voi tartunta-aines ulottua monen metrin päähän. Ulkona tartunta ei pääse niin helposti leviämään kuin sisällä, koska tartunta-aines levittäytyy nopeammin vapaaseen ilmaan.

Smittan sprids också genom handslag och andra former av direktkontakt. Efter ett ha hälsat på en förkyld person kanske man gnuggar sig i ögat och viruset kommer på så sätt in i kroppen. Även indirekt kan viruset smitta genom att man tar i exempelvis ett dörrhandtag där ett virus tidigare har landat. I vissa fall kan virus och bakterier överleva i flera timmar där de har landat.
Tartuntaa leviää myös kättelyn ja muun suoran kontaktin kautta. Sen jälkeen kun on tervehtinyt vilustunutta henkilöä, voi ehkä hieroa silmäänsä ja niin virus pääsee kehoon sisälle. Epäsuorastikin voi virusta tarttua, esimerkiksi oven kahvasta, johon virus on aiemmin laskeutunut. Tietyissä tapauksissa voi virusta ja bakteeria olla elossa useita tunteja siinä kohdassa, johon niitä on sinkoutunut.

• Undvik att sprida smittan. Vältä tartunnan levittämistä.
  

Det är svårt att förhindra att förkylningsvirus sprids, men om man är förkyld kan man försöka att inte smitta andra.
Man bör
* undvika att ta folk i hand och gärna hålla ett visst avstånd till andra, särskilt när man behöver nysa eller hosta
* tvätta händerna ofta och noga i förkylningstider, det är viktigt både när man själv är förkyld och när någon i närheten är det
* använda pappersnäsdukar för engångsbruk och kasta dem i en plastpåse som går att stänga till.
On vaikea estää vilustumisviruksen leviämistä, mutta kun on itse vilustunut, voi yrittää olla tartuttamasta muista.
Tulee
* välttää kättelemästä ja hyvä on pitää tiettyä etäisyyttä muihin, silloin varsinkin kun on aivastettava tai yskittävä.
* pestä kädet usein ja tarkkaan vilustumisten aikaan; se on tärkeää sekä itse vilustuessa että jonkun lähellä olevan vilustuessa.
* käyttää kertakäyttöisiä paperinenäliinoja ja heittää ne muovipussiin, jonka voi sulkea.

Man måste räkna med att man smittar redan innan man har märkt några symtom. Man smittar som mest samma dag som man blir sjuk och några dagar därefter. Sedan sjunker smittsamheten snabbt. Vill man undvika att smitta andra kan det vara bra att stanna hemma någon dag från arbete, skola eller förskola.
On otettava huomioon tartuttavansa jo ennen kuin huomaa mitään oireita. Eniten tartuttaa sinä päivänä, kun tulee sairaaksi ja sen jälkeen vielä muutamana päivänä. Sitten tartuttavuus laskee nopeasti. Muitten tartuttamisen välttämisessä lie hyväksi pysyä jonkin päivän kotona työstä, koulusta tai esikoulusta.

• En del blir lättare förkylda än andra. Toiset vilustuvat muita herkemmin.
  

Människor är olika mottagliga för smitta. Ett litet antal vuxna blir nästan aldrig förkylda, medan andra blir det många gånger per år. En vuxen person får i genomsnitt en till två förkylningar per år. Kvinnor får något fler förkylningar än män, troligen för att de har mer närkontakt med små barn. Småbarnsföräldrar smittas av sina dagisbarn, som i sin tur smittat varandra. Mor- och farföräldrar blir ofta förkylda när de umgås med de minsta barnbarnen.
Ihmisten tartunta-alttius on erilaista. Pieni osa aikuisia ei miltei koskaan vilustu, kun taas toiset vilustuvat monta kertaa vuodessa. Aikuinen tapaa vilustua keskimäärin kerran pari vuodessa. Naiset vilustuvat jonkin verran miehiä useammin luultavasti siksi, että heillä on enemmän lähikontaktia pikkulapsiin. Pikkulasten vanhemmat saavat tartuntansa päiväkotilapsistaan, jotka taas tartuttavat toisiansa. Isovanhemmat vilustuvat usein seurustelussaan lastenlastensa kanssa.

