EPI-aktuellt, vol 9, nr 47 (25 november 2010)

Nyheter från Smittskyddssverige

Redaktör: Frida Hansdotter
Ansvarig utgivare: Annika Linde

Innehåll

Utbrott av Salmonella Newport – salladsmix misstänkt smittkälla

Sedan slutet av september till den 24:e november 2010 har 31 fall av Salmonella Newport rapporterats till Smittskyddsinstitutet (SMI). Av dessa är 28 inhemskt smittade och utreds av SMI tillsammans med berörda smittskyddsenheter. Epidemiologisk typning med PFGE (pulsed field gel electrophoresis) visar två mycket nära besläktade kluster av fall och samtliga fall utreds därför som ett utbrott. Misstänkt smittkälla är sallat i en salladsmix, men detta har inte kunnat bekräftas och vidare utredning pågår. Den 18 november skickade SMI en internationell förfrågan via EPIS (ECDC:s vatten- och livsmedelsburna sjukdomsnätverks plattform) för att undersöka om andra länder sett en liknande ökning.

Ett lokalt utbrott ger ledtrådar till det nationella utbrottet

Efter en personalfest för anställda vid en livsmedelsbutik i en mindre ort i Jönköpings län den 16 oktober insjuknade 10 av 12 festdeltagare i magsmärtor, frossa och diarré. Vid fecesodling påvisades Salmonella som typades till Newport hos de tio sjuka personerna. På festen åts mat från butiken. Det serverades hemmagjorda pajer med räkor, kräftor, brieost, cambozolaost och påsförpackad blandsallad som inte hade sköljts. De två som var friska var också negativa vid salmonellaodlingen och hade till skillnad från de andra festdeltagarna inte ätit av salladsmixen.

Inget att anmärka på vid spårning av livsmedel från festen

Provtagning har skett på kvarvarande kräftor och dessertostar. Salmonella kunde inte påvisas. Av pajer och sallad fanns inget kvar att ta prov på. Kvalitetsavdelningen på livsmedelsbutikens centralkontor påbörjade spårning av salladen. Mixen bestod av flera olika sorter från Sverige, Danmark och Spanien. Provtagning begärdes från leverantörerna, men man fann inte något anmärkningsvärt. Miljökontoret gjorde en inspektion vid butiken, men inte heller där fanns något att anmärka på.

Ytterligare två fall utan koppling till festen

Ytterligare två personer i Jönköpings län, utan koppling till festen, har insjuknat med S. Newport. En av personerna har handlat i den aktuella butiken, men personen uppger att inget av det som åts på festen inhandlats. Den andra personen insjuknade redan före festen och har inte heller handlat livsmedel av den typ som åts på festen.

Är smittkällan något annat?

Sedan festutbrottet har nio fall tillkommit som är spridda runt om i landet. Dessa utreds ifrån hypotesen att sallat är smittkällan. Flera av fallen uppger att de ofta äter ute och då inte vet vad som ingår i den sallad de äter och det finns även vissa som uppger att de aldrig äter sallad. Då det inte går att förklara samtliga fall utifrån den misstänkta smittkällan utreds fallen även utifrån ett bredare livsmedelsperspektiv, besökta orter och restauranger och kontakter fallen sinsemellan. Detta är ett typiskt exempel på ett utbrott med en komplex utredning där en misstänkt smittkälla finns, men inte kan bekräftas.

Här kan du läsa mer om salmonellainfektion

/Sofie Ivarsson, Epidemiolog, Smittskyddsinstitutet
Ing-Marie Einemo, Smittskyddssköterska, Smittskyddsenheten Jönköpings län

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2010-11-25

SMI kartlägger risken att smittas utomlands

Svenska turisters resvanor har förändrats under de senaste årtiondena. Vi reser oftare och till nya och avlägsna destinationer, vilket ökar risken att smittas av olika sjukdomar. Den vanligaste åkomman svenska turister drabbas av är ”magsjuka”, det vill säga diarré, illamående och kräkningar.

De tre vanligaste rapporterade magsjukebakterierna som hemvändande resenärer drabbas av är Campylobacter, Salmonella och Shigella. Bakterierna orsakar anmälningspliktiga sjukdomar som rapporteras till Smittskyddsinstitutet (SMI). Endast de som söker läkarvård och provtas vid hemkomst återfinns i statistiken. De som tillfrisknat före hemkomst, alternativt sökt läkarvård i det besökta landet eller som inte sökt läkare alls utgör ett mörkertal. De rapporterade fallen ger trots det en god fingervisning om var svenskar smittas med de olika sjukdomarna.

Risken att smittas av Campylobacter, Salmonella och Shigella varierar mellan olika länder. För att kunna göra en riskbedömning för ett resmål måste sjukdomsfallen vägas mot det totala antalet resor till det aktuella landet. Detta har vi nu gjort för våra vanligaste magsjukor och resmål med hjälp av Rese- och turistdatabasen (Resurs AB). I den finns information om svenskars resvanor tillbaka till 1989. Dessa data har använts tillsammans med data från övervakningen av ovan nämnda sjukdomar. Risken (fall per 100 000 resor) har beräknats för de vanligaste resmålen. Destinationer med få resor har inte redovisats.

Figur 1 Fördelning av utlandssmitta och inhemsk smitta för Campylobacter, Salmonella och Shigella.