Personer med astma eller andra typer av kroniska lungsjukdomar får ofta mer långdragna förkylningar. Så är det också för dem som av andra anledningar har sämre immunförsvar.
Astmaa tai muuta kroonista keuhkosairautta potevat saavat usein pitkittyneempiä vilustumisia. Niin käy myös niillä, joilla on toisista syistä johtuen kehnompi immuunivaste.

• Förkylning / Symtom och diagnos. Vanliga symtom. Vilustuminen/oireita ja diagnoosi.Tavallisia oireita
  

Det går bara något dygn från det att man har smittats tills man märker de första sjukdomstecknen.
När man är förkyld är det vanligt att man
* är täppt i näsan och snuvig
* känner sig irriterad i halsen och svalget
* får lätt hosta
* har lindrig huvudvärk.
Kuluu vain jokunen vuorokausi tartunnasta kun huomaa ensimmäiset sairauden oireet.
Kun on vilustunut, on tavallista
* että nenä menee tukkoon ja ollaan nuhaisia.
* että kurkku ärtyy.
* että saa helposti yskää.
* etta saa lievää päänsärkyä.

De akuta symtomen, som skiljer sig från person till person, håller i sig några dagar. Efter en till två veckor brukar man ha tillfrisknat från sin förkylning. Snuvan är till en början vattentunn, men kan efter några dagar bli mer trögflytande. Det är naturligt och inte ett tecken på någon komplikation. Förr ansågs det att gulgrön snuva tydde på att man hade en bakterieinfektion, men det är fel. Det går inte att dra sådana slutsatser bara av färgen på snuvan.
Akuutteja oireita, eri henkilöillä erilaisia, ilmenee muutaman päivän ajan. Viikon parin päästä on tavallisesti toipunut vilustumisestaan. Nuha on aluksi vetistä, mutta voi muutamassa päivässä sitkistyä (räkää). Se on luonnollista eikä mikään komplikaation merkki. Ennen ajateltiin kellanvihreän "rään" olevan bakteeri-infektion merkki, mutta se oli virhe. Sellaisia johtopäätöksiä ei voida vetää vain nuhaeritteen väristä.

Förkylningen kan någon gång ge feber, men den är sällan hög. Barn får oftare feber när de är förkylda än vuxna.
Vilustumisesta voi joskus tulla kuumetta, mutta se on harvoin korkeaa. Lapset saavat vilustuessaan useimmin kuumetta kuin aikuiset.

• Förkylning / Vård och behandling.

• Antibiotika hjälper inte.Vilustuminen/ Hoito ja terapia. Antibiootti ei auta
  

Eftersom förkylning orsakas av ett virus hjälper inte antibiotika. Penicillin och andra antibiotika hjälper bara mot infektioner som är orsakade av bakterier. Kroppen läker själv infektionen, men man kan lindra symtomen på olika sätt.
Koska vilustumisen aiheuttaa virus, niin antibiootti ei auta. Penisilliini ja muut antibiootit auttavat vain sellaisia infektioita vastaan, jotka ovat bakteerien aiheuttamia.
Keho itse parantaa infektion, mutta oireitä voi lievittää eri tavoin.

• Om man är täppt i näsan. Jos nenä on tukossa

Om man är mycket täppt i näsan kan man först pröva näsdroppar eller nässprej som innehåller koksaltlösning. Om det inte räcker finns det näsdroppar eller nässprej som minskar svullnaden, och därmed också snuvan, i näsan. Läkemedlen finns att köpa receptfritt. Om alla i familjen har var sin sprejflaska, så sprids inte smittan den vägen. Man kan också köpa näsdroppar i engångsförpackning. Avsvällande näsdroppar eller nässprej bör inte användas mer än tio dagar i följd, eftersom läkemedlet då kan få motsatt effekt och orsaka nästäppa.
Jos on kovin tukkoinen nenä, voi ensiksi kokeilla sellaisia nenätippoja tai nenäsumutetta, joka sisältävät keittosuolaliuosta. Jos se ei riitä, on olemassa nenätippoja tai nenäsumutetta, joka vähentää turvotusta ja samalla nuhaisuutta. Lääkkeitä on saatavissa reseptivapaasti. Jos perheen joka jäsenellä on oma sumutepullonsa, ei tartunta välity sumutepullon kautta. Nuhatippoja voi ostaa myös kertakäyttöpakkauksessa. Turvotusta poistavia nenätippoja tai nenäsumutteita ei tule yhtämittaisesti käyttää kymmentä päivää pitempään, koska ne voivat silloin saada päinvastaisen vaikutuksen ja saattavat aiheuttaa nenän tukkoisuutta.

För att det ska bli lättare att andas om natten kan man pröva att ligga högt med huvudet. Man kan till exempel pröva att sova med en extra huvudkudde, eller tillfälligt höja sängens huvudända genom att lägga ett par böcker eller en telefonkatalog under vardera sängstolpen.
Jotta yöllä hengittäminen tulee helpommaksi, voi kokeilla nukkua pää koholla. Voi esimerkiksi kokeilla nukkua lisätyynyllä tai väliaikaisesti korottaa sängyn pääpuolta asettamalla pari kirjaa tai puhelinluettelon molempien sängynjalkojen alle.

• Ont i halsen eller feber. Kipeä kurkku tai kuumetta

Om man behöver kan man ta något smärtlindrande och febernedsättande medel som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil, eller läkemedel som innehåller ibuprofen, till exempel Ibumetin och Ipren. Dessa mediciner går att köpa receptfritt.
Jos on tarvetta, voi ottaa jotain kipua lieventävää ja kuumetta alentavaa lääkettä, jossa on parasetamolia , esim Alvedonia tai Panodilia, tai ibuprofeenia sisältävää lääkettä, esimerkiksi Ibumetiniä tai Ipreniä. Näitä lääkkeitä käy ostaa ilman reseptiä.

Har man besvär i svalget kan man pröva att använda receptfria halstabletter. De kan ge en viss lindring om man har ont i halsen, men de kan inte minska själva svullnaden i slemhinnorna.
Jos on nielussa vaivoja, voi kokeilla käyttää reseptittä saatavia kurkkutabletteja. Ne voivat antaa tiettyä lievitystä, jos on kurkkukipua, mutta ne eivät voi vähentää varsinaista turvotusta limakalvoissa.

• Hostmedicin kan hjälpa mot rethosta. Yskänlääke voi auttaa ärsytysyskää vastaan
  

Hostmedicin är i de allra flesta fall onödig. Om man har slemhosta är det viktigt att hosta upp slemmet för att rensa luftrören. De slemlösande läkemedel som finns på apotek gör inte så stor nytta. Hostdämpande mediciner bör inte användas mot slemhosta eftersom man då hostar mindre och därmed inte blir av med slemmet. Däremot kan hostdämpande mediciner ibland lindra besvärlig rethosta. Det finns receptfria mediciner som innehåller noskapin som hjälper mot rethosta.
Yskänlääke on kaikkein useimmissa tapauksissa tarpeeton. Jos on limaista yskää, on tärkeä yskiä lima pois että keuhkoputkisto puhdistuu. Limaa irrottavat lääkeaineet, joita apteekissa on, eivät ole kovinkaan suureksi hyödyksi. Yskää vaimentavia lääkkeitä ei tule käyttää limaista yskää vastaan, koska silloin yskii vähemmän eikä siten pääse eroon limasta.
Sensijaan yskää vaimentavat lääkkeet voivat toisinaan lieventää vaivalloista kuivaa ärsytysyskää. On reseptivapaita lääkkeitä, joissa on noskapiinia. Se auttaa ärsytysyskää vastaan.

• Jobba eller inte? Låt dagsformen avgöra. Töihin vai ei? Tee päätös päivän tilanteesta.
  

Första dygnet kan det vara bra att vila helt hållet om man har en kraftig förkylning. Också ur smittsynpunkt är det bra att stanna hemma första dagen. Har man feber bör man inte gå till jobbet, men annars behöver man normalt inte stanna hemma för en förkylning med snuva, lätt halsont och lite huvudvärk.
Ensimmäisenä vuorokautena saattaa olla parasta pysytellä täysin levossa, jos on vahvasti vilustunut. Tartuttamisenkin näkökohdasta on hyvä pysytellä ensimmäinen päivä kotona. Jos on kuumetta, ei tule mennä töihin, mutta muuten ei normaalisti tarvitse pysytellä kotosalla sellaisesta vilustumisesta, jossa on vain nuhaa, lievää kurkkukipua ja lievää päänsärkyä.