Campylobacter

Den absolut vanligaste rapporterade orsaken till magsjuka efter utlandsresa är infektion med Campylobacter. I genomsnitt rapporteras årligen 4200 personer som har blivit sjuka efter att de rest utomlands. Det motsvarar cirka 60 procent av alla svenskar som årligen rapporteras ha campylobacterinfektion (Figur 1).

Sjukdomsstatistiken visar vilka länder svenskar besöker samt under vilken period av året resan sker. Under 2009 var de flesta av de rapporterade fallen smittade i Thailand (1152 personer) men också i Spanien, Turkiet och Indien. De flesta av dem som smittades i Thailand och Indien insjuknade mellan december och april, medan de som reste till Spanien och Turkiet vanligen insjuknade under sommaren.

Även om många smittades i Thailand är det inte där som risken att smittas med Campylobacter är störst. Under de senaste åren har risken att smittas varit störst vid resa till Indien, Marocko eller Indonesien. Betydligt lägre risk är det att resa till de sydeuropeiska länderna Frankrike, Spanien, Grekland och Portugal. Även i Egypten som tidigare sågs som ett högriskland har risken att smittas varit låg under senare år. I Turkiet, Bulgarien och Tunisien är risken något högre än i Sydeuropa (Tabell 1).

Figur 2 De tio vanligaste smittländerna för Campylobacter 2009.

Tabell 1 Risker Campylobacter (fall/100 000 resor) baserat på åren 2007-2009.

Salmonella

Infektion med Salmonella är den näst vanligaste rapporterade mag-tarmsjukdomen efter Campylobacter, men för Salmonella är andelen utlandssmittade högre än för Campylobacter. Cirka 75-80 procent rapporteras som smittade utanför Sverige varje år. Det motsvarar 2500-3000 fall årligen (Figur 1). Thailand är sedan flera år det vanligaste smittlandet för Salmonella och de flesta smittas, liksom för Campylobacter, under vinterhalvåret. Detta kan förklaras av att flest reser till Thailand under denna period. Tar man hänsyn till det stora antalet resor till Thailand varje år blir smittrisken lägre än om man enbart ser till antalet anmälda fall.

Generellt är risken att smittas av salmonella högre i Asien än i norra Afrika och östra Medelhavet/Europa. I länder i Sydeuropa, dit många svenskar reser, är risken att smittas lägst (Tabell 2).

Figur 2 De tio vanligaste smittländerna för Salmonella 2009.

Tabell 2 Risker Salmonella (fall/100 000 resor) baserat på åren 2007-2009.

Shigella

Infektion med Shigella är ännu en typisk utlandssmitta. Cirka 80-85 procent smittas årligen utomlands, vilket motsvarar omkring 400 fall per år (Figur 1). Shigella skiljer sig från Campylobacter och Salmonella genom att det framförallt är i samband med resor till Indien och Egypten som flest rapporterade fall har smittats. Det är ett mönster som har sett likadant ut år efter år. Thailand, som var det vanligaste smittlandet för både Campylobacter och Salmonella under 2009, finns inte med bland de tio vanligaste smittländerna för Shigella under samma år.

Shigellainfektion sprids endast med bakterier som kommer från människoavföring (inte från djur och människa som Campylobacter och Salmonella) och är mer smittsam än de båda övriga bakterierna. Handhygien i samband med hantering av livsmedel blir därmed extra viktigt för att hantera denna bakterie.

Risken för att drabbas av Shigella är högre i Indien än i Egypten. Det rapporteras vanligen fler shigellafall från Egypten än Indien, men eftersom färre personer reser till Indien blir risken att smittas trots det högre för detta land (Tabell 3).

Figur 3 De tio vanligaste smittländerna för Shigella 2009.

Tabell 3 Risker Shigella (fall/100 000 resor) baserat på åren 2007-2009.

Råd inför resan för att undvika magsjuka

Samtidigt som man vill uppleva ett lands matkultur kan resande utomlands innebära en ökad risk för magsjuka. Några allmänna råd är:

Tvätta händerna – var noggrann med handhygienen och tvätta händerna efter toalettbesök och innan måltider.
Ät väl upphettat – ät kött, kyckling och fisk som är väl genomstekt och grytor, såser och liknande som är rykande heta.
Vattenkvalitet – var försiktig med att dricka kranvattnet i länder där vattenkvaliteten är dålig. Tänk även på att isen i kylda drycker kan komma från kranvatten.
Färska frukter och grönsaker – tänk på att sallader, grönsaker och frukter kan ha bevattnats eller sköljts i smutsigt vatten och om dessa inte upphettas kan bakterier från vattnet göra dig sjuk.
Bufféer och gatumat – mat som står framme länge på bufféer och liknande i höga temperaturer ger bra förutsättningar för bakterietillväxt. Ät mat som ser fräsch ut och som luktar och smakar gott. Använd sunt förnuft.
Små barn – var extra försiktig med små barn som i regel är känsligare för infektioner än vuxna.

Läs mer om campylobacterinfektion, salmonellainfektion och shigellainfektion på Smittskyddsinstitutets webbplats

/Margareta Löfdahl, Epidemiolog, Smittskyddsinstitutet
Sofie Ivarsson, Epidemiolog, Smittskyddsinstitutet

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2010-11-25

Tips om andra nyhetsbrev

Glöm inte att det finns fler nyhetsbrev att prenumerera på från SMI, till exempel influensarapporter, calicivirusrapporter (vinterkräksjuka) och RSV-rapporter.

Här hittar du en lista med alla nyhetsbrev

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2010-11-25