• Motion och förkylning. Liikunta ja vilustuminen
  

En enkel snuvförkylning utan feber eller värk i kroppen behöver inte hindra att man motionerar normalt. Men om man har en kraftigare förkylning, särskilt om man har feber, bör man avstå från hårdare motion och idrott. Bland annat kan virus angripa hjärtmuskeln, vilket i värsta fall kan vara livshotande.
Yksinkertaisen kuumeettoman nuhan ja kehosäryttömän kylmettymisen ei tarvitse olla esteenä normaalille liikunnalle. Mutta jos on vahvasti vilustunut, varsinkin jos on kuumetta, tulee olla liikkumatta kovempaan tahtiin ja urheilematta. Virus voi muun muassa iskeä sydänlihakseen, mikä pahimmassa tapauksessa voi olla henkeä uhkaavaa.

• Om man blir sämre i sin förkylning. Jos tulee huonommaksi vilustumisensa aikana

Om motståndskraften först har försvagats av förkylningsvirus är det lättare för bakterier att attackera slemhinnan i luftvägarna. Därför är det ganska lätt att råka ut för olika följdsjukdomar som till exempel bihåleinflammation, lunginflammation och öroninflammation när man är förkyld.
Jos vastustuskyky on edeltä vilustumisviruksen heikentämä, niin bakteerin on helpompi iskeä hengitysteitten limakalvoon. Sentakia sattuu aika helposti erilaisia jälkitauteja kuten esimerkiksi poskiontelontulehdusta, keuhkotulehdusta ja korvatulehdusta, kun on vilustunut.

• Bihåleinflammation. Sivuontelontulehdus (Sinuitis)
  

Vuxna som är förkylda kan få inflammation i näsans bihålor, så kallad bihåleinflammation eller sinuit. Vanliga symtom när man har bihåleinflammation är huvudvärk med tryckkänsla i panna och ansikte, feber och ibland tjock snuva.
Vilustuneille aikuisille voi tulla nenän sivuonteloihin tulehdus ns. sivuontelotulehdus eli sinuiitti. Tavallisia oireita sivuontelontulehduksessa on päänsärky ja paineen tunne otsassa ja kasvoissa, kuumetta ja toisinaan paksulimaista nuhaa.

Bihåleinflammationer är vanliga och det är inte alltid man behöver söka vård. Om inflammationen är orsakad av en vanlig virusinfektion går besvären oftast snabbt över av sig själv, men om den beror på en bakterieinfektion kan man ibland behöva behandlas med antibiotika. Det brukar ta minst sju till tio dagar från det att man fått de första tecknen på förkylning, tills att man får en bihåleinflammation orsakad av bakterier. Om man misstänker att man har bihåleinflammation och besvären inte går över inom tio dagar kan man kontakta sin vårdcentral.
Sivuontelontulehdukst ovat yleisiä eikä ihan aina tarvitse hakeutua hoitoon. Jos virus on tulehduksen aiheuttaja, vaivat menevät nopeasti ohi itsestään, mutta jos se johtuu bakteerista, voi joskus olla tarve antibioottihoidosta. Yleensä kuluu vähintäin seitsemästä kymmeneen päivää siitä, kun on saanut vilustumisen ensimmäiset merkit siihen, että saa bakteerin aiheuttaman poskiontelontulehduksen. Jos epäilee itsellään poskiontelontulehdusta eikä vaivat mene kymmenessä päivässä ohi, voi ottaa yhteyttä terveyskeskukseensa.

Barn får sällan bihåleinflammation men det händer. Om barnet blir svullet kring ena ögat och får hög feber bör man kontakta en läkare.
Lapset saavat harvoin sivuontelotulehduksen, mutta sellaistakin sattuu. Jos lapsi saa turvotusta toisen silmän ympärille ja korkean kuumeen, tulee ottaa yhteys lääkäriin.

• Hosta och luftrörsbesvär. Lunginflammation. Yskää ja keuhkoputkivaivaa (Bronchitis) Keuhkotulehdus (Pneumonia).
  

Om man är frisk i övrigt är det ovanligt med långdragen hosta efter en vanlig förkylning som beror på bakterier.
Jos on muuten terve, tavallisen vilustumisen jälkeinen pitkittynyt bakteerista johtuva yskä on epätavallista.

Hos den som har astma kan förkylningsvirus utlösa astmabesvär. För personer som har kronisk luftrörskatarr, ofta rökare, kan en förkylning lätt leda till bakterieinfektioner i luftrören eller till lunginflammation. Det är framförallt äldre personer som råkar ut för lunginflammation.
Astmaa potevalla voi vilustumisvirus laukaista esiin astmavaivat. Kroonista keuhkoputkien katarria potevilla ( usein tupakanpolttajia) vilustuminen voi helposti johtaa keuhkoputkien bakteeritulehdukseen tai keuhkotulehdukseen. Ennen kaikkea iäkkäämmille sattuu keuhkotulehduksia.

Om man tidigare bara haft vanliga förkylningssymtom, men börjar hosta allt mer och febern stiger, kan det tyda på att man fått en bakterieinfektion. Då finns det anledning att kontakta läkare på sin vårdcentral för att bli undersökt.
Jos aiemmin on ollut vain tavallista vilustumisoiretta, mutta alkaa yhä enemmän yskittää ja kuumetta nousee, tämä voi merkitä bakteeri-infektiota. Tällöin on syytä ottaa yhteyttä terveyskeskuksensa lääkäriin, jotta tulee tutkituksi.

• Öroninflammation. Korvatulehdus (Otitis)
  

• Öroninflammation vanligare hos barn. Korvatulehdus on lapsilla tavallisempaa
  

För barn som är förkylda är öroninflammation den vanligaste följdsjukdomen. Men även som vuxen kan man få öroninflammation i samband med en förkylning, även om det är sällsynt. Symtomen är en stark smärta i örat eller öronen, en känsla av att man har fått lock för örat eller öronen och att man får nedsatt hörsel. Ibland rinner det vätska ur örat. Om man misstänker att ett barn har öroninflammation ska man kontakta vården. Som vuxen kan man också behöva kontakta läkare om man tror att man har fått en öroninflammation.
Vilustuneilla lapsilla on korvatulehdus tavallisin jälkitauti. Mutta aikuinenkin voi saada korvatulehduksen vilustumisen yhteydessä, vaikkakin se on harvinaista. Oireena on vahva kipu korvassa tai korvissa, korvan tai korvien lukkiutumistunne tai alentunut kuulo. Joskus vuotaa korvasta nestettä. Jos epäilee lapsella korvatulehdusta, tulee ottaa yhteyttä sairaanhoitoon. Aikuisella voi olla myös tarvetta ottaa yhteyttä lääkäriin, jos arvelee saaneensa korvatulehduksen.

• Stämbandskatarr. Äänihuulten katarri ( Laryngitis)
  

Förkylning kan också leda till att stämbanden blir inflammerade och att man blir hes. Stämbandskatarr beror mycket sällan på bakterieinfektioner och behandlingen består oftast bara i att man vilar rösten.
Vilustuminen voi johtaa äänihuulten tulehdukseen ja silloin tulee käheäksi. Äänihuulten katarri johtuu hyvin harvoin bakteeri-infektiosta ja hoitona on useimmin vain äänen lepuuttaminen.

• Huskurer.Kotikuureja

Det finns många huskurer som påstås kunna bota förkylning. Att äta C-vitamin i stora mängder är en sådan. Men det finns inget vetenskapligt stöd för att det vare sig botar eller förebygger förkylning. Stora mängder C-vitamin under lång tid är dessutom inte riskfritt, utan kan bland annat ge njursten och gikt.
On olemassa monia kotikuureja, joiden väitetään voivan parantaa vilustumista. Yhtenä mainitaan suuret annokset C-vitamiinia. Mutta ei ole mitään tieteellistä näyttöä sellaisen parantavasta tai vilustumista estävästä vaikutuksesta. Suurten C-vitamiinimäärien pitkäaikainen käyttö ei sitäpaisti ole riskitöntäkään, vaan joskus aiheutuu mm munuaiskiviä ja kihtiä. (Oma neuvo: 300 mg- 500 mg C-vitamiinia ei ole haitallisen paljon päivässä).

Vitlök i olika former är en vanlig huskur. Många anser att det förebygger och botar förkylning. Men liksom för andra huskurer finns inga vetenskapliga bevis för en sådan effekt. Att äta vitlök i rimlig mängd har inga särskilda biverkningar, men man bör definitivt inte stoppa vitlöksklyftor i öronen eftersom de kan svälla och fastna i hörselgången.
Valkosipuli eri muodoissaan on eräs tavallinen kotikuuri. Monen mielestä se estää ennalta ja parantaa vilustumisia. Mutta kuten muillekaan kotikuureille niin senkään vaikutukselle ei ole olemassa mitään tieteellistä näyttöä. Valkosipulin syömisellä kohtuullisissä määrin ei ole sivuvaikutuksia, mutta ehdottomasti tulee välttää tunkemasta korviin valkosipulin kynsiä, koska ne paisuvat ja voivat jumittua korvakäytävään. ( Oma neuvo: Valkosipuli tai valkosipulikapselit antavat orgaanista rikkiä joa tukee kehon antioksidanttijärjestelmää).

Många huskurer innehåller alkohol. Ur medicinsk synpunkt är det inte så bra. Alkoholen frestar på en redan stressad kropp. Spriten gör helt enkelt mer skada än nytta, även om effekten på kort sikt kanske är att man lättare står ut med besvären.
Moniin kuureihin on sisällytetty alkoholia. lääketieteellisestä näkökohdasta se ei ole hyväksi.Alkoholi on stressi jo stressinalaiselle keholle. Viina tekee yksinkertaisesti enemmän haittaa kuin hyötyä, vaikka hetkellisesti vaikutus olisi vaivojen helpompi sietäminen.
( Eräissä ääkärien määräämissä yskänlääkkeissä on alkoholia pieniä määriä mukana kombinaatioina yksilöllisesti tarpeellisiin ainesosiin, mutta näitä lääkkeitä ei saa ilman reseptiä).

Om man är förkyld är det bra att dricka lite extra. Om det är vatten, honungsvatten, svartvinbärssaft eller annan dryck har nog ingen större betydelse. Dryck kan lindra besvären, men botar inte själva förkylningen.
Jos on vilustunut, on hyväksi juoda nestettä hieman ekstraa. On se sitten vettä, hunajavettä, mustaviinimarjamehua tai muuta juotavaa, sillä ei kaiketi ole suurempaa merkitystä. Juotava voi lievittää vaivoja, mutta ei paranna varsinaista vilustumista.

• Naturläkemedel. Luonnonlääkkeet

I Sverige finns det flera naturläkemedel som är godkända för att lindra förkylningssymtom. Några är gjorda av växten echinacea, röd solhatt. Det är svårt att hitta övertygande bevis för att naturläkemedel har avsedd effekt när man är förkyld.
Ruotsissa on useita luonnonlääkkeitä, joita on hyväksyttyjä vilustumisoireitten lieventämiseen. Jotkut on tehty echinacea kasvista ( röd solhatt). On vaikeaa löytää vakuuttavaa osoitusta luonnonlääkkeiden tehosta vilustumiseen.

• Förkylning / Fördjupning och länkar

Läs mer i 1177.se

Vilustuminen/ Asiasta laajemmin ja linkkejä ruotsinkielellä lähteessä 1177.se

( näitä en ole suomentanut tähän)

Läs även om
Bihåleinflammation
Feber
Feber hos barn
Förkylning hos barn
Heshet
Hosta hos barn
Hosta vid förkylning
Huvudvärk
Luftrörskatarr
Lunginflammation
Medicin för näsan
Ont i halsen
Ont i örat hos barn
Receptfria läkemedel vid tillfällig smärta
Öroninflammation
Läs frågor och svar i Svarsbanken
I avdelningen Fråga 1177.se finns en sökbar svarsbank. Den innehåller vanliga frågor från allmänheten och svar från en grupp allmänläkare, telefonsjuksköterskor och tandläkare som är knutna till 1177.se.
Svarsbanken och Fråga 1177.se
SUOMESSA on vastaavia palveluita suomen kielellä: esim Terveysportti.fi
Siitä potilasohjeet, esim NUHAKUUME, FLUNSSA
http://www.terveyskirjasto.fi/terveyskirjasto/tk.koti?p_artikkeli=dlk00590&p_teos=dlk&p_osio=&p_selaus=
Nämä kohteet tulee hakea muuta tietä kuin blogini kautta, esim Google hakuna suoraan
www.terveyskirjasto.fi


Apoteket om förkylning
I Apotekets bok Prosit kan man läsa om förkylning - fakta, tips och förslag på huskurer.

Mitä Apteekki kirjoittaa vilustumisesta
Apteekin kirjassa PROSIT voi lukea vilustumsesta faktaa, vinkkejä ja ehdotelmia eri parannuskuureiksi